När klockan närmade sig fyra så skickade Justin iväg mig och jag fick åka och shoppa med Caitlin. Inte för att jag hade något emot det! Vi gick in i minst tusen butiker och Caitlin tvingade mig att köpa flera hundra partyklänningar!
När vi shoppat klart så insisterade hon på att jag skulle åka hem till Justin igen. Jag gjorde som hon sa och jag blev chockad när jag kom in i hans hus.



Det var släckt men Justin hade ställt ljus överallt.. Det var så romantiskt. Jag följde den lilla "gången" med ljus och kom in i köket. Där stod Justin, vid bordet. Han hade på sig något som liknade en kostym och han log mot mig med sitt sexiga Bieber-smile. Jag småsprang fram till honom och kysste honom.

- Ska vi äta? frågade Justin och jag nickade. Jag var vrålhungrig! Vi satte oss vid bordet och började direkt att äta. Det var hur gott som helst.

- Jag visste inte att du var så bra på att laga mat, sa jag när hela tallriken blev tom. - Det var supergott! Justin log.
- Bra. Är du jättemätt eller orkar du efterätt? Jag kände snabbt efter. Jag var mätt.
- Mätt. Men det finns alltid plats för efterätt! sa jag och skrattade. Justin gjorde också det.
Han försvann men kom tillbaka några sekunder senare, med en hjärtformad gräddtårta med jordgubbar på. Om en tårta kunde vara vacker så var den här definitivt vacker.

- Har du bakat den? sa jag förvånat.
- Jag kan faktiskt! sa Justin som ett litet barn och vi båda började skratta. Han satte ner tårtan på bordet och hämtade en tårtspade. Jag tog tårtspaden och skärde upp en bit till mig.

- Jag blev gift! Jag kommer att gifta mig! sa jag glatt när tårtan hamnade med ovansidan uppåt. Justin kollade konstigt på mig.
- Du.. Va?
- Jag blev gift. Tårtan hamnade såhär, sa jag och pekade på tårtbiten på tallriken framför mig.
- Jaha, sa Justin och skrattade till lite. Han tog tårtspaden ur min hand och skärde upp en bit till sig själv.
- Du blev också gift.
- Det kanske är ett tecken på att vi ska gifta oss tillsammans? sa han lågt och log mot mig.
Jag log tillbaka och vi böjde oss fram samtidigt och kysstes.

Två timmar senare pep Justins klocka till.
- Jäklar, jag hade helt glömt bort det. Förlåt, men du måste gå nu. Caitlin väntar där utanför! Hejdå, vi ses. Älskar dig! sa Justin stressat och nästan puttade ut mig ur huset. Jag kollade förvånat på honom när han stängde igen dörren. När jag vände mig om stod mycket riktigt Caitlin där.

- Hej tjejen! sa hon och kramade om mig. Vi gick tillsammans hem till mig. Mina, Chaz's, Ryans och The Beadles föräldrar var där och jag fick öppna deras presenter. Jag blev väldigt förvånad, inte hade jag trott att jag skulle få så mycket presenter! Mamma och pappa berättade att det tydligen var några presenter kvar, som jag skulle få öppna ännu senare. 

Caitlin och jag gick upp till mitt rum efter någon timme eller två. Vi hämtade lite saker och sedan följde jag med hem till henne. Vi gick direkt upp på hennes rum. Hon bad mig sätta mig ner på stolen framför hennes spegel, och jag gjorde som hon sa.

- Hur vill du ha håret? frågade hon och höll upp en platt och en locktång.
- Jag har inte riktigt förstått vad vi ska göra.. Men lockar kanske? sa jag och kollade på henne. Hon nickade glatt och började skruva mitt hår i fina stora Hollywood-lockar. Det blev grymt snyggt. Caitlin visste verkligen vad hon gjorde!
Precis när hon var klar med mitt hår knackade det på dörren. Vi båda vände oss om och in kom Jasmine! Jag hoppade direkt upp från stolen och sprang fram till henne.

- Jasmine! Vad gör du här?
- En liten fågel viskade i mitt öra att du fyllde år idag, sa hon och sträckte fram ett paket till mig. - Och att du behövde hjälp med ditt smink inför ikväll! Hon kollade på Caitlin och de båda skrattade. Jag satte mig ner framför spegeln och Jasmine började direkt att sminka mig, medans Caitlin höll på och rotade fram massor med kläder. Jag pratade med Jasmine om allt som hänt och ja, bara pratade på. Jag hade saknat henne massor! 

När tjejerna hållt på med mig i minst en timme så var jag färdigfixad, och jag kan bara säga en sak; de hade gjort ett grymt jobb! Caitlin och Jasmine fixade sig snabbt innan vi gick ut och blev upphämtade av en limousine.

- Okej, nu måste ni berätta. Vart ska vi?
- Tjejkväll ute såklart! sa de i mun på varandra och skrattade.
Skulle jag vara såhär fixad för en tjejkväll? Jag skakade på huvudet och skrattade. Jag lutade mig tillbaka i bilsätet och tog ett av glasen som Jasmine sträckte fram till mig.
Efter ungefär tjugo minuters bilresa med hög musik så stannade vi. Jag klev ut och det var fullt med folk. Alla skrek mitt namn och jag kollade chockat på Jasmine som nu stod bredvid mig.

- Alla är här för dig tjejen. Tonight is your night baby! viskade hon i mitt öra och klappade mig på axeln.



Alla fortsatte att skrika mitt namn och jag kände mig faktiskt som en kändis!
Caitlin gick fram till mig och satte en ögonbindel på mig. Jag protesterade men hon knöt den hårt runt mina ögon. Hon och Jasmine tog tag i mina händer och jag hörde hur dörren öppnades till den stora byggnaden. Jag gick, tillsammans med deras hjälp, in i byggnaden och det var helt knäpptyst. Jag kände hur Jasmine och Caitlin försvann och hörde, eller ja kände, hur fler och fler människor ställde sig runtom mig och sedan blev det knäpptyst igen. Plötsligt kände jag ett par varma armar och en lukt som jag kände igen. Justin. Han tog försiktigt bort ögonbindeln och framför mig stod det flera hundra, säkert tusen, personer. Alla skrek 'grattis' de högsta de kunde och jag kunde inte göra annat än att le stort. Jag kunde inte förstå att alla dessa människor var här för min skull! 

Jag vände mig om och kysste Justin. 

- Jag älskar dig, mimade jag och jag kunde se hur han mimade "jag älskar dig" tillbaka. Jag bokstavligen kastade mig över honom. Han skrattade och våra läppar möttes. Alla skrek som galningar och jag log för mig själv när jag tillslut släppte taget om honom. 
Belysningen i lokalen blev plötsligt inte lika mörk och då kunde jag se mer. Det såg ju faktiskt ut som någon slags klubb! En proppfylld sådan, haha. Det fanns flera, stora, blinkande lampor i olika färger och en DJ som spelade hög musik. Musiken började pumpa och folk gick ifrån oss och började dansa istället.

Justin stod med armarna runt mig och flera personer kom fram till mig och grattade mig. Flera personer som jag knappt kände igen och sådana som jag kände! Hur hade Justin fått hit varje person jag någonsin träffat? Jag kollade på honom och log.

- Du är bäst, skrek jag. Musiken var ju så hög så att man inte skulle höra något annars.

Melody, Alicia, Erik och Markus, som gick i min klass den korta tid jag gick i åttan, kom fram till mig och Justin. Killarna började prata med Justin medans jag hälsade på Melody och Alicia. Vi stod och snackade en stund tills Justin drog med mig ut därifrån. Vi gick istället till baren. Där var det iallafall lite lugnare. Vi smög in bakom disken och han hällde upp ett glas med bål till mig, och ett till honom. Vi gick iväg och satte oss i några fåtöljer som stod i ett hörn. Efter ett tag blev jag så himla danssugen av att se alla som dansade, så jag tog tag i Justin och gick med honom till dansgolvet.

Efter att ha dansat i evigheter lämnade Justin mig på dansgolvet och jag började istället dansa med Caitlin, Jasmine, Chaz, Ryan och massor av andra personer. Plötsligt sänktes musiken och jag vände mig om mot scenen. Där stod Justin.

- Ja, som ni alla vet så är vi ju här för att fira Claudias födelsedag idag! Och jag vill, innan jag glömmer det hehe, ge henne en present! Är det okej för alla? sa Justin i mikrofonen och alla skrek. Jag kollade på honom och han log mot mig.
- Vet du vad du får? frågade Chaz, som nu stod bredvid mig.
- Ingen aning.
- Tänk på "My Sweet 16" som du brukar se på MTV, sa han och skrattade.
- En bil? sa jag lågt, för det var det första som ploppade upp. Nej, inte kunde jag få en bil..

- Okej, då ber jag att Claudia går ut då! sa Justin och skrattade. Jag började gå mot utgången och när jag öppnade dörren så började jag skrika och hoppa upp och ner. Där, på gatan, stod en bil. Inte vilken bil som helst, utan min drömbil. En Range Rover. Justin sprang fram till mig och jag hoppade på honom.
- Skojar du?! skrek jag och han skrattade.
- Nejdå! Den är din. Helt din. Du måste ju ha något att övningsköra i!
Jag kysste honom och sprang fram till bilen och bara kände på den. För vissa var en Range Rover en killbil, men för mig var det en drömbil. Den snyggaste och bästa bil man kunde ha! Jag satte mig i den och bara kände på allting, men Justin stoppade mig.
- Jag skulle uppskatta om du inte förstörde den genom att prova på att köra, när du inte ens kan det, sa han och skrattade.

Resten av kvällen så dansade jag som en galning med alla mina underbara vänner. Det här var verkligen den bästa födelsedag man kunde ha.

---

Vad tycker ni om det här kapitlet? Vill ni ha mer? KOMMENTERA!

- Vart har du varit idag?
- Jag har fixat med Never Say Never 3D. Bara två veckor kvar! sa Justin glatt och pussade mig på pannan. Jag blev ganska lättad över att han jobbat med filmen och inte med något som har med min födelsedag att göra.
- Jaha, gick det bra? Eller, hur går det?
- Skitbra. Du kommer att bli helt .. Det finns inte ord för att beskriva hur bra den är!
Jag log och han gjorde detsamma, och vi möttes i en kyss.

Justin stannade hos mig och åt middag. Vi myste en stund framför en film men sedan behövde han gå.

- Vi ses imorgon. På skolbussen? frågade Justin. Jag nickade och vi kysstes.

Jag var ganska trött när han hade gått, så jag la mig ner i sängen och försökte somna. Imorgon skulle jag vara hela sexton år.



Justins perspektiv:
Jag gick upp redan klockan fyra på morgonen och gjorde mig iordning, för att sedan åka iväg till Claudias hus. Jag knackade försiktigt på och Patricia kom och öppnade. Jag hälsade på både henne och Carl genom kramar, och sedan började vi göra iordning.

Klockan halv sex gick vi försiktigt upp för trappan och öppnade Claudias dörr. Hon låg sött och sov. Jag ville bara krypa ner bredvid henne, men gjorde inte det. Istället växlade jag en blick med Patricia och tog sedan i från tårna.

Claudias perspektiv:
Jag låg och sov väldigt tungt tills jag kände hur någon drog bort mitt täcke. Jag gnuggade mig i ögonen och satte mig upp och framför mig stod mamma, pappa och Justin. Jag blinkade till några gånger och de stod fortfarande kvar. Justin log när han såg att jag hade vaknat till. Han tog ton och började sjunga, och kort därefter stämde mamma och pappa in. Allihop log stort och jag gjorde detsamma bara av att se de.

- Grattis på födelsedagen! halvskrek mamma, pappa och Justin samtidigt. Pappa satte ner en bricka i mitt knä. Jag kollade ner på den och där låg ett par  paket och en cupcake med ett ljus i. Jag tog fingret och smakade på frostingen och sedan skrattade jag. Mamma och pappa gjorde detsamma. Jag tog upp ett av paketen och öppnade det snabbt. Det var ett presentkort på Forever21, precis vad jag behövde! Jag kollade upp på mamma och pappa och log.
Jag öppnade snabbt de resterande presenterna på brickan och det var en tröja och ett "presentkort" på att jag skulle få börja övningsköra. Jag tjöt av glädje och mamma och pappa skrattade.

- Resten av presenterna får du ikväll. Kom ner och ät frukost när .. du är klar, sa mamma och log. Hon och pappa gick ner och kvar var jag och Justin i rummet.
Han satte sig bredvid mig och gav mig en bukett med ett några fina rosor. Jag kollade ner på rosorna och sedan upp på Justin igen och han kysste mig passionerat.

- Grattis på födelsedagen, världens finaste flickvän, viskade han i mitt öra och kramade om mig. Sasha började skälla och Justin skrattade lite och lyfte upp henne i sängen. Han böjde sig fram och kysste mig igen.

- Det här är till dig, sa han och gav mig en liten ask. Jag öppnade det och där i låg det finaste armband jag någonsin sett. Det var i silver med olika berlocker på. Det går inte riktigt att beskriva hur det såg ut, men det var så vackert. Jag blev tårögd av att bara kolla på det.

- Gillar du det?
- Ja, skojar du? sa jag och försökte hålla tillbaka gråten. - Justin, det är så vackert.
- Inte lika vackert som du, sa han och log. Han tog armbandet ifrån mig. - Jag har designat det här armbandet åt dig. Varje berlock symboliserar något, som den här, sa han och pekade på en av berlockerna.
- Det är ett hjärta med ett nyckelhål i?
- Du har nyckeln till mitt hjärta, förstår du?
- Herregud Justin, sa jag och kunde inte längre hålla tårarna tillbaka. Jag lät tårarna rinna och lutade huvudet mot hans bröstkorg. Han pussade försiktigt mitt hår.

När jag slutat gråta så reste han sig upp och plockade fram ett kuvert. Han sträckte fram det och jag kollade på honom. 
- Vad är det? frågade jag och kollade på kuvertet.
- Dummer, det kan jag ju inte säga. Öppna det!
Jag vände lite på kuvertet och öppnade det försiktigt. Där i låg en lapp. Jag tog upp den och läste den.

"Jag ska ta med dig till Maldiverna" stod det med en vacker och snirklig skrivstil. Jag kollade chockat på Justin.

- Du .. VA?
- Underbart, eller hur!
Jag visste fortfarande inte vad jag skulle säga. Maldiverna. Det var, vad jag hört, ett av de finaste ställena på jorden. Och det var svindyrt.
- Justin, jag kan inte ta emot det här. Jag kan inte.
- Jo det är klart du kan, sa han och pussade mig i nacken.
- Nej jag kan inte. Det är för mycket! Är du galen?
- Ja, jag är galen i dig.

Jag satte händerna framför ansiktet och visste inte vad jag skulle säga.
- Tack, fick jag fram efter en stund.
- Inga problem. Grattis på födelsedagen älskling, sa han och kysste mig. - Ska vi gå ner?
Vi gick tillsammans ner till köket där mamma hade lagat värsta frukosten. Vi åt snabbt upp allt som fanns där och gick upp till mitt rum.

- Hur ska jag förklara hur tacksam jag är? Hur ska jag någonsin kunna ge dig något sånt här fint?
- Det behöver du inte. Du existerar, och det räcker för mig. Jag kände hur jag började bli tårögd igen. Varför var han tvungen att vara så.. perfekt? Så fin? Så himla underbar? Jag böjde mig fram och kysste honom och vi fortsatte med det ett tag.

- Justin, mumlade jag medans vi kysste. - Klockan är mycket, vi börjar om en kvart.
Justin satte sig snabbt upp och fixade till håret. Han var, vilket jag inte tänkt på, redan färdigfixad, så nu var det jag som behövde skynda mig. Jag sprang in till badrummet och fixade håret och sminket innan jag sprang ut till rummet och drog på mig den nya tröjan som jag fått ifrån mamma och pappa. Jag drog också på mig ett par jeans och lite smycken innan jag och Justin skyndade oss ner till hans bil och körde iväg till skolan.

Vi kom försent och det var inte riktigt oväntat. Vi sprang direkt till skåpen och hela mitt skåp var inslaget som ett paket och runtom det fanns massor med ballonger och annat. På skåpet stod det "grattis" med stora bokstäver. Jag skrattade och öppnade skåpet för att hämta mina böcker innan jag och Justin sprang iväg till lektionen.
Vi hade ju somsagt kommit försent och när vi klev in genom dörren riktades allas blickar mot mig. Justin sprang iväg och ställde sig vid sin plats, och alla andra ställde sig upp och började sjunga för mig. Jag skrattade och satte mig sedan vid min plats, och även den var pimpad med ballonger.

Dagen rullade på och på nästan varje lektion så sjöng klassen för mig och jag fick gratulationer och presenter hela dagen. En ganska lyckad dag alltså! Efter skolan åkte jag, Chaz, Ryan och The Beadles hem till Justin. Chaz och Chris hade bakat en "jättefin" tårta åt mig. Presenter delades ut och alla presenter jag fick var jättefina. Det kändes helt enkelt som den bästa födelsedagen jag kunde ha, med de bästa vännerna.

När klockan närmade sig fyra så skickade Justin iväg mig och jag fick åka och shoppa med Caitlin. Inte för att jag hade något emot det! Vi gick in i minst tusen butiker och Caitlin tvingade mig att köpa flera hundra partyklänningar!
När vi shoppat klart så insisterade hon på att jag skulle åka hem till Justin igen. Jag gjorde som hon sa och jag blev chockad när jag kom in i hans hus.

---

Jag är tvungen att dela upp födelsedags-kapitlena, för annars kommer det här kapitlet bli för långt!

Vad tror ni kommer att hända resten av födelsedagen? Och blir Claudia posetivt eller negativt överraskad när hon kommer in i Justins hus? KOMMENTERA och ni får veta!

- Du fyller år om två dagar, sa Justin och kysste min axel. Jag räknade tyst i huvudet. Två dagar till och jag skulle vara sexton.
- Mm, mumlade jag trött och vände mig om mot Justin. Jag kunde se att han log mot mig i mörkret.
- Jag älskar dig, sa han och kysste mig.
- Jag älskar dig också, sa jag och gäspade.



Nästa morgon vaknade jag av att Justins alarm ringde. Jag reste mig trött upp och stängde av det, för att sedan väcka honom. Han vägrade vakna, även fast jag skrek, kastade kuddar och gjorde allt möjligt med honom. Jag bestämde mig för att sätta mig på honom, och det gjorde jag. Han vaknade inte så jag böjde mig ner mot hans ansikte och skrek allt vad jag hade, och då vaknade han. Han skrek som en liten tjej och jag kunde inte hålla mig för skratt, jag ramlade nästan ner ifrån sängen!

- Aj, mitt öra, gnällde han och höll för öronen.
Jag fick inte fram några ord utan bara satt och skrattade.
- Vad är det med dig då? sa han surt och kollade på mig.
- Du skulle ha sett din min! Shit, den var verkligen priceless! skrattade jag och böjde mig ner för att kyssa honom. Han tog tag i min nacke och kysste mig hårt.
- Det där var för att du skrek och skrattade åt mig.
- Ojojoj, vilket straff? Det straffet straffas jag gärna med, sa jag lite småflirtigt och gick upp från sängen.

Jag gick in i badrummet och satte upp håret i en tofs och blötte ner ansiktet med vatten, så att jag skulle se någolunda fräsch ut. Sedan satte jag på mig ett par jeans och en tröja som jag hade haft med mig. Jag gick tillbaka in till Justins rum så var han inte där. Jag gick ner till nedervåningen och såg att han höll på att ta på sig sina skor. Jag gick fram till honom.

- Jaha, och vart ska du?
- Jag ska .. ehh .. ut, svarade Justin och kollade på mig med en min som jag inte kunde tyda.
- Okej?
- Det finns frukost som jag gjort! Mamma ska med mig för vi ska på en .. intervju! Vi ses senare, jag älskar dig, sa han. Han pussade mig innan han försvann ut genom dörren. Jag var för trött för att orka bry mig om varför han var så konstig, så jag gick till köket och kollade på bilen som körde iväg innan jag började äta. Justin hade lagt fram två mackor, juice, varm choklad, fil och flingor till mig. Jag åt upp nästan alltihop och gick sedan upp till Justins rum. Jag tog mina saker och gick hem till mig.

Jag gick direkt upp till mitt rum, la ifrån mig väskan och gick sedan ner till undervåningen.
Pappa satt i soffan och kollade på någon match. Jag satte mig bredvid honom.
- Hej stumpan, hade ni kul igår? frågade han och log mot mig, för att sedan fortsätta kolla på matchen. Han var så inne i den så att han förmodligen inte skulle höra ett ord av vad jag sa.
- Mm, mumlade jag och tog upp mobilen.
- Du kan väl gå ut med Sasha?
Jag suckade och ställde mig upp. Jag ropade på Sasha och hon kom glatt springandes. Jag gick ut i hallen med henne bakom mig och sträckte mig efter hennes koppel för att sedan sätta på det. Eftersom det var lite kyligt ute drog jag på mig en skinnjacka över tröjan och även en tubhalsduk, innan jag gick ut.
Jag gick en lång promenad för att trötta ut Sasha. På hemvägen träffade jag Caitlin.

- Hej Claudia! sa hon förvånat och sprang fram till mig. Hon kramade om mig och böjde sig sedan ner och gosade med Sasha.
- Vill du göra något idag? Justin stack iväg och bara lämnade mig, så jag är ganska uttråkad.
- Gjorde han? sa Caitlin och gjorde en min som liknade den Justin hade gjort. Jag kunde inte riktigt läsa hennes ansiktsuttryck.
- Jag ska bara lämna Sasha, följer du med?
Hon nickade och vi gick tillsammans hem till mig. Jag släppte in Sasha i huset och sprang upp på rummet för att hämta min väska. Jag sprang sedan ner till Caitlin som stod och pratade med min mamma.

- Kommer du eller? frågade jag henne, men mamma höll henne kvar. Jag kollade surt på henne och äntligen lät hon Caitlin gå.

Vi bestämde oss för att åka till gymmet, och det gjorde vi. Caitlin hade ju brytit ena benet och fått en spricka i höften, men det var läkt nu och hon behövde träna upp musklerna igen, så gymmet var bara bra enligt hennes läkare. Och det var ju inte heller fel att röra på sig ibland! Vi körde lite med maskinerna men sprang mest på löpbandet. När vi kände oss alldelles svettiga och helt utmattade så tog vi en dusch och sedan åkte vi hem till Caitlin. Jag var där i någon timme tills hon tydligen behövde gå, så jag gick hem till mig igen.

Uttråkad som jag var satte jag mig framför datorn men tillslut fick jag nog och smsade både Ryan, Chaz och Chris, men fick inget svar.

Senare på dagen (kväll).
Jag hade ringt och smsat Justin nästan hela dagen, men inte fått något svar. Jag visste inte riktigt vad som var på gång, kanske något med min födelsedag? Den var ju trotsallt imorgon. Fast jag vet inte, han kunde ju lika gärna vara upptagen med sin nya film. Den har ju trotsallt inte haft premiär än, det var ju bara några veckor kvar.
Jag var fortfarande riktigt uttråkad och eftersom jag inte hade något bättre att göra så började jag städa mitt rum. När det var nästan helt klart hörde jag hur det plingade på dörren. Jag var påväg att springa ner men jag stannade på mitt rum när jag hörde att mamma öppnade dörren.

- CLAUDIA! Du har besök! ropade hon och några sekunder efter det kom Justin in i mitt rum. Jag stannade upp med städningen och bara kollade på honom. Han log stort och gick fram och kramade mig.

- Vart har du varit idag?
- Jag har fixat med Never Say Never 3D. Bara två veckor kvar! sa Justin glatt och pussade mig på pannan. Jag blev ganska lättad över att han jobbat med filmen och inte med något som har med min födelsedag att göra.
- Jaha, gick det bra? Eller, hur går det?
- Skitbra. Du kommer att bli helt .. Det finns inte ord för att beskriva hur bra den är!
Jag log och han gjorde detsamma, och vi möttes i en kyss.

Justin stannade hos mig och åt middag. Vi myste en stund framför en film men sedan behövde han gå.

- Vi ses imorgon. På skolbussen? frågade Justin. Jag nickade och vi kysstes.

Jag var ganska trött när han hade gått, så jag la mig ner i sängen och försökte somna. Imorgon skulle jag vara hela sexton år.

---

Det var någon som kommenterade att jag skrivit att hon var 14 i ett kapitel och nu fyller hon snart 16.. Förlåt, jag har skrivit fel! Hon ska vara femton, fylla sexton :)

Direkt när jag kom hem så hoppade jag in i duschen, fixade håret, sminkade mig och bytte kläder. Jag visste inte till vem vi skulle, så det fick bli en klänning. Inte för uppklätt, men inte heller för fint. 
Mamma ropade från nedervåningen så jag sprang ner och där stod både mamma och pappa, färdiga. Jag tog på mig mina skor och vi gick ut till bilen.

- Förresten, vem ska vi till? sa jag medans jag knäppte fast bilbältet.
- Har jag inte sagt det? sa mamma förvånat och kollade bak på mig.



- Nej det har du inte? sa jag och log.
- Till Justin, svarade pappa och skrattade lite tyst. - Det blir väl trevligt?
Jag kollade förvånat på både mamma och pappa. Jag som inte hade varit så peppad på att gå på middag skulle nog få det ganska trevligt ikväll!
Vi körde iväg till Justins hus och det tog bara några minuter. Vi hoppade ut ur bilen och gick fram till dörren och plingade på. Det tog ett tag men tillslut kom Pattie, Justins mamma, och öppnade.
Jag kom precis på att mamma och Pattie faktiskt inte hade träffats förut. Det kändes ganska konstigt eftersom vi bott här så länge och för att jag umgicks med Justin varje dag.

- Claudia, och Carl! sa Pattie glatt och kramade om mig. - Och du måste vara Patricia? Hon kollade på mamma.
- Ja, det är jag det, sa mamma och log.
- Jag heter också Patricia, men kalla mig Pattie. Välkomna in!

Vi gick in och mamma och pappa gick direkt iväg in i köket och hjälpte till. Själv sprang jag upp på övervåningen och gick in i Justins rum. Han satt och spelade på datorn.
- Mamma! Jag kommer ner när gästerna är här, röt han surt.
Jag gick fram och kramade honom bakifrån och han kollade chockat bak.
- Vad gör du här?
- Jag ska på middag, hemma hos dig.
- Va? Mamma sa aldrig att din familj var våra gäster. Soft, sa han och kysste mig.

Jag satte mig på hans säng och kollade på när han spelade, men han slutade snabbt och satte sig istället mittemot mig. Han skulle precis böja sig fram för att kyssa mig när Pattie ropade från nedervåningen. Vi suckade och gick tillsammans ner.
Pattie hade lagat jättemycket god mat och när jag ätit upp kändes det nästan som om jag skulle sprängas, jag var så mätt! Vi satt en stund och snackade om mig, om Justin, om oss båda och allt annat som kom upp. Tillslut blev både jag och Justin så trötta på allt prat så vi gick upp till hans rum, medans mina föräldrar och Pattie satt kvar där nere.

Jag satte mig på Justins säng och han satte sig bredvid mig.
- Vad ska vi göra? frågade jag efter en stund.
- Jag har en idé. Vi kan chatta med mina fans på TinyChat!
- Va? Jag förstår inte, sa jag.
- Hm, tänk dig typ som Skype. Vi har web och de har web, och man kan chatta!
- Okej, visst. Kör till! sa jag och vi båda skrattade. Justin tog fram sin laptop och la den i sitt knä. Han gick in på massor av konstiga sidor och han startade en chat.

- Lyckat, inga fans vill snacka med oss.. sa jag ledsamt och Justin skrattade.
- Jodå! Man måste bara gå in och säga att vi har en chat, förstår du? Han klickade fram Twitter och länkade till den här chatten som vi var inloggade på, och på bara några sekunder var chatten full. 

Justin, och såklart jag, satt och snackade med fansen i över två timmar innan vi blev trötta.
- Förlåt men vi måste gå nu! sa Justin och alla började prata i mun på varandra. - Jag älskar er! Och min tjej. Han drog fram mig så att jag var i bild.
- Vad gör du? viskade jag.
- Jag älskar dig Claudia, viskade han och kysste mig, länge. Vi slutade såsmåningom och han stängde ner chatten. Han gick och lämnade datorn och satte sig bredvid mig igen.
- Såg du reaktionerna på kyssen? Wow. Och det bästa, nästan inga hatreaktioner! sa Justin glatt och log stort. Jag log av att bara se honom le.

Klockan började närma sig halv elva och mamma och pappa skulle börja dra sig hemåt. Jag frågade om jag fick sova över, och det fick jag. Jag följde dock med hem för att hämta lite saker, men skjutsades tillbaka av pappa sen igen. Jag sprang upp på Justins rum och han satt, mitt i rummet, på en stol.
- Jag har saknat dig, sa han och bara kollade på mig.
Jag la ner väskan på golvet och gick fram till honom.
- Jaha?
- Mm, tänk att det är så.
- Ja kanske det, sa jag. Jag hade ingen aning om vad vi pratade om, men det spelade ingen roll. Han ställde sig upp och vi kysstes.
Klockan var nu elva och jag var otroligt trött, Justin detsamma. Vi gjorde oss iordning och sa godnatt till Pattie innan vi kröp ner i sängen, tätt intill varandra.

- Du fyller år om två dagar, sa Justin och kysste min axel. Jag räknade tyst i huvudet. Två dagar till och jag skulle vara sexton.
- Mm, mumlade jag trött och vände mig om mot Justin. Jag kunde se att han log mot mig i mörkret.
- Jag älskar dig, sa han och kysste mig.
- Jag älskar dig också, sa jag och gäspade.

Justin log sexigt och började smeka mina bröst medans vattnet rann ner för våra kroppar. Jag stönade lite lätt och kysste honom. Jag började dra händerna över hans magmuskler och han rös till i hela kroppen. Jag började sakta smeka honom och det slutade med att jag gav honom ett handjobb. Han såg ut att uppskatta det.

- Du är otrolig, sa han och kysste mig.

Vi dushade klart och hoppade sedan ut ur duschen.



Jag satte fast en handduk runt brösten och en runt håret. Sedan började jag smörja in mig och såsmåningom föna håret. När jag var klar med det så satte jag upp håret och drog några drag med mascaran. När jag var helt klar gick jag ut till mitt rum och Justin satt vid datorn, helt påklädd.

- När gjorde du dig iordning?! Jag märkte inte ens dig i badrummet! sa jag och gick och ställde mig bakom honom.
- Killar är lite snabbare än tjejer, suckade han och kollade upp på mig. Vi båda skrattade. Han stängde av datorn och ställde sig upp och kramade mig.

Nästa dag:
Hela gänget var hemma hos mig och vi skulle strax ut, det var bara jag som behövde göra mig iordning. Jag hade precis fixat håret och sminkat mig, det återstod bara kläder. Jag gick in min gigantiska walk-in-closet och valde ett bar jeans och en lila tröja. Jag orkade inte ha på mig något speciellt idag.
När jag var klar gick jag ut till mitt rum igen men ingen var där.

- De gick till Ryans hus, kommer du eller? hörde jag någon säga. Jag snurrade runt nästan ett helt varv och såg Christian stå precis bakom mig. Vi gick ner till undervåningen där vi mötte mamma och pappa.
- Christian, det var länge sedan! sa mamma och kramade om Chris. - Claudia, var hemma till klockan sex. Vi ska på middag. Jag nickade och vi, jag och Christian, började gå. Efter en liten stund var vi framme.

Vi gick in i köket och där satt Caitlin, Chaz och Ryan. Christian sa att han behövde gå på toa så han sprang upp på övervåningen. Jag ställde mig och lutade mig mot Ryan.
- Tog det sådär lång tid att ta på sig ett par jeans och en tröja? Äh, det var snyggt iallafall. Du har bra smak, sa Ryan och skrattade.
Jag kunde i ögonvrån se hur Justin kom ner från trappan, jag vände mig om och log mot honom innan jag vände mig mot de andra igen.
- Thanks. Ska du hoppa på mig och kyssa mig igen eller? sa jag och kollade på Ryan. Vi båda började skratta.
- Ska du typ sluta med det där skämtet snart eller?
Vi skrattade ett tag till. Jag vände mig om mot alla andra och de såg ut som om de just sett ett spöke eller något.

- Vad är det? sa jag oroligt.
Justin som nu stod framför mig kollade ledset på mig, så jag bad alla de andra gå ut så att jag kunde prata med honom.

- Vad är det Justin? frågade jag och ställde mig framför honom.
- Han kysste dig.. sa Justin lågt. - När, var och varför?
Jag berättade snabbt. När jag var klar så skrattade han bara och jag gjorde detsamma. Han tog tag i min hand och vi gick ut till de andra.

Justins perspektiv:
Jag stannade upp och Claudia gjorde samma sak.
- Vem kysster bäst? viskade jag i hennes öra.
- Hm, vet inte. Ryan tror jag, sa hon och skrattade, och började gå iväg. Jag tog tag i hennes midja och drog henne intill mig.
- Jag eller Ryan?
- Det är svårt att avgöra! gnällde hon. - Om du kysser mig så kanske jag kan bestämma mig?
Jag böjde mig ner och kysste henne långt och passionerat.
- Du vinner.

Vi gick in den sista biten i vardagsrummet och jag satte mig i en fåtölj. Claudia satte sig i mitt knä och jag la mina armar om hennes midja.
När det blev paus i programmet som alla kollade på så vände de sig mot oss, men ingen sa något. Bara stirrade. Ganska läskigt faktiskt!

- Okej eftersom ingen säger något så bryter jag den tystnaden. Ryan gjorde vad? sa hon upprört och hennes blick flackade mellan Claudia och Ryan.
Claudia berättade snabbt vad som hade hänt och samtidigt så kysste jag hennes nacke. Jag kände hur hon rös till.

Claudias perspektiv:
- Jag går på upp. Kom om fem minuter, viskade Justin i mitt öra och ställde sig kort därefter upp. Jag kollade på honom när han gick upp för övervåningen men började prata med Caitlin strax igen. Efter ungefär fem minuter sa jag att jag också behövde gå på toa, så jag sprang snabbt upp på övervåningen och gick in i första badrum. Där stod Justin lutad mot väggen och log.
- Hey sexy, sa han och kysste mig. Jag blev varm i hela kroppen när han kysste mig.
Han började kyssa min hals och jag bet lite löst i hans läpp. Justins händer var överallt på min kropp och plötsligt stod vi i bara underkläder. Justin la sig ner på badrumsgolvet och jag gjorde detsamma. Han gav mig en kondom som jag satte på honom. Jag sänkte mig ner över honom och vi började röra oss rytmiskt.

Tio minuter senare kände jag hur det krampade i varenda muskel och jag kom i vad som kände som världens största och kraftigaste orgasm. Justin kom också och jag la mig utmattat över honom.
En liten stund senare drog han sig ur mig och vi gjorde oss iordning lite snabbt. Klädde på oss, fixade håret och sånt där.

- Är du inte alls sur för det där med Ryan?
- Nej, inte alls. Vi var inte ens tillsammans då.. typ. Och det var bara en kyss. Jag förstår honom, du är ju så jävla het! Han skrattade och nafsade i min nacke när vi gick ner för trappan till undervåningen.

- Jag förvånas varje gång över hur otrolig du är, viskade han i mitt öra och jag vände mig om för att kyssa honom.

Vi gick ner och satte oss vid de andra.
- Det där tog lång tid, sa Caitlin och kollade på oss.
- Vill jag ens veta vad ni gjorde? frågade Ryan.

Jag kollade generat ner i golvet och sedan upp på Justin, som såg lika generad ut. Han mötte min blick och vi började skratta lite tyst. Han böjde sig ner och kysste mig, länge.

- Varsågod, gör det här och nu också, suckade Chaz och kollade på oss.
Jag blev ännu mer generad och kände att jag säkert var röd i hela ansiktet.  

När klockan började närma sig fem så sa jag att jag behövde gå hem. Justin behövde också gå hem, så vi tog sällskap hem.

Direkt när jag kom hem så hoppade jag in i duschen, fixade håret, sminkade mig och bytte kläder. Jag visste inte till vem vi skulle, så det fick bli en klänning. Inte för uppklätt, men inte heller för fint. 
Mamma ropade från nedervåningen så jag sprang ner och där stod både mamma och pappa, färdiga. Jag tog på mig mina skor och vi gick ut till bilen.

- Förresten, vem ska vi till? sa jag medans jag knäppte fast bilbältet.
- Har jag inte sagt det? sa mamma förvånat och kollade bak på mig. 

Jag har fått lite frågor som jag tänkte svara på!

Är du kär i Justin Bieber?
Svar: Kär och kär.. Jag vet inte. Det är svårt att bli kär i någon som man inte träffat eller som man inte känner. Ändå är jag väldigt kär i honom, men då kanske jag är mer kär i den Justin man får se, den (underbara) Justin som han framstår som. Jag har ju inte träffat honom så jag vet inte hur han är. Jag tror att han är minst lika skön och underbar, men han är nog inte likadan som den Justin man får se. Förstår ni vad jag menar? Det är ganska svårt att förklara, haha.

Vet din mamma/pappa om att du är så begåvad eller vet dom om att du skriver här?
Svar: Mina föräldrar har frågat vad det är jag skriver på och då har jag svarat att jag skriver en Bieber-novell, men de vet inte vad bloggen heter, så de har aldrig läst själva novellen. Att jag är så begåvad? Haha, nej nej. Jag tycker själv inte ens att jag är det så jag vet inte varför de skulle tycka det :)

Har du eller ska du på någon konsert med Justin Bieber?
Svar: Jag har tyvärr inte varit på någon konsert, men jag ska till Danmark (i April) och se honom. Jag vill också att han ska komma till Sverige, det vill väl alla?

Vad tycker du om Justin och Selena?
Svar: Jag vet inte riktigt vad jag tycker om Selena, jag har inte fått någon klar bild av henne, men sålänge Justin är glad och hon gör honom lycklig så har jag inga problem med 'Jelena' :)

Vad tycker du om Justins nya frisyr?
Svar: Visst saknar jag hans gamla Bieber-frilla och framför allt hans hairflip, men den här frisyren var också galet snygg. Han är snygg i ALLT!

---

NY DEL KOMMER SNART. Jag har bara ett litet problem, jag vet inte riktigt vad som ska hända i den? Och därför tar det evigheter att skriva..

- JUSTIN! skrek hon och hoppade upp i min famn. Jag skrattade och gav henne en bukett med blommor.
- Fyfan vad jag är glad just nu, mumlade hon i mitt öra och jag kramade om henne hårdare.
- Det bästa beslut jag någonsin gjort. Jag är så glad att jag berättade. Jag älskar dig Claudia Freeman. 
- Och jag älskar dig, Justin, sa hon och kysste mig.



- Dags att fira? frågade hon och kysste mig. Jag skrattade och hon tog tag i min hand och vi sprang in i hennes hus. Direkt när vi kom innan för dörren så började vi kyssas.

- Vart är dina föräldrar? sa jag mellan kyssarna.
- Bry dig inte om det, just nu är det bara du och jag, sa hon och drog av mig min tröja. Vi stod där i hallen och hånglade ett tag innan vi gick upp till hennes rum.

Jag la mig på sängen och hon satte sig över mig. Hon drog av sig sin tröja och sin BH och böjde sig ner för att kyssa mig. Jag började smeka hennes bröst och hon började kyssa mig över halsen och längre ner, ända tills hon nådde mina byxor. Hon log upp drog av mig kalsongerna. 

Jag tog upp mina byxor från golvet och tog en kondom som låg i backfickan och satte på mig den. Claudia log och sänkte sig sakta över mig, och känslan var som vanligt obeskrivlig.

Claudias perspektiv:
Vi la oss ner, alldelles svettiga, bredvid varandra. Vi låg där i säkert tio minuter och sa 'jag älskar dig' till varandra och kysstes några gånger. Tillslut blev det så klibbigt när vi kramades så jag satte mig upp. Justin gjorde detsamma. Han gick tryckt bakom mig och nafsade lite i min hals. Jag skrattade och vände mig.

Vi började hångla och Justin smekte mig. Jag blev återigen upphetsad och Justin verkade också bli det. Han tryckte upp mig lätt mot väggen och förde snabbt in den. Vi körde på allt hetare och hetare och jag kom flera gånger.
- Justin! pep jag medans den fortfarande var inne i mig och vi kysstes. - Vi har ingen kondom!
Han stannade upp en sekund.
- Jag drar ut när jag kommer, stönade han. Vi fortsatte och jag började kyssa hans hals.
- Ahhhh.. Jag kommer nu! stönade han och drog ut den. Vi kysstes ett tag innan vi bestämde oss för att duscha, för nu var vi äckligt svettiga.

Justin log sexigt och började smeka mina bröst medans vattnet rann ner för våra kroppar. Jag stönade lite lätt och kysste honom. Jag började dra händerna över hans magmuskler och han rös till i hela kroppen. Jag började sakta smeka honom och det slutade med att jag gav honom ett handjobb. Han såg ut att uppskatta det.

- Du är otrolig, sa han och kysste mig.

Vi dushade klart och hoppade sedan ut ur duschen.

---

Jag har varit upptagen och idag ska jag på tjejmiddag/kväll. Förlåt för dålig uppdatering och kanske att ni blev besvikna på detta kapitel..

KOMMENTERA!

- Du är vacker, sa jag och kollade upp på honom. Det var han, han var mer än vacker. Han var perfekt.
- Du är vackrare. Vackrast, sa han och la handen på min kind.

Jag lutade mig fram och kysste honom, och sedan la jag huvudet i hans knä igen. Han började hålla på med mitt hår och jag kände hur tårarna började rinna lite igen.
- Gråt inte. Det var inte sista gången ni såg varandra! Var posetiv. Det kommer att gå.
Jag tänkte på orden han sa och det han sa var mycket sant. Jag drog tillbaka tårarna. Från och med nu gällde det bara att vara posetiv, se allt posetivt. Det skulle bli svårt, men det måste gå.



Nästa dag.
Jag öppnade sakta ögonen och såg Justin stå och knuffa på mig.
- Vad är det? stönade jag och slöt ögonen igen. Jag drog täcket över kroppen och la mig ner med huvudet i kudden igen.
- Gå upp, sa Justin och drog bort täcket. Jag rös till av kylan och satte mig upp. Justin fortsatte att kolla på mig så jag gick efter en stund upp. Jag drog på mig ett par jeans som jag hade hemma hos Justin, och så tog jag en av alla hans hoodies. Sedan gick jag till badrummet och gjorde mig lite fräsch. När jag var klar gick jag ut till Justin igen, han satt och väntade på sängen.

- Kom, vi går, sa han och tog min hand. Jag kollade frågandes på honom.
- Vart och får jag fråga varför du väckte mig?
- Vi ska äta. Jag är hungrig!
- Jaha, och därför väckte du mig? Du vet att det finns något som heter kylskåp?
- Duh, såklart jag vet! Men det är mysigare att äta ute.
- Och du vet att du kan göra det själv? Jag behöver inte följa med, sa jag och skrattade lite lågt.
- Jag vet, men jag vill ha med dig överallt, sa han och öppnade bildörren åt mig. Jag klev in och satte mig. Justin körde i lite mindre än en timma innan vi var framme.
Vi stannade framför ett litet café vid strandkanten. Justin klev ut och öppnade dörren åt mig och jag klev ut. Justin drog sin luva över huvudet och jag gjorde detsamma. Vi gick tillsammans, hand i hand, in till cafét. Vi satte oss i ett hörnbås och en servitör kom fram och vi beställde.

Efter en stund kom maten ut och vi började käka. Justin tog upp en jordgubbe och höll den framför mitt ansikte.
- Vill du ha den? sa han lite småflirtigt.
Jag nickade och han böjde sig fram för att ge den till mig, men precis när jag skulle ta en tugga av jordgubben så stoppade han den i munnen.
- Vill du ha den så får du ta den, sa han och flinade.
Jag böjde mig fram och kysste honom, samtidigt som jag tog en tugga av jordgubben. Vi fortsatte att pussas ett tag över bordet.

Justin fortsatte att mata mig med jordgubbar, varvat med kyssar. När vi ätit upp och suttit och snackat ett tag så betalade vi och gick ut. Klockan hade nu blivit lite mer så det rörde sig mer människor ute, och de flesta märkte nog att det var Justin, för de stirrade som galningar. Justin tog min hand och vi började gå mot den parkerade bilen.

En dag senare:
Jag låg på ena sidan av sängen med en av Justin's laptops och han låg med den andra, bredvid mig.
- Justin, kolla, sa jag när jag kom in på en Bieber-blogg. Han rullade över och la sig över mig. Jag skrattade och han la sig istället tätt intill mig.
- Vad?
- Kolla här, sa jag och visade skärmen. Bloggen hade lagt upp ett flertal bilder på mig och Justin, från de senaste dagarna. Man såg klart och tydligt att det var Justin och man kände väl igen mig, men jag syntes inte sådär jättemycket.
- Awh, kolla dig på den där bilden! skrattade Justin och pekade på en bild där jag hade en jordgubbe i munnen.
- Mhm, jättesöt va? Haha!
Justin mumlade något och kysste mig innan han fortsatte hålla på med sin dator. Jag fortsatte att kolla på bilderna och sedan kollade jag in kommentarerna. Det fanns såklart några hatkommentarer, men de flesta var om hur gulliga vi var tillsammans. Jag log för mig själv och fortsatte bläddra bland kommentarerna. Jag stannade på en.

"Kom igen, vi kan inte hata henne bara för att hon umgås med Justin. Jag vet inte vem hon är men hon förtjänar inte detta hat. Hon gör Justin glad, som vi alla kan se, och det är ju det viktigaste. Eller hur? Sålänge han är glad så är vi glada. Visst kan jag hålla med om att det är lågt av Justin att inte berätta för oss om henne.. Det finns ju bilder från flera månader tillbaka och han har inte sagt ett ord.. Vi vill bara veta"

- Vad läser du? sa Justin som nu låg över halva mig. Han kysste min hals.
- Mhmm, mumlade jag.
Justin slutade kyssa min hals och blev tyst.

- Tycker du det? Att det är lågt av mig? frågade han efter en stund.
- Jag vet inte. Jag hade velat veta vem hon var om jag var ett fan, men de ska ändå respektera ditt kärleks och privatliv. Jag vet faktiskt inte, sa jag och kollade in i hans ögon. Han såg ganska ledsen ut.
- Tycker du att jag ska berätta?
- Jag vet inte, förlåt.

Två dagar passerade och de två dagarna spenderade jag med Justin. Vi gjorde allt möjligt, men Justin hade ännu inte berättat något för sina fans.
Nu var det morgon och jag låg i min egen säng, utan Justin vid min sida. Det kändes ganska tomt, men han var tvungen att gå på någon intervju eller show, vad det nu var, så jag förstod. Plötsligt plingade det till i mobilen. Jag letade reda på den och läste SMS:et. Det var ifrån Justin.

"Hej världens vackraste flickvän. Vad gör du?"

Jag svarade och vi fortsatte att SMSa. Han sa efter en stund att han behövde gå så vi slutade. Jag la mig ner på sängen och bara stirrade upp i taket.
Plötsligt fick jag ett SMS ifrån Justin om att jag skulle checka in någon länk han hade skickat. Jag skrev av länken och öppnade upp den på datorn. Upp på skärmen kom ett klipp ifrån Justins intervju, tidigare idag.

"Så Bieber, hur går det med kärlekslivet? Vi har sett ett par bilder på dig med en tjej.." frågade reportern. Justin kliade sig i håret och skrattade.
"Bara bra"
"Vem är tjejen? Jag tror inte att det bara är jag som är nyfiken.. Vi vill veta! Vem är hon?"
"Min flickvän" sa Justin och log stort.
Reportern pratade lite mer om det innan han bytte samtalsämne. Jag kollade klart på intervjuen och kollade sedan in Justins Twitter-sida. Han hade uppdaterat den, för bara några sekunder sedan.

"Jag vet att jag inte har varit helt ärlig med er. Ni alla har förmodligen sett bilderna på mig och den här tjejen. Hon är inte vilken tjej som helst, hon är min flickvän. Jag älskar er alla och speciellt henne, och därför ber jag er att respektera vårat förhållande. Hon betyder allt för mig så snälla, inget hat mot henne. Förlåt att jag inte sagt något tidigare. Älskar er"

Jag läste det om och om igen. Medans jag läste kände jag att tårarna började rinna. Jag var inte alls ledsen, jag var hur lycklig som helst!

Mobilen plingade till och jag tog upp den.
"Gjort är gjort, men jag kommer aldrig någonsin att ångra det här. Aldrig någonsin! Jag är så glad att jag gjorde det. Nu är du bara min, bara bara min. Det var du innan också, men nu är det fan officiellt! Vi måste fira! Är hos dig om fem minuter"

Jag log stort för mig själv och kände glädjen rusa genom hela kroppen.

Justins perspektiv:
Jag hade blivit otroligt ledsen när mina fans skrev att jag hade svikit dem. Jag hade ju inte menat att göra det, det bara blev så. För säkerhets skull och för att jag inte visste om jag och Claudia var seriösa i vårt förhållande. Såklart visste jag att vi var det, men det kändes inte bekräftat på något sätt. Men nu kändes det så och allt kändes .. Så jäkla bra. Det här måste ha varit ett av de bästa beslut jag någonsin tagit. Jag hade ju inte berättat att det var Claudia, men jag hade berättat att jag hade en flickvän.
Det kändes jäkligt bra att jag skulle kunna visa upp Claudia för hela världen utan att behöva tänka innan, om ni förstår vad jag menar? Jag kan visa henne för hela min värld. Att jag verkligen skulle kunna ta med henne in i min värld.
Kenny körde mig ifrån intervjun hem till Claudia. Jag kunde inte sluta le.

- Varför så glad Justin? frågade Kenny samtidigt som jag satt och trummade på instrumentbrädan.
- För att jag har världens bästa och finaste flickvän som existerar! sa jag och log ännu större. Kenny skrattade och körde vidare. När jag kom fram så gick jag ut ur bilen och sa hejdå till Kenny, och han körde iväg. Jag stod kvar på garageuppfarten och innan jag hann blinka såg jag Claudia springa emot mig.

- JUSTIN! skrek hon och hoppade upp i min famn. Jag skrattade och gav henne en bukett med blommor.
- Fyfan vad jag är glad just nu, mumlade hon i mitt öra och jag kramade om henne hårdare.
- Det bästa beslut jag någonsin gjort. Jag är så glad att jag berättade. Jag älskar dig Claudia Freeman. 
- Och jag älskar dig, Justin, sa hon och kysste mig.

---

 Jag borde egentligen plugga till mitt andra prov men skit i det.. jag ville verkligen uppdatera!
Jag hade svårt att komma på hur han skulle berätta (jag kunde inte ta allas idéer ju, men tack för alla fina idéer. Några ska användas till nästa novell) om Claudia, men det fick bli såhär.

Skrev lite slarvigt idag.. förlåt! Men det är iaf bättre än inget.. eller? :) Puss!

Update: precis när jag skrivit klart + publicerat så kom jag på hur jag borde ha skrivit.. istället för såhär. haha fail. sorry.
Update 2: Idé tips? Drama? Olyckor? Annat? det uppskattas!

Jag tror inte att jag kommer att kunna skriva idag, då jag har tre prov den här veckan och har inte ens börjat plugga. Förlåt! Jag ska försöka, men jag kan inte lova något. Puss ♥

Update: Jag skulle ha hunnit skriva ett kort kapitel, men jag gjorde det inte eftersom jag inte har så många idéer. Och då skulle det bara bli dåligt! Sorry!

Vi lät Caitlin och Ryan ligga och sova där de låg, och satte istället på en ny film. Nu låg jag och Justin och myste och Chaz och Olga gjorde detsamma. Det glädje mig att se att Chaz hade hittat någon. Och den personen var ingen mindre än min bästa vän. Det kändes riktigt bra det.



Nästa dag vaknade jag av det gamla alarmet som alltid ringde klockan sex. Dags för skola då! Jag gick försiktigt upp för att inte väcka alla som låg och sov, och smög ut till köket. Där satt mamma och pappa och åt frukost.
- Hej stumpan, sovit gott? frågade pappa och kollade fram bakom tidningen.
- Jadå, själv?
Han mumlade "bra" och jag började, tillsammans med mammas hjälp, laga amerikanska pannkakor till frukost. Eller ja, här i Amerika heter det väl ändå inte amerikanska pannkakor. Det är ju som att säga kinamat när man bor i Kina, om ni förstår min poäng.
När allt var klart gick jag och väckte allihop genom att hoppa och kasta kuddar på dem. De flesta vaknade direkt, men segisar som Chaz gjorde tyvärr inte det och då fick jag använda lite jobbigare metoder som att kasta vatten på honom. Och det kan jag lova er, det fungerade direkt!

När vi ätit upp och gjort iordning oss så klämde vi in oss i Justin's bil och körde iväg till skolan. Väl där fixade vi in Olga i vår klass och gick iväg till våran lektion.
Resten av dagen var lika hemsk, tråkig och lång som vanlig.

Fyra dagar senare:
Jag gick in på skolans hemsida och såg att vi hade studiedag imorgon. Det hade jag ingen aning om!
- Justin. Justin! ropade jag och efter ett tag kom han inspringandes i mitt rum.
- Sorry, jag var ute med din pappa.
- Ute med min pappa? Öh, okej. Vi har iallafall studiedag imorgon!
- Har vi? Sweet! sa han och gick fram och kramade om mig bakifrån.

Klockan var ganska mycket så vi började göra iordning oss och efter det la vi oss i sängen.
- Ska vi sova?
- Mmm, mumlade jag och därefter somnade jag snabbt.

Nästa dag vaknade jag vid tio. Jag rullade runt och kollade på Justin som låg och småsnarkade lite. Jag fortsatte att bara ligga och kolla på honom i flera minuter men tillslut satte jag mig upp och tog på mig en morgonrock och gick ner i köket. Där hittade jag en lapp och bredvid den låg en femhundra sedel. Jag tog upp lappen och läste den.

Jag läste lappen snabbt och la ner den igen. Jag som hade tyckt att den har dagen skulle bli superbra med en studiedag och allt, men icke sa nicke. Jag hade helt glömt bort att Olga skulle åka hem idag. Jag suckade och började rota i skåpen för att hitta något att äta, men hittade somsagt inget. Jag skulle behöva vara tvungen att handla. Jag gick ut till hallen och drog på mig ett par converse och gick sedan ut. Jag sket i om jag hade på mig min mjukisdress, folk fick stirra hur mycket de ville. Jag promenerade fram till Ryans hus och efter ett tag var jag framme. Jag knackade på och han öppnade.
- Tja Ryan, kan du skjutsa mig till affären?
- Hej Claudia, sa han och kramade om mig lätt. - Visst kan jag det, vänta lite så ska jag hämta bilnycklarna.
Jag gick in och ställde mig i hallen för att vänta på honom och efter bara en liten stund kom han tillbaka. Vi gick ut till bilen och satte oss. Jag kände att vi var ovanligt tysta.
- Är något fel? frågade Ryan efter ett tag och kollade oroligt på mig.
- Nejdå. Jag vaknade nyss och är fortfarande trött, mumlade jag och log mot honom.
- Du vet att du kan prata med mig.
- Eller jo, Olga ska ju åka idag.
- Åh juste.. Tre hjärtan ska tas isär ikväll, sa han ledset.
- Va?
- Ditt, hennes och Chaz's.
- Jaha, du menar så. Det suger.

Vi fastnade i en bilkö och fick sitta där något som kändes som evigheter.
- Du gillar verkligen Justin va?
- Mhm, sa jag och log stort. - Mycket.
- Det syns. Han gillar verkligen dig också. Ni passar ihop, så grattis antar jag. Jag är glad att han äntligen hittat någon som inte utnyttjar honom.
- Jag med, för hans skull. Däremot känner jag att jag inte är den bästa för honom, han kan få så mycket bättre.
- Äsch då, det finns ingen bättre än du. Du är den finaste han kan få, sa han och log.
- Säg inte att du ska hoppa på och kyssa mig igen? Jag suckade. - Jisses, det är din bästavän jag är tillsammans med, sa jag och försökte hålla mig för skratt. Jag kollade på honom och vi började båda att asgarva.

- Jag har saknat dig. Som kompis, eh, inte som
- Jag har saknat dig också, sa han och log mot mig.

Vi stannade vid mataffären och handlade. Vi försökte sedan att skynda oss hem då klockan redan var halv ett, vi hade ju suttit fast i bilköerna i evigheter. Jag tackade och sa hejdå till Ryan och gick hem igen. Direkt när jag kom in genom dörren så hoppade Justin på mig.
- VART HAR DU VARIT? skrek han och kramade om dig.
- Med Ryan!
- Puh, jag har varit orolig.
- Äsh, ska vi käka nu?

Vi gick in i köket och jag plockade fram allt jag handlat. Det mesta var godis och sånt, men även lite till frukost. Vi började direkt att äta och strax var allt uppätet.
Vi satt och myste ett tag och matade varandra med godis tills vi bestämde oss för att gå upp och göra oss iordning. Jag hoppade in i duschen och efter ett tag knackade Justin på glaset och hoppade in med mig. Jag började sakta tvåla in mig själv och Justin stirrade som en galning. Jag tog då tvålen och började tvåla in honom istället, och han gjorde samma sak på mig.

- Justin, vi måste faktiskt göra oss iordning nu, sa jag och tog mig ur hans grepp. Vi hade nämligen stått och kramats i duschen i flera minuter. Han suckade motvilligt och jag började schamponera håret. När jag var klar gick jag utifrån duschen och lät Justin duscha själv. Jag blåste mitt hår och skruvade det lite lätt för att sedan gå till min gigantiska garderob och välja ut några kläder jag kunde ha på mig.
När både jag och Justin var klara så tog vi våra saker och gick rakt ut i gatan och började gå mot Chaz's hus. Justin skulle umgås lite med Chaz och jag med Olga, som sovit där i natt. Det var verkligen jättegulligt att Chaz och Olga fått ihop det, men som Ryan hade sagt, deras hjärtan kommer att gå sönder när dem kommer att behöva lämna varandra. Jag stannade upp och kramade Justin, varför vet jag inte, jag bara ville det, men fortsatte sedan att gå.
Plötsligt stannade han upp och jag gjorde detsamma.

- Kolla där, sa han och pekade. Jag försökte kolla vart han pekade och såg snart vart han hade pekat. Där, på muren runt Chaz's innergård, låg Chaz och Olga. Chaz låg med armen runtom henne och kysste hennes panna. Jag log för mig själv och såg att Justin gjorde detsamma.
- Ska vi störa dem? frågade jag efter att vi stått där ett tag.
- Vi har ju inte hela dagen, så jag antar att vi måste det, sa Justin och vi gick fram till muren.

- Hey guys! Förlåt om vi stör men.. ööh .. aa..
- Det är lugnt, sa Chaz och satte sig snabbt upp. Jag kunde se att han var lite småröd i ögonen. Det var Olga också. Jag kollade oroligt på henne. Jag gjorde ett tecken till Justin och han och Chaz försvann in i huset. Jag satte mig bredvid Olga på muren.

- Hej, hur är det?
- Det är väl bra. Suger att åka. Jag vill verkligen inte lämna dig och inte heller Chaz.
- Jag förstår det. Jag vill inte lämna dig heller! Hur ska jag klara mig? Förresten du gillar väl Chaz?
- Du känner väl mig? Haha. Jag gillar honom mycket. Lyckat att jag ska dra härifrån nu också..
- Nu vet du hur jag och Justin kände.

Vi satt och pratade länge, ungefär fyra timmar, tills klockan blev mycket.
- Jag måste hem nu, men du kommer sen va? Efter att du varit med Chaz?
- Mm, jag tänkte det.
- Okej, vi ses om.. Jag kollade snabbt på klockan. - Trettio minuter, sa jag och vi båda såg ledsna ut.

Jag gick och hämtade Justin och vi gick hem.

På flygplatsen:
Chaz stod och kramade om Olga hur länge som helst. Jag kände nästan att jag bara ville slita bort honom och krama om henne istället, fast det gjorde jag inte. När de äntligen kramats klart så gick jag fram till henne och kramade om henne hårt. Vi båda grät.
Hennes flight ropades in och hon kramade Chaz och allihop en sista gång, och tillslut mig.

- Oj, innan jag glömmer det. Glad tidig födelsedag, sa hon och tog upp ett paket. - Kanske inte det finaste, men jag hoppas att du gillar det. Jag har ett likadant, sa hon och log.
- Det behövdes inte. Jag älskar dig, sa jag och vi kramades om en sista gång. - Vi ses snart! skrek jag när hon försvann in i gången.
Jag vände mig om mot allihop som stod bakom mig. Chaz grät och bara av att se honom började jag gråta ännu mer.
Vi gick tysta tillbaka till bilen och satte oss. Mamma och pappa körde iväg före oss och jag åkte tillsammans med Justin. Jag satte mig bredvid honom och han tog tag i min hand.
- Det var inte sista gången du såg henne, jag lovar. Jag log mot honom och han startade bilen.
Påväg hem från flygplatsen kollade jag bak och fick se Chaz ligga och sova i Ryans knä. Det var faktiskt ganska gulligt.

Efter en stund var vi framme och Chaz gick direkt hem till sig, vilket Caitlin, Chris och Ryan gjorde. Jag följde med Justin hem och satte mig på hans säng. Jag tog upp det lilla paketet som jag fått från Olga och la det framför mig, på en stol. Justin kom och satte sig bredvid mig.
- Ska du inte öppna det?
- Jo, jag antar att jag ska det, sa jag och tog upp det. Jag tog försiktigt bort det vit-röd-prickiga pappret och öppnade kartongen. Där i låg ett jättefint halsband. Jag tog upp det. Det var en kedja med massor av "berlocker" och på en av dem stod det "BFF". Jag log för mig själv och bad Justin hjälpa mig att sätta på det.
När han satt på det så la jag mig i hans knä.

- Du är vacker, sa jag och kollade upp på honom. Det var han, han var mer än vacker. Han var perfekt.
- Du är vackrare. Vackrast, sa han och la handen på min kind.

Jag lutade mig fram och kysste honom, och sedan la jag huvudet i hans knä igen. Han började hålla på med mitt hår och jag kände hur tårarna började rinna lite igen.
- Gråt inte. Det var inte sista gången ni såg varandra! Var posetiv. Det kommer att gå.
Jag tänkte på orden han sa och det han sa var mycket sant. Jag drog tillbaka tårarna. Från och med nu gällde det bara att vara posetiv, se allt posetivt. Det skulle bli svårt, men det måste gå.

---

Vad tycker ni? KOMMENTERA. Jag vill ha pepp från er och gärna några idéer!

Är det dags för Justin att berätta för fansen? Och isåfall, hur ska han berätta? Eller ska jag skita i att skriva den delen? Är det för sent att skriva om det när jag redan är på kapitel nittio? Eller? (det var bara en idé..) VAD TYCKER NI?

- Okej då, det var ganska roligt! Men tro inte att du kommer undan så lätt, sa han och gick fram och kramade mig.
- Försöka kan du ju alltid göra, sa jag och skrattade. Han böjde sig ner och kysste mig och efter ett tag hånglade vi. Jag satt i hans knä och hans händer var innanför min tröja, och mina händer innanför hans.
Plötsligt harklade någon sig och vi kollade bak, men det var inte Olga. I dörröppningen stod..



Chaz. Han kollade ner i marken och stampade lite med foten.
- Varför händer det här alltid mig? Sverige resan var ju värst men jag är fan rädd att jag ska komma in när ni har ..ja ni vet.. någon gång! pep han och både jag och Justin skrattade. Jag ställde mig upp och drog ner tröjan och Justin gjorde detsamma. Det blev en sorts pinsam tystnad mellan oss alla.

- Öhm, ska vi hitta på något? Hela gänget? frågade Justin efter ett tag och kliade sig i håret.
- Visst, mumlade jag och Chaz i mun på varandra.
- Jag ska bara fixa några saker, kommer strax! sa jag och lämnade Justin och Chaz i köket. Jag hörde direkt hur de började prata om blandannat mig och andra saker. Jag log för mig själv och gick ut till Olga som satt kvar i vardagsrummet.

- Oj det tog lång tid. Hade ni sex eller? sa hon och skrattade.
- Ja du vet, en snabbis! Kom med upp på rummet, jag måste bara fixa mig lite.
Vi gick upp till Justins rum och bytte kläder, jag hade nämligen lite kläder hos honom. Jag sov ju ändå så ofta här. Vi fixade oss snabbt och gick ner.
- Varför fixade vi oss, får jag fråga?
- Vi ska ut, sa jag inte det?
- Va? Med vilka?
- Chaz och Ryan sa jag och log.

När vi kom ner stod Justin, Chaz och Ryan där. Jag hoppade direkt på Justin och kysste honom och när jag var klar med det stod Olga kvar i trappan. Jag kollade på Chaz och såg att hans ögon var stora som golfbollar. Justin ställde sig bakom mig och la sina armar om min midja.
Olga gick ner och kramade om Ryan, länge. Hon viskade något i hans öra och han skrattade. Efter att hon kramat klart honom gick hon och ställde sig bredvid mig.

- Öh, det här är Chaz, Justins, och min, kompis. Chaz, det här är Olga, min bästavän ifrån Sverige, sa jag och kollade på Chaz som inte kunde sluta stirra på Olga. Jag sneglade på henne och såg att hon var generad, kollade ner i marken och sånt där. Jag fnissade och böjde mig fram mot Justin.
- De kommer SÅ att ha någon flirt eller så. Ska vi slå vad? viskade jag.
- 20 spänn, nickade han och vi skakade hand.

Vi åkte iväg till en bowlinghall och som tur var det bara vi och några andra där. Vi provade skor och började direkt att köra. Jag körde först ut och fick en strike.
- SCORE! skrek jag och hoppade upp och ner.
Efter mig var det Justin och sedan Ryan, och för de båda gick det lika bra. När det var Olgas tur så gick det däremot inte så bra. Medans vi andra satt och snackade såg vi hur Chaz ställde sig bakom Olga och visade henne hur man skulle göra. Jag vände mig om mot killarna.
- Aww. Så söta!
Jag vände mig om och såg Chaz stå bakom Olga med armarna runt om henne, precis efter att hon skjutit iväg bowlingklotet. Hon sprang tillbaka till bordet och satte sig bredvid mig.
- Han är så .. söt! pep hon och log stort. Jag skrattade.
Vi fortsatte att köra tills vi var klara. Då satte vi oss vid resturangen utanför bowlingstället och käkade hamburgare.

Senare på kvällen, efter att vi varit hemma hos Justin och kollat på film, så gick jag och Olga hem till mig. Vi var båda ganska trötta så vi gick och la oss ganska direkt.
Dagarna rullade på och jag spenderade varje sekund med Olga. Vi var i stallet, shoppade, badade och gjorde massor av annat.
Det var nu söndagkväll och på måndag, nästa dag, skulle skolan börja. Och bara några dagar kvar tills Olga skulle åka hem igen. Jag hade fått ledigt den här veckan som gått, för att jag skulle kunna vara med Olga. Lärarna hade gått med på det om jag hade tagit med mig massor av läxor hem. Pft, som om jag skulle gör de ändå!
Jag, Olga och Caitlin, som blivit ganska bra vän med Olga, låg i soffan hemma hos mig och kollade på
film. Plötsligt hörde vi att någon knackade på dörren. Varken mamma eller pappa var på middag då de var hemma hos oss så Olga sprang upp och öppnade.
- Det är din boyfriend, ropade hon och jag ställde mig snabbt upp och fixade håret lite snabbt. Jag gick ut till hallen där Justin stod.

- Hej, mumlade jag och kramade om honom.
- Hej dissare, sa han och skrattade. Han borrade in näsan i mitt hår. Jag släppte taget om honom och ställde mig istället mitt emot honom, och höll i hans händer.
- Vad menar du?
- Den här överraskningen kanske inte var så bra trots allt, vi har ju inte kunnats se på hur många dagar som helst. Äsch, spelar ingen roll. Bara jag får se dig lycklig så, sa han och kysste mig.
- Justin, förlåt, det har bara blivit så. Vi har inte setts på evigheter, jag och Olga, och jag har försökt ta vara på varje sekund av det här besöket..
- Det är lugnt sa jag ju! Det var ju jag som fixade hit henne, så det är ju klart att jag var beredd på det. Visst hade vi kunnats se mer, men det är helt lugnt. Kolugnt! sa han och skrattade.
- Jag tror det heter cool-lugnt och inte ko-lungt faktiskt, sa jag och skrattade ännu mer.
- Jajaja, var expert du. Vem är det som är bäst i klassen?
- Hm, låt mig tänka. Jag! Jag har ju gått om han som kallar sig bäst med tio extra poäng. Ojojoj, det visste du inte va? sa jag och boxade Justin på armen som såg helt chockad ut.
- Du gjorde vad? Det var ju min roll att vara bäst i klassen! Vad taskigt, sa han besviket och gjorde sitt puppyface. Jag böjde mig fram och pussade honom på munnen. Vi stod och kramades ett tag tills Caitlin kom ut i hallen.

- Tjena lovebirds! Kan inte vi göra något? Det är fett tråkigt, filmen är liksom slut och allt..
- Visst. Justin, är det varmt ute? frågade jag och han nickade. - Bra, då kan vi ju bada! Eller?
- Jättebra idé! Jag ringer killarna, okej? sa Justin och försvann ut. Han kom efter några sekunder tillbaka och sa att de var påväg, så jag, Olga och Caitlin sprang upp till mitt rum och tog på oss våra bikinis.
När vi var klara gick vi ner till hallen och där stod killarna och stirrade på oss. Verkligen synkade våra kroppar. Jag harklade mig.
- Ska vi typ.. dra ut till poolen nu?
- Mmm, mumlade Justin och fortsatte att stirra på min kropp.
- Kom igen Justin, det är inte som om du redan sett henne naken? suckade Chaz och la armen om Olga. Jag kände mig knallröd och såg att även Justin var generad.

Vi badade ett tag i poolen men efter en stund blev det tråkigt.
- Kan vi inte gå in? Det börjar bli kallt, sa Caitlin och hoppade upp ur poolen.
Vi andra höll med och gick in i huset. Vi visste inte riktigt vad vi skulle göra, så vi körde bara en traditionell filmkväll, som vanligt. Det var mysigt och roligt. Denna gång valde vi dock inte en skräckis utan en komedi.
När den var slut satt alla förutom jag, Chaz och Justin och sov. Jag låg lutad mot Justin och han hade armen runt om mig, och Olga låg på samma sätt fast med Chaz. Jag såg hur han lutade sig ner och pussade henne på pannan och då öppnade hon ögonen och kysste honom istället.
Jag och Justin kollade på varandra och log. Han drog fram sin plånbok och gav mig en tjugokronors-sedel.
- Du vann, sa han och skrattade.
- Såklart, sa jag och kysste honom.

Vi lät Caitlin och Ryan ligga och sova där de låg, och satte istället på en ny film. Nu låg jag och Justin och myste och Chaz och Olga gjorde detsamma. Det glädje mig att se att Chaz hade hittat någon. Och den personen var ingen mindre än min bästa vän. Det kändes riktigt bra det.

---

Förlåt för att jag säger förlåt hela tiden, och för att jag klagar på mina egna kapitel hela tiden.. men jaja, jag tyckte INTE om det här kapitlet. Det sög. Förlåt, haha! :)

- Sådär, nu är allt klart. Nu ska du aldrig behöva bry dig om henne igen, sa han och log.
- Vad gjorde du?
- Skällde ut henne. Förklarade att det var du och jag, och att hon inte ens ska tro att jag vill ha henne. Att hon ska växa upp, sluta kalla dig saker, sluta stalka mig och ja.. ge upp på mig bara. Hon måste förstå att det är dig jag vill ha. Och jag tog bort henne. Eller jag menar, hon ska inte sjunga Overboard längre. Jag ska försöka fixa tillbaka Jasmine.
- Gjorde du det? För mig?
- För oss, sa han och vi kysstes.



Jag log och tog tag i Justins hand.
- Kom, vi går hem nu.
- Visst, sa han och tog upp sin väska ifrån marken.
Vi gick ut på skolgården och möttes upp av Kenny som skjutsade hem oss.

Två veckor senare:
Jag ställde mig upp och kände direkt ett par varma händer över mina ögon.
- Älskling, jag har en överraskning åt dig. Det var Justin. Han tog bort händerna och kysste mig.
- En överraskning? Hm, vad kan det vara?
- Jadu, det får du inte veta! Då skulle det ju inte vara en överraskning, sa han och skrattade. - Sätt på dig den här ögonbindeln. Jag tog emot den svarta bindeln och Justin hjälpte mig att sätta på den.
- Lova att inte leda in mig i en vägg eller så att jag ramlar och sånt..
- Jag lovar, varför skulle jag göra det? Kom, vi går ner nu!
Justin ledde mig försiktigt ner för trappan och jag kunde höra viskningar. Plötsligt stannade vi och jag kunde känna hur Justin kysste min nacke. Viskningarna slutade och det blev knäpptyst.
- Justin.. Justin? Hallå är det någon här? sa jag lite oroligt och jag kunde höra Justin skratta.
- Jag tar bort ögonbindeln nu, okej?
Jag nickade och Justin drog bort ögonbindeln. Han stod framför mig. Han log och mimade 'varsågod' innan han flyttade på sig och då såg jag någon jag inte trodde skulle stå där bakom, nämligen Olga!

- OLGA! skrek jag av glädje och började hoppa upp och ner innan jag sprang fram och kramade henne hårt. Vi stod och kramades i minst tio minuter och tårarna bara sprutade av glädje innan vi släppte taget.
- Jisses vad jag har saknat dig, sa jag och kramade om henne en gång till.
- Du förstår inte hur mycket jag har saknat dig! 
 
Hela dagen spenderades med Olga som jag saknat hur mycket som helst, och vi bestämde även att hon skulle sova över hos mig, men ikväll hos Justin. Pågrund av tidskillnaden mellan USA och Sverige så var Olga väldigt trött, och gick och la sig tidigare än vad jag och Justin skulle göra. Jag gick ner och satte mig i soffan och Justin kom strax och satte sig bredvid mig.
- Är du glad? frågade han efter ett tag och jag vände mig om mot honom.
- Såklart! Hur visste du att hon skulle hit?
- Hon skulle hit, jag flög hit henne.
- Va?
- Jag gjorde det för din skull. Jag visste att du saknade henne och jag vet hur mycket hon betyder för dig, så jag gjorde det gärna!
- Justin, du är.. bäst! sa jag och hoppade på honom i soffan och började kyssa honom.

Efter att vi kollat på film och myst i några timmar gick Justin och la sig, då han skulle upp tidigt nästa morgon. Jag bestämde mig för att sitta uppe ett tag till eftersom jag inte var trött. När jag suttit ensam framför TV:n i nästan en timme så smög jag upp till gästrummet där Olga låg och sov på sängen. Jag gick fram till sängen och hoppade på henne med en smäll. Hon vaknade direkt.
- VAAAAD?
- Hahaha! Sccch, skrik inte! Är du pigg?
- Nu är jag det, mumlade hon trött och stänge ögonen.
- Nej, vakna igen, sa jag och puttade på henne.
Hon vaknade helt efter en stund och vi satt och pratade en stund. Pratade om sånt vi hade missat. Jag hade verkligen saknat henne!

- Vill du busa lite? sa jag när klockan började närma sig tre på morgonen.
- Visst, vad har du tänkt dig? sa hon och satte sig upp.
Jag berättade min plan och vi hämtade alla saker som vi behövde och gick sedan in till Justins rum. Han låg och sov där som en stock. Jag gick fram till honom och pussade honom på näsan.
- Sorry babe, mumlade jag och gjorde tummen-upp till Olga. Hon smög fram och gav mig mitt smink. Vi började försiktigt sätta på honom rouge, ögonskugga, mascara, läppglans och massor av annat.
En timme senare var han färdigsminkad och vi kunde knapp hålla oss för skratt, han såg så rolig ut! Vi satt och fnissade och då och då öppnade Justin ögonen, men verkade inte alls vara närvarande.

Jag och Olga gick ner till köket och började rota i alla hyllor.
- Har han inget snacks eller?
- Skojar du? Han är kungen av godis, kolla det här skåpet, sa jag och öppnade en lucka och massor av påsar med godis och chips ramlade ner på mig. Vi började skratta och tog några påsar och gick och satte oss framför TV:n.
Vi satt uppe resten av natten och klockan sex ringde mitt alarm. Jag smög försiktigt upp till Justin och skakade om honom.
- Justin, du måste upp.
- Jag vill inte, stönade han och gnuggade sig i ögonen.
- Nej, gör inte så! halvskrek jag, han fick ju inte förstöra sitt smink! - Din intervju börjar om tio minuter, du måste upp..
- Tio minuter?! skrek han och var uppe på mindre än en sekund. Han sprang fram och tillbaka och tog på sig några kläder innan han sprang ner. Olga och jag kunde inte hålla oss för skratt, för han såg ju så rolig ut. Han hade tydligen inte kollat sig i spegeln då han åkte iväg till intervjuen med sminket på. 

- Eeeep! pep jag och Olga.
- LYCKAT! skrek Olga och vi gjorde en highfive.  

Justins perspektiv:
Claudia hade lovat att väcka mig men glömde det eller något då hon väckte mig tio minuter innan intervjuen skulle börja. Tio minuter! Det var ju så lång tid det tog att åka till stället där den skulle vara!
Jag sprang ut till bilen och satte mig i den direkt, efter att ha tagit på mig ett par rena kläder. Jag orkade, eller rättare sagt hann inte, fixa mig mer.

Jag körde det snabbaste jag kunde och var efter femton minuter framme vid radiostationens byggnad. Nu var jag tjugo minuter sen.. Jag smällde igen dörren och sprang in i byggnaden. Det var ingen där, men jag såg tillslut Scooter stå och prata med någon man. Jag sprang fram till honom.
- Scooter, jag är här! Vi kör nu, sa jag och tog av mig min jacka och började gå längst gången ner till rummet som jag skulle intervjuas i.
- Eh, Justin.. Varför ser du ut sådär? Du vet väl att det kommer att skapa rubriker? sa Scooter och stannade upp mig. Han kollade konstigt på mig och började småskratta.
- Jag försov mig! Vi kör nu, sa jag och gick i rummet och satte mig på stolen.

Killarna som skulle intervjua mig började direkt att skratta och jag förstod ingenting.
- Så Bieber, är det här typ ett.. uppror, mot dina haters? sa den ena och kunde knappt hålla sig för skratt.  
- Vad för något?
- Det där!
- Vad pratar du om?
Killarna och även Scooter, mamma och Kenny började skratta. Jag förstod ingenting. Vad menade de? Scooter gick fram till mig.
- Jag sa ju det, skyll dig själv, sa han och puttade till mig i sidan.
- Ursäkta men jag har ingen aning om varför ni skrattar åt mig. Vad är det som är så roligt? sa jag upprört.
- Justin, är du seriös? Gå och kolla dig i spegeln!
Jag kollade runt i rummet och precis alla som var där inne skrattade åt mig och Kenny fotade mig. Jag förstod verkligen ingenting. Jag ställde mig upp och gick ut till badrummet som var i korridoren, och det jag fick se var en chock. Varför hade jag smink på mig?!

Claudias perspektiv:
Strax efter att Justin hade gått hemifrån somnade jag och Olga framför TV:n. Vi vaknade igen fyra timmar senare när Pattie kom innanför dörren. Hon hälsade snabbt på oss, speciellt Olga, innan hon var tvungen att gå igen.
- Förresten, bra jobbat tjejer! sa hon och skrattade innan hon gick ut och stängde dörren. Några minuter senare kom Justin in genom dörren. Han kollade surt på oss och gick rakt förbi oss, och in till badrummet. En liten stund senare kom han tillbaka och satte sig framför oss, på en stol.

- Hej Justin, hur har din dag varit? sa jag och kollade på Olga. Vi började asgarva.
- Mhm, kul va? Jättekul. Tack så mycket, sa han och reste sig upp och gick in till köket.
Jag kollade på Olga som fortfarande skratta men jag bad henne vara tyst.

- Tror du han är sur? frågade jag, på svenska. Jag såg hur Justin kollade lite på oss när vi snackade svenska. Det gjorde han alltid.
- Vet inte, fråga?
Jag reste mig upp och gick fram till honom. Han stod på andra sidan köksön och kollade surt på mig. Han stirrade rakt in i mina ögon och efter ett tag började han skratta.

- Okej då, det var ganska roligt! Men tro inte att du kommer undan så lätt, sa han och gick fram och kramade mig.
- Försöka kan du ju alltid göra, sa jag och skrattade. Han böjde sig ner och kysste mig och efter ett tag hånglade vi. Jag satt i hans knä och hans händer var innanför min tröja, och mina händer innanför hans.
Plötsligt harklade någon sig och vi kollade bak, men det var inte Olga. I dörröppningen stod..

---

VEM?! Ohhh.. bara jag vet ;)

Förlåt så jättemycket för dålig uppdatering!

Den natten spenderade vi på sjukhuset, sovandes i sofforna i väntrummet. Jag var utmattad men hade svårt att sova. Skulle Caitlin klara sig?



Dagarna gick och vi kunde inte göra annat än att vänta på att Caitlin skulle vakna. Hon hade vaknat några gånger, oftast när vi varit i skolan, men hon hade haft så ont att hon somnat nästan direkt igen. Vi visste inte riktigt hur allvarligt det var med henne, men förmodligen hade hon fått en allvarlig hjärnskakning.

Två dagar senare (på sjukhuset, natten)
Jag vaknade mitt i natten. Killarna var inte vakna så jag tog upp mobilen och höll på lite med den.
Vid femtiden vaknade Chaz så jag gick och satte mig bredvid honom och pratade tyst, för att inte väcka de andra. Ungefär trettio minuter senare vaknade Ryan, så det återstod bara att Justin skulle vakna. Jag gick fram till honom och puttade lite försiktigt på honom och han vaknade.
- Hej älskling, hur mår hon? sa han och kysste mig.
- Vet inte, vi ska gå och kolla det nu.
Vi tog våra saker och tog hissen upp till Caitlins rum. Utanför satt inte längre Sandi, Will och Chris, vilket fick oss att bli oroliga, men insåg snabbt att de stod inne i Caitlins rum. Jag kollade försiktigt in i rummet och mötte Caitlins blick. Hon var vaken! Jag fick ett glädjerus genom hela kroppen och hoppade på Justin och kysste honom.
- Hon är äntligen vaken! skrek jag i hans öra och alla killars ansiktsuttrycks blev helt plötsligt jätteglada. Vi kramade om varandra och hoppade upp och ner, och väntade på att vi skulle få gå in till Caitlin.

Efter en stund, som hade känt betydligt längre än tio minuter, kom Sandi och Will ut med ett leénde på läpparna och sa att vi fick gå in till henne. Vi rusade in och omringade hennes säng.
- Hey guys! sa hon hest och tog en tugga av mackan, som hon hade på brickan framför sig.
- Caitlin! skrek vi allihop och kramade om henne hårt.

Vi drog fram ett par stolar som vi ställde runt hennes säng.
- Hur mår du? Vad hände egentligen?
- Jag mår ganska bra, har ont i huvudet, armen och benet men annars bra. Jag vet inte, jag skulle hem till Ryan och när jag körde så blev bilen träffad i sidan av en annan bil och .. jag vet inte.
- Vi har varit så oroliga! sa Justin och kramade om henne.
- Verkligen. Jag har inte kunnat sova på hela natten, sa Chaz och jag instämde.

Vi satt och snackade med Caitlin ett tag så bad läkaren oss att gå ut, då Caitlins tillstånd kunde försämras. Hon hade tydligen fått en ganska allvarlig hjärnskakning, men det var inte livshotande. Skönt det.

Tre dagar senare:
- Caitlin! Jävla segis! Kommer du snart? ropade jag och jag kunde höra hur hon skrattade.
- Jajaja, jag kommer nu! sa hon och kom hoppandes på sina kryckor. Hon hade nämligen brytit ena benet och fått en spricka i höften, så hon var tvungen att ha de.
- Ska vi åka? sa jag och tog upp bilnycklarna.
- Yes. Jag är redo. Let's go!
Vi gick ut till bilen där Justin väntade på oss. Han hade lovat att skjutsa oss vart vi än ville, och nu skulle vi utnyttja den makten.

- Vart ska ni damer idag då? sa han och kysste mig.
- Stan. Kör dit nu! suckade Caitlin och skrattade.

Vi gick runt i stan och shoppade litegrann, fast inte så mycket då Caitlin inte orkade. Vi tog även en fika innan i vi bestämde oss för att åka vidare.
- Betjänt! skrek Caitlin det högsta hon kunde och kollade på mig. Vi började asgarva. - Åk till stallet!
- Ska bli, svarade Justin och startade bilen.

Vi var framme vid stallet hjälpte jag och Justin Caitlin ut ur bilen och vidare till stallet. Eftersom Caitlin inte kunde rida var jag tvungen att hjälpa henne med det, och det skulle jag vara tvungen att göra ett tag framöver. Men det var inget jag hade något emot.

Senare på kvällen bestämde vi oss för att Caitlin skulle sova över hos mig, vilket hon gjorde. Vi hade en typisk tjejkväll med massor av prat, skönhet och onyttiga saker!
Nästa dag var det skola och vi klev upp tidigt och gjorde iordning oss. Jag hjälpte Caitlin att sätta på en plastpåse över hennes ben så att hon kunde duscha. När vi var klara skjutsade pappa oss till skolan där vi även mötte upp killarna.

- Hey beautiful, sa Justin och kysste mig.
- Justin! pep jag. - Hej på dig med, haha.
- Du är konstig, men det är därför jag älskar dig, sa han och kramade om mig.

Vi tog våra saker och gick till första lektionen. Resten av skoldagen var som vanlig. Tråkig och lite för lång!
Efter att jag genomlidit sista lektionen, som varit en privatlektion i matte, gick jag tillbaka till skåpen. Det var helt dött och inga var där. Kul. Jag som hade trott att jag skulle åka hem med Justin och de andra.
Jag öppnade mitt skåp och la in böckerna och tog ut min väska. Jag stängde skåpet och vände mig om. Där stod Nathalie. Jag försökte inte bry mig om henne utan gick bara därifrån.
- Hörru, du kan inte bara gå ifrån om jag står här? sa hon och la handen på min axel.
- Nähä, varför inte? Du äger inte det här stället.
- Nej, kanske inte. Men jag har varit här längre än dig.
- Jaha, okej?
- Och jag äger Justin. Så backa bort från honom.
- Snälla, ge dig. Du är bara pinsam?
- Jag, pinsam? Det är väl snarare du som är pinsam som tror att han vill ha ett fetto som dig när jag och andra snyggingar finns här.

Plötsligt kom Justin upp bakom mig.
- Är det något problem här? sa han och la armen om min midja. Nathalie började direkt se osäker ut.
- Justin, det spelar ingen roll. Jag orkar inte med hennes skitsnack.
- Nathalie, kan du komma en stund? sa Justin och gick iväg med Justin.
Jag stod och iaktog vad de gjorde och jag kunde höra hur upprörd han lät. Jag tror tillochmed att jag kunde höra hur han skrek på henne.
Efter en liten stund gick Nathalie iväg och Justin tog upp sin mobil. Efter att ha pratat i den i ungefär fem minuter kom han fram till mig och kysste mig.

- Sådär, nu är allt klart. Nu ska du aldrig behöva bry dig om henne igen, sa han och log.
- Vad gjorde du?
- Skällde ut henne. Förklarade att det var du och jag, och att hon inte ens ska tro att jag vill ha henne. Att hon ska växa upp, sluta kalla dig saker, sluta stalka mig och ja.. ge upp på mig bara. Hon måste förstå att det är dig jag vill ha. Och jag tog bort henne. Eller jag menar, hon ska inte sjunga Overboard längre. Jag ska försöka fixa tillbaka Jasmine.
- Gjorde du det? För mig?
- För oss, sa han och vi kysstes.

---

Jag har varit trött idag och är sjuk, så därför får ni ursäkta att episoderna blivit så dåliga. Jag vet inte om det bara är jag, men jag känner verkligen att de har varit skitdåliga idag (nästan pinsamt dåliga). och det där med Caitlin kom jag på medans jag skrev, därför blev det inte så bra. Ville bara att någon skulle hända liksom!

Jaja, förlåt iaf :)

- Justin! Vad har hänt? sa jag upprört och sprang fram till honom. Han svarade inte utan la bara huvudet på min axel. - Justin. Svara. Vad har hänt?
- Caitlin har varit med om en bilolycka, mumlade han och tårarna började rinna på oss alla. Menade han allvar?



- Va?
- Hon skulle köra hit men krockade med en annan bil som körde rakt in i henne och.. Jag vet inte.

Vi stod och kramades och bara grät ganska länge. 
- Vi kanske borde åka till sjukhuset? sa Chaz ganska tyst efter ett tag. Även han, som alltid var så glad och sprallig, var helt rödögd och grät massor.
- Mhm, mumlade både jag och Justin och vi gick ut och satte oss i bilen. Chaz fick köra eftersom vi båda tyckte att Justin inte var i läget att köra en bil.

Efter tio minuter var vi framme vid ett stort sjukhus. Vi gick fram till receptionen.
- Vad kan jag hjälpa er med?
- Beadles, Caitlin Beadles, sa jag och kvinnan gav mig ett papper.
- Rum fyra, tredje våningen.

Vi sprang iväg mot hissen och åkte upp mot våningen. Sedan fortsatte vi springa mot det fjärde rummet men stannade utanför rummet. Där satt Sandi och Will, Caitlins föräldrar, och grät. Bredvid de satt Christian och gjorde detsamma.
- Ni kan gå in, sa Sandi medans hon grät och vi gick allihop in.

Vi gick nervöst in i rummet och fick se Caitlin ligga där. Hon låg helt stilla och nerbäddad i den stora sängen. Jag mumlade hennes namn men fick inget svar.
Vi stod och kollade på Caitlin ett tag innan vi gick och satte oss på stolarna längst ner i rummet.

Jag visste att både Chaz och Justin hade känt Caitlin längre än vad jag gjort, men hon betydde ändå massor för mig. Jag sneglade på Justin och han satt bara och grät, och Chaz gjorde detsamma. Jag la försiktigt min hand på Justins och han vände sig om och log mot mig.
Efter att vi suttit där i två timmar och bara kollat på Caitlin, utan några läkarbesked, så hade ingenting förändrats. Hon hade inte visat några tecken på att hon var närvarande.
Jag började känna mig ganska trött så jag la huvudet på Justins axel och han kysste min panna.

- Du ser hur jag reagerar när hon ligger såhär och hon är ändå min bästa vän. Jag skulle inte kunna leva om det här hände dig, mumlade han i mitt öra och jag kollade upp på honom och kysste honom.
- Jag älskar dig, sa jag.
- Jag älskar dig också.
- Vi får bara be och hoppas att allt blir bra, sa Chaz. Jag kollade förvånat på honom och han satt och kollade ner i marken. Jag hade nästan glömt bort att han var där. Han brukade alltid synas och höras, men nu var han så tyst.
- Jag antar det, sa Justin och jag i mun på varandra och jag pussade honom på munnen.
- Är ni tillsammans? sa Chaz och log ett snett leénde.
- Heh, japp.
- Jag visste det.. Gulligt.

- Förresten, vart är Ryan? frågade jag efter ett tag och kollade runt i rummen. Han hade ju åkt för att hämta Caitlin. Vart var han? - Nej, mimade jag plötsligt tyst.
- Vad?
Jag kände hur tårarna började rinna allt mer och mer och mer.
- Ryan hade åkt för att hämta Caitlin och han krockade väl också då? Nej.. Det får bara inte ha hänt.
Justin kramade om mig hårt.
- Han är min bästavän. Inte han också!

Sandi kom in i rummet.
- Jag hörde att ni pratade om Ryan och han är nere i kafeterian. Han krockade inte..  En stor lättnad.
Jag pustade ut och slutade gråta, men kollade snabbt över på Caitlin och började gråta igen. Varför?
- Kom, vi går ner till kafeterian, sa Chaz och vi ställde oss upp.
- Vi berättar om något händer, sa Sandi och kramade om Justin.

Vi gick sakta och tyst ner till kafeterian och där satt Ryan, lika ledsen som oss andra. Jag sprang emot honom och kramade honom länge. Vi satte oss ner vid samma bord.
- Vad hände egentligen? frågade Justin tyst efter ett tag.
- Jag vet inte, jag var inte där. Jag skulle åka hem till henne men då hade det hänt och jag fick följa med hit och.. Förlåt för att jag inte ringde.

Den natten spenderade vi på sjukhuset, sovandes i sofforna i väntrummet. Jag var utmattad men hade svårt att sova. Skulle Caitlin klara sig?

---

Jag läste den här episoden i efterhand (typ en timme efter jag skrivit den) och herregud vad den var dålig? Ni behöver inte ens kommentera.

Vi körde iväg till ett fik som vi satt och åt på. Det var knappt några paparazzis där, vilket var väldigt skönt. Efter det åkte jag hem för att plugga medans Justin åkte iväg till intervjuen.



Efter en lång stund av läxor så kom Justin hem till mig.
- Du borde ha följt med, sa han och kollade besviket på mig.
- Va?
- Jag ville prata om dig på intervjuen men det kändes inte rätt, du borde ha varit där. Jag vill visa dig för alla att du är min, bara min. Istället var jag tvungen att ignorera frågan.
Jag la ner pennan och gick fram till honom och kramade om honom.
- Jag vill också det, mumlade jag och kramade om honom lite hårdare.
- Men jag vet inte om vi är redo. Om du är redo. Det kommer bli så himla .. stort, runtom oss om vi berättar. Men jag vill. Jag vill berätta för hela världen och jag vill kunna visa upp dig.
Jag kände hur någon tår började rinna ner för kinden. Men det var lyckliga tårar.
- Jag älskar dig, sa jag och kysste honom.
- Jag älskar dig också.

Vi stod och kramades och kysstes ett tag till. Plötsligt backade Justin undan.
- Vill du gå på bio?
- Öhm, ja visst, sa jag och började fixa mig.
- Kom igen, du behöver inte fixa dig. Du är redan fin som du är!

Justin ringde Kenny och vi åkte iväg till bion. Det var knappt några där, kanske tio stycken personer. Vi och köpte biljetter och massor av snacks. Det kändes nästan som om vi köpte upp allt som fanns!
Vi gick in och satte oss på bion och filmen rullade igång. Självklart hade Justin valt en skräckfilm, så jag satt livrädd under hela och tryckte mig mot honom. Men det var väl hans plan, antar jag.

Nästa dag:
Jag vaknade tidigt och gick upp för att ta en dusch. Efter duschen orkade jag inte fixa mig så mycket utan satte bara på mig ett par kläder och satte upp håret i en hästsvans.
Jag gick ner och åt en snabb frukost. Jag kollade på klockan och såg att den blivit väldigt mycket så jag skyndade mig och gick ut och ställde mig för att vänta på bussen. Mobilen vibrerade till så jag tog upp den och läste SMS:et. Det var ifrån Olga och hon frågade om jag kunde ringa upp henne. Jag tryckte snabbt på 'ring upp' knappen och efter bara några signaler svarade hon.
- Det är Olga.
- Det är Claudia!
- CLAUDIA!
- CLAUDIA! Oj, jag menar OLGA! Haha! Åh gud vad jag har saknat dig! Hur har du det?
- Jättebra, fast jag saknar dig för mycket. Och Hippon. Du var bara tvungen att ta med min häst? Haha!
- Hehe, sorry girl. Vad är klockan i Svealand?
- Typ ett på natten eller något.. jag måste sova snart. Fast först måste jag prata med dig ju!
- Oj, klockan är typ sju här? Vänta lite, bussen kommer nu, vänta några sekunder, sa jag och klev på bussen.
Jag fortsatte att prata med Olga medans jag gick i gången av bussen och alla kollade som galningar på mig när jag pratade svenska, haha. Jag gick och satte mig längst bak och efter några stationer klev Justin, Chaz och Ryan på som vanligt. Jag fortsatte att prata en stund med Olga och sa sedan hejdå till henne.

- Öhm? Vad var det där om? sa Chaz och kollade konstigt på mig.
- Duh. Hon snackade svenska, sa Ryan och skrattade.
- Coolt. Kan du lära mig något?
- Visst. Säg 'jag är en fegis' (hon sa det på svenska, Ryan förstod), sa jag och både Ryan och jag skrattade.
- Haha, fy vad skön du är. Han kommer att gå och säga det hela dagen, viskade Ryan i mitt öra och vi skrattade ännu mer.

Ryan hade rätt. Chaz gick runt och sa det hela tiden och varje gång skrattade jag och Ryan lika mycket. Plötsligt ringde min mobil så jag tog upp den. Det var Caitlin som ringde.
- Hej Caitlin! Vart har du varit hela dagen? Och Chris?
- Christian är sjuk och jag sov hos Scott igår och vi försov oss.. Men jag är hemma nu. Vad har ni för lektion?
- Hm, religion tror jag. Kommer ni snart eller?
- Äsh, jag orkar inte. Kan vi ses ikväll? Typ ha filmkväll hemma hos någon? Hela gänget?
- Visst, det går väl. Ses vi klockan sju?
- Klockan sju blir det! Puss! sa hon och la på.

Senare på kvällen.
- Vilken film blir det?
- Jag vet inte riktigt, kan vi inte bestämma det när Caitlin kommer? Är alla snacks framtagna? svarade Ryan.
- Förresten.. vart är Caitlin? Klockan är halv sju och hon är inte här? sa jag och tog upp mobilen för att ringa henne.
- Jag kan åka och hämta henne om ni vill? sa Ryan och kollade på oss. Vi nickade och han tog upp bilnycklarna.
- Skynda dig bara! ropade Justin efter honom.

Tjugo minuter senare hade varken Ryan eller Caitlin kommit tillbaka. Justins mobil började ringa och han gick iväg för att svara. När han kom tillbaka såg han inte alls glad ut. Han stod där och bara kollade på mig och Chaz och jag kunde se hur en tårarna sakta rann ner för hans kinder.

- Justin! Vad har hänt? sa jag upprört och sprang fram till honom. Han svarade inte utan la bara huvudet på min axel. - Justin. Svara. Vad har hänt?
- Caitlin har varit med om en bilolycka, mumlade han och tårarna började rinna på oss alla. Menade han allvar?

- Förresten, du ska veta att jag inte leker med hans hjärta. Han betyder lika mycket för mig som jag betyder för honom. Jag kan inte leva utan honom. Han är mitt liv. Det kanske låter galet, men det är sant. Han är mitt allt.
Pattie log och jag vände mig om och började gå upp igen. När jag kom upp för trappan krockade jag in i Justin.
- Pinsamma morsan liksom, sa han och skrattade trött. - Menade du verkligen det där?
- Ja såklart. Du är mitt allt. Jag älskar dig, sa jag och kysste honom.
- Detsamma. Vi går och lägger oss nu.

Vi gick in till Justins rum och kröp ner i sängen, tätt intill varandra.

Jag nickade och vi började gå. Vi pratade om allt möjligt på vägen. Sånt som har hänt medans vi inte träffats och ja.. minnen. Jag hade saknat honom så otroligt mycket.



Efter bara en liten stund så kom vi fram till ett berg. Vi gick förbi det och gick istället in i en skog som ledde till en strand. Det var inga där och det var väldigt vackert.
- Framme, sa Justin och ställde ner korgen. Han gick fram till mig och kysste mig. Sedan tog han fram en filt som han la ut på sanden och han började plocka fram massor av mat.
- Vad gullig du är, sa jag medans jag satte mig ner.
- Allt för dig.

Justin satte sig bredvid mig.
- Blunda, viskade han i mitt öra och jag blundade. - Bra. Gissa vad det här är! sa han och stoppade in något i min mun.
- Lätt. Det var en jordgubbe.
- Rätt. Vad är det här då? Jag fick nästa bit.
- Hm, ananas?
- Också rätt! Vad tror du att det här kan vara? Jag kände hur han böjde sig närmare och närmare mig. Jag kände hans tunga i min mun och vi kysstes.
- Justin, svarade jag och skrattade.
- Så rätt! Duktigt av dig!

Jag la mig ner på filten och Justin gjorde detsamma. Jag tog upp en vattenmelonsbit och höll upp den framför himlen.
- Här, ge den till mig, sa Justin och tog den. Några sekunder senare fick jag tillbaka den och höll upp den framför himlen. Han hade ätit ur ett hjärta ur den! Jag suckade 'aww' för mig själv och Justin skrattade till lite lågt.

Vi låg där på filten i säkert flera timmar. Vi bara pratade. Om allt. Allt som rörde oss och andra. Bara pratade. Det var väldigt mysigt.

- Justin, sa jag efter ett tag. - Varför är det inga människor här? Stranden är ju hur fin som helt men det är inga här..
- Jag vet inte om så många vet om det här stället. Klart de gör, men det är liksom aldrig några här.
- Hur hittade du det då?
- Jag brukar gå hit, eller upp dit på berget, sa han och pekade på ett berg, när jag är ledsen.
- Jaha, okej. Är du ledsen nu?
- Nej, absolut inte. Jag ville bara dela den här fina platsen med dig..

Efter två timmar började vi gå hemåt. Vi mötte en liten kille med sin mamma på vägen hem.
- Bieber! skrek den lilla killen och vi kollade bakåt. Mamman och ungen sprang emot hos.
- Hej, och ursäkta om jag stör, men får min son ta en bild med dig?
- Visst, sa Justin glatt och ställde sig bredvid den lilla killen. Mamman knäppte flera kort.
- Tack så jättemycket! Lycka till, vi ses! sa hon och gick iväg.

Jag kollade på Justin och han log.
- Jag älskar hur du är med dina fans.
- Jag älskar mina fans. Fast jag älskar dig mer.

Klockan hade blivit ganska mycket så vi fortsatte att gå hemåt. Vi stannade utanför mitt hus.
- Kan inte du sova hos mig ikväll? frågade Justin och kramade om mig.
- Jo visst. Jag ska bara upp och hämta lite saker, vänta här! sa jag och sprang in i huset. Jag kutade upp på övervåningen och in till mitt rum där jag hämtade lite nödvändiga saker, innan jag sprang ner och sa hejdå till mamma och pappa. Jag gick ut till Justin igen.
- Det gick snabbt, sa han och log.
- Jag vet, jag är snabb. Vi båda skrattade och han la armen runt om mig medans vi gick vidare till hans hus.

Vi kom fram dit på tio minuter. Justin knappade in någon säkerhetskod och pratade med en livvakt och så fick vi släppas in. Pattie stod i köket när vi klev in.
- Hejsan! Åh, Claudia igen! Jag har gjort mat åt er.
- Tack mamma. Är det okej om Claudia sover här?
- Visst, men kom och ät nu!
Vi satte oss vid matbordet och Pattie hade lagat någon urgod kycklingrätt. Jag åt snabbt upp och men vi satt kvar vid bordet och pratade. Vi berättade lite för Pattie om våran relation, hur vi träffats och sånt där. Sedan gick vi upp på Justins rum.

- Fy vad jag är trött, sa han och slängde sig på sängen.
- Jag med, ska vi gå och lägga oss?
- Visst, sa jag och började göra iordning mig. Justin drog av sig sina kläder och la sig i sängen, i bara kalsonger. Jag gick iväg till hans badrum och borstade tänderna, och när jag kom tillbaka till hans rum låg han redan och såg. Jag skrattade lite för mig själv och gick ner i köket. Till min förvåning satt Pattie där.

- Hej, vill du ha hjälp med något? sa hon och log.
- Nejdå, vi ska gå och lägga oss och jag var bara lite törstig. Kan jag dricka något?
Pattie nickade och jag gick fram och tog ett glas, och satte på vattnet.
- Justin gillar dig verkligen ska du veta. Det ser jag på honom. Han har aldrig varit så här med någon tjej och du är den första som jag verkligen blir presenterad för. Han kan verkligen inte sluta prata om dig!
- Oj, är det sant?
- Ja det är det. Ni är så söta ihop!
- Hehe, tack så mycket. Jag ska gå och lägga mig nu, vi ses imorgon!
- Ja det gör vi. Godnatt!
Jag började gå upp för trappan men gick snabbt ner igen.

- Förresten, du ska veta att jag inte leker med hans hjärta. Han betyder lika mycket för mig som jag betyder för honom. Jag kan inte leva utan honom. Han är mitt liv. Det kanske låter galet, men det är sant. Han är mitt allt.
Pattie log och jag vände mig om och började gå upp igen. När jag kom upp för trappan krockade jag in i Justin.
- Pinsamma morsan liksom, sa han och skrattade trött. - Menade du verkligen det där?
- Ja såklart. Du är mitt allt. Jag älskar dig, sa jag och kysste honom.
- Detsamma. Vi går och lägger oss nu.

Vi gick in till Justins rum och kröp ner i sängen, tätt intill varandra.

---

Hello guys! Förlåt för dålig uppdatering men jag har tränat och varit sjuk (nästan influensan) så jag har inte rört en dator på typ.. tre dagar. Tack för att ni står ut med den dåliga uppdateringen och kommenterar så bra. Ni är bäst!

Idag har jag varit hemma från skolan och jag har suttit och skrivit de här tre kapitlena (som finns på bloggen idag) i sträck (de är dock tidsinställa med mellanrum) och inte tagit nån paus, vilket ledde till att det här sista kapitlet blev lite tråkigt. Har ni några idéer på vad som ska hända? :)
(Jag har några idéer men det kommer ta en stund tills jag kan posta de.. så det skulle uppskattas om ni kunde komma med idéer om vad som ska hända däremellan. Drama? Olycka?)

- Mamma! ropade Justin och ner för trappan kom en kvinna nerspringandes. Okej, en kvinna. Jag visste såklart vem hon var, Pattie. Hans mamma. . Hon var så mycket vackrare än på varje bild jag sett.
- Hej Justi.. Oh, vem är det här? sa hon och kollade på mig.
- Mamma, det här är min flickvän.



- Claudia? sa hon frågandes men ändå glatt och kramade om mig, nästan så hårt att jag inte kunde andas. - Justin har berättat så mycket om dig!
- Har han pratat om mig? sa jag förvånat. - Bara posetivt hoppas jag?
- Jadå! Fast han sa aldrig att du var så här vacker, sa hon och log.
Jag kände hur jag började rodna och stamma.
Justin ställde sig bredvid sin mamma och kramade om henne.
- Det här är alltså Pattie, min mamma.
- Jo, hehe, jag vet! sa jag och skrattade. Pattie och Justin gjorde detsamma.
Efter att vi hade pratat i ungefär tio minuter var Pattie tvungen att springa iväg på ett ärende så jag och Justin gick upp tills hans rum.

Hans rum var inte lite litet. Det var enormt och hur coolt som helst. Största garderoben jag någonsin sett och en plasma-TV hit och dit. Och såklart, en gigantisk säng. Jag kollade på Justin som hade en busig blick.
- Ska vi prova den? frågade han och lyfte upp mig. Han la försiktigt ner mig i sängen och la sig över mig.

Han började kyssa mig mjukt och försiktigt men sedan blev det allt hetare och hetare. Han drog av sig sin hoodie och mitt linne försvann. Jag började knäppa upp hans byxor och drog av de, medans han drog av mina, och tillslut låg vi där i underkläder. Justin började hålla på med mina bröst och mina händer var över nästan hela hans kropp. Jag kände något hårt mot innersidan av mitt lår och jag log för mig själv. Han försökte knäppa upp min BH vilket inte gick så bra, så jag hjälpte honom lite. Snart var alla våra kläder borta. Jag kunde känna hur något växte ännu mer och blev ännu hårdare, och bultade, mot mitt lår. Det gjorde mig ännu mer upphetsad.
- Nu Justin, nu, stönade jag fram.
Jag började kyssa Justins mage medans han sträckte sig och tog en kondom i sin låda bredvid sängen. Han tog den och satte snabbt på den. Innan jag hann blinka var den inne och vi höll på i cirka en kvart.

Jag stönade högt och rullade över till andra sidan om Justin. Vi låg där och bara tittade på varandra, utan att säga någonting, helt utmattade.
Justin satte sig plötsligt upp och lyfte mig så att jag satt i hans knä. Han började kyssa min hals.

- Nathalie? sa Claudia och lirkade sig ur mitt grepp. - Vad gjorde du med henne?
- Spelade in en ny låt.
- Jaha, vad bra. Lova mig att aldrig lämna mig för henne, okej?
- Varför ska jag ha henne, hon är ju värsta surpuppan? Varför ska jag ha henne när jag kan ha dig? Varför ska jag ha henne när jag redan har den jag vill ha? sa jag och kysste henne. - Jag älskar dig! Massor.


Förlåt för random bild.

Jag kramade om Claudia hårt och borrade in näsan i hennes hår.
- Alltid du och jag, viskade jag i hennes öra och hon kollade upp på mig och log.
- Alltid du och jag, repeterade hon och våra läppar möttes.

Vi la oss ner i hennes säng framför TV:n.
- Trivs du här? frågade jag henne. - Saknar du inte.. ja du vet, där hemma?
- Ja, jag trivs här. Det spelar ingen roll vart jag är, för om du är här känns det som hemma, sa hon och kysste mig.
- Bra, men jag menar liksom.. Känns det inte jobbigt att ha lämnat allt?
- Jo, verkligen. Men jag har den personen jag behöver plus några grymma kompisar här, så jag ska nog klara mig.

Claudia satte sig upp och gick fram till TV:n för att sätta på en film.
- Blir den här bra? frågade hon och höll upp Eclipse.
- Öhm, visst, mumlade jag och suckade lite lågt. Jag var inget jättestort fan av Twilight.
Hon tryckte in filmen i DVD:n och la sig sedan bredvid mig. Filmen rullade igång och jag kunde inte koncentera mig på den när jag hade en sån vacker tjej bredvid mig. Jag började sakta och säkert flytta mig närmre henne och tillslut märkte hon det och vände sig om.
- Justin! pep hon till när jag försökte kyssa henne, men tillslut gav hon efter och började kyssa mig. Vi kysstes allt mer passionerat och det ena ledde till det andra.

Nästa morgon vaknade jag av att någon slickade mig i ansiktet.
- Claudia, sluta, mumlade jag trött. Jag hörde att någon fnittrade och jag öppnade sakta ögonen och fick se en hundtunga i mitt ansikte. Jag satte mig med en chock upp och såg Claudia sitta där med Sasha som slickade mig i ansiktet. 
- Haha, shit! Du skulle ha sett din min! sa hon och släppte ner hunden på golvet.
- Mm, det där var kul va?
- Japp. Upp och hoppa nu!  Hon tog tag i min arm och drog upp mig ur sängen.
Vi gjorde snabbt iordning oss och gick ner till köket där vi käkade några mackor. Efter ett tag knackade det på dörren och Claudia sprang och öppnade. En stund senare kom en man och en kvinna in i köket. Kvinnan var Patricia, Claudias mamma.

- Justin! Vad gör du här? sa hon och kramade om mig.
- Jag sov över här, hehe. Vad kul att ni har flyttat hit!
- Ja verkligen. Vi får ta och träffas någon dag, din familj och våran familj. Eller?
Jag nickade. Fram till mig kom en stor man och skakade om min hand.
- Det måste vara du som är Justin alltså. Jag heter Carl och är Claudias pappa.
- Jo det är jag som är Justin. Trevligt att träffas!
Claudia buffade mig i armen och skrattade lite.
- Vi ska gå nu, vi ses senare. Älskar er!

Vi gick upp till hennes rum och hämtade några av hennes saker.
- Så, det där var din pappa?
- Mhm, mumlade hon.
- Han verkade snäll.
- Ja faktiskt. Alltså, han brukar inte vara så snäll. Han hatar att jag dejtar killar men ja, du får nog alla att smälta med ditt leénde.

Claudias perspektiv:
Han log mot mig och jag trodde själv att jag skulle smälta. Han gick fram till mig och tog min käke i hans händer och sedan kysstes vi.
- Ska vi gå? frågade han mig.
- Visst, nickade jag och vi gick ner. Vi sa hejdå till mamma och gick ut till Justins bil.

- Förresten, vart ska vi? frågade jag efter bara en liten stund.
- Jaa du.. Jag fick ju träffa dina föräldrar så du ska få träffa min mamma! sa han glatt och kollade på mig med ett leénde.
- Öhm va? Vad sa du precis? Träffa hans mamma? Aldrig.
- Kom igen! Det kommer att gå asbra.

Vi stannade efter ungefär fem minuter vid ett jättestort hus. Ett av de finaste hus jag någonsin sett faktiskt. Jag mumlade tyst "wow" och jag märkte hur Justin skrattade åt mig.
- Jag som hade tyckt att mitt hus var gigantiskt.
- Ditt hur är gigantiskt. Mitt är bara lite större, sa han och flinade.
Vi gick ut ur bilen och fram till dörren. Justin gled in genom dörren utan att knacka på och jag gick efter. Vi kom in i hallen och det var verkligen hur vackert som helst. Jag stod säkert där och gapade, så som Justin skrattade åt mig.
- Mamma! ropade Justin och ner för trappan kom en kvinna nerspringandes. Okej, en kvinna. Jag visste såklart vem hon var, Pattie. Hans mamma. Hon var så mycket vackrare än på varje bild jag sett.
- Hej Justi.. Oh, vem är det här? sa hon och kollade på mig.
- Mamma, det här är min flickvän.

- Justin, vad har jag gjort för att förtjäna dig? Jag har typ skitit i dig och du har alltid funnits här för mig. Alltid.
- Du gör mer än vad du tror. Tack vare dig orkar jag leva, jag orkar med varje andetag och jag älskar dig. Han böjde sig fram och vi möttes i en lång kyss. Gud vad jag älskade honom. Mer än vad jag hade trott.



Vi satt kvar på stranden en stund och bara kollade ut mot solnedgången. Vi sa inte mycket, bara höll hand och njöt av varandras sällskap.
Efter att ha suttit på stranden i någon timme så gick vi hem till mig och myste.

- Kanske inte så som du velat att det skulle bli men.. började Justin och höll på med mitt hår.
- Det blev alldelles perfekt och jag älskar dig, avbröt jag honom.
- Och jag älskar dig, sa han och kysste mig mjukt. Jag besvarade kyssen.
Vi släckte lampan och tur det, annars hade Justin nog undrat varför jag låg med ett sånt stort leénde på mina läppar..

Nästa morgon vaknade jag av att alarmet ringde, klockan halv sju, som jag ställt det. Jag stängde av det och vände mig om mot Justin. Han låg och sov och han såg lika underbar ut som vanligt. Jag la mig ner i sängen igen och kollade på honom och efter ett tag öppnade han ögonen.
- Hur länge har du stirrat på mig?
- Jag vet inte, tio minuter kanske.
- Jag märkte det. Lite läskigt.. Godmorgon förresten, sa han och satte sig upp och jag gjorde detsamma. Vi möttes i en kyss.
- Frukost? sa jag och började ställa mig upp. Han nickade och vi gjorde oss snabbt iordning och gick ner till köket. Justin började direkt agera kock och ställde sig framför spisen.

Efter fem minuter var han klar och ställde ner en tallrik med amerikanska pannkakor framför näsan på mig.
- Åh, gud vad gott! sa jag och började hugga in på dem direkt. - Mmmm, sa jag mellan tuggorna.
- Såklart att det är gott, det är ju mästerkocken du talar med, sa han och skrattade. - Varför är dina föräldrar borta? Eller är de fortfarande borta?
- Vet faktiskt inte. Jag tror att de skulle på middag hos min faster eller något, och de stannade väl där antar jag.

När vi ätit upp gjorde vi oss iordning för att gå till skolan. Eller, Justin skulle inte dit för han skulle till studion, men jag var ju tvungen att gå dit. När jag var klar skjutsade Justin mig och jag ville inte lämna honom.
- Vi ses senare va?
- Såklart shawty, sa han och pussade mig. - Fast jag vet inte hur jag kommer att stå ut..
- Inte jag heller. Jag pussade honom. - Jag älskar dig.
- Jag älskar dig också. Du borde gå nu för du börjar. Vi ses senare, sa han och kysste mig. Vi kysstes länge innan jag motvilligt gick ur bilen och in till skolan. Vid skåpen väntade Chaz och Ryan på mig.

Jag ställde mig vid skåpet och mobilen plingade till. Jag tog upp den och läste smset ifrån Justin.
"Jag saknar dig redan" Jag log för mig själv och Chaz, som nu stod bakom mig, fnös till.
- Ohlalala, vad hände igår då? Någon är visst kär.. tsss! sa Chaz och knuffade till mig på armen.
- Jag vet inte vad du pratar om? sa jag och fnissade. Jag tog ut mina böcker ur skåpet och Ryan kramade om mig.
- Hej och godmorgon, och förresten.. Grattis. Jag sa ju att allt skulle lösa sig! viskade han i mitt öra.
- Oh no! Hon är otrogen. Ryan, bort med tassarna! Hon är Justins! Vi såg ju allt i bilen, de är såå ihop! skrattade Chaz och jag visste inte riktigt vad jag skulle säga.
Vi gick tillsammans till lektionen där vi även mötte upp Caitlin. Jag hälsade på henne och berättade om mig och Justin. Hon sa att hon var glad för mig. Lektionen började och vi gick in och satte oss, bredvid varandra.

Resten av dagen var som alla andra skoldagar, bara att den här var så mycket tråkigare. Jag saknade Justin! Jag hade skickat iväg två SMS till men inte fått ett enda svar, men jag antar att han var för upptagen för att svara eller något. Jag förstod honom.

Under sista lektionen kände jag hur mobilen vibrerade till i fickan, så när våran lärare inte kollade passade jag på att ta upp den. Det var ett SMS ifrån Justin och jag kände ett glädjerus genom hela kroppen. Jag klickade på 'öppna'.
*Hata mig inte för det här, men jag har insett att vi aldrig kommer att kunna vara med varandra. Förlåt*
Jag läste smset om och om igen och skrattade för mig själv. Jag tryckte på svara och skrev snabbt tillbaka.
*Haha, kul Justin! Jag gick faktiskt nästan på det. Vi ses senare, älskar dig*
*Tro vad du vill, men det är sant. Förlåt mig, men det kommer aldrig bli vi två..*

Justins perspektiv:
Jag satt med Nathalie ute i sofforna och väntade på att låten skulle spelas klart. Jag satt och bläddrade i en tidning och kände hur Nathalie stirrade på mig. Kunde hon inte bara sluta? Hon var verkligen jätteirriterande. Kunde hon inte heller förstå att det var slut mellan oss? Dörren öppnades och in kom Usher.
- Justin, kan du komma en stund? Vi kanske måste sjunga om en bit!
- Visst, sa jag och ställde mig upp. Jag kollade surt på Nathalie innan jag gick därifrån.

Nathalies perspektiv:
Jag och Justin hade fått ledigt från skolan idag för att vi skulle öva på en ny låt till konserten, och för att Justin skulle spela in en ny låt. Det glädje mig att Justin inte var sur på mig efter allt som hänt mellan oss. Jag hörde att han skaffat en ny tjej, den där Claudia. Jag tror allvarligt talat inte på det, varför skulle han vela ha henne när han kunde få mig? Hon såg ut som en jävla sopsäck jämfört med mig. Innerst inne visste Justin att han ville ha mig.

Just nu satt vi och väntade på att låten skulle vara klarinspelad så att vi kunde lyssna på den. Jag försökte samtala med Justin men han svarade inte.
Efter en stund kom Usher ut och bad Justin komma in och jag fick sitta kvar själv medans Justin gick iväg. Det Justin inte märkte var att han av misstag lämnade kvar sin telefon. Perfekt! Jag gick fram till hans del av soffan och plockade upp mobilen. Som bakgrund hade han en bild på honom och en tjej, och inte vilken tjej som helst.. Claudia. Jag kände hur ilskan kokade så jag gick in i hans kontakter och letade upp hennes namn och sedan skrev jag ett SMS till henne. Jag tryckte på skicka och efter bara några sekunder fick jag svar.

Justins perspektiv:
När jag kom tillbaka ut i rummet igen satt Nathalie med en mobil upptryckt i näsan. Jag trodde för en sekund att det var min så jag började leta i mina fickor och när jag märkte att jag inte hade min mobil med mig så insåg jag att det var min mobil. Jag sprang fram till henne och ryckte ur den ur handen på henne.
- VAD GÖR DU? skrek jag. - Vad håller du på med? Det är fan privat!
- Iinggett, stammade hon fram.
Jag kollade snabbt igenom mobilen och såg vad hon skickat till Claudia. Tur att Claudia inte hade tagit det på allvar.
- Vad fan gjorde du? Vad fan har du gjort?
Jag såg hur hon fick tårar i ögonen, men jag brydde mig inte.
- Det var bara på skoj!
- Skoj? Mhm, skoj du vet! sa jag och gick därifrån.

Jag sa hejdå till alla och sprang hem till Claudia. Jag sket i att knacka utan gick bara in och öppnade dörren. Hon stod i hallen när jag kom in. Jag hoppade på henne och kramade om henne.
- Hej min kille som inte tycker att vi passar ihop och som tycker att vi inte borde vara tillsammans, sa hon och skrattade.
- Det var inte jag som skrev det, sa jag och kramade om henne lite hårdare.
- Vem var det då?
- Nathalie. Den.. subban. Det sista sa jag lite tystare.
- Nathalie? sa Claudia och lirkade sig ur mitt grepp. - Vad gjorde du med henne?
- Spelade in en ny låt.
- Jaha, vad bra. Lova mig att aldrig lämna mig för henne, okej?
- Varför ska jag ha henne, hon är ju värsta surpuppan? Varför ska jag ha henne när jag kan ha dig? Varför ska jag ha henne när jag redan har den jag vill ha? sa jag och kysste henne. - Jag älskar dig! Massor.

---

Kanske lite tråkigt? Eller är det bara jag haha? Hm..
Det kommer att komma lite drama senare, eller iallafall hända lite saker! Förlåt för dålig uppdatering idag, har haft fullt upp (och som vanligt kommer jag kanske inte att kunna uppdatera på ons/tor. Ska försöka!) Tack till alla som kommenterat, ni är bäst. ♥

Till musiklektionen dök alla killar, förutom Justin upp. Vart var han? Jag tänkte på det nästan hela dagen vilket gjorde att jag fick svårt att koncentrera mig.



Några timmar senare:
Vi fick sluta tidigare idag så jag åkte direkt hem och var .. bara ensam. Alla vänner, både här i ATL och hemma i Sverige hade någon att vara med idag men här satt jag ensam. Jag antar att Justin hade planerat något annat eller var för upptagen för att hitta på något, så jag bestämde mig för att sitta hemma ensam istället. Jag hade tänkt göra något med Caitlin men hon hade fått en sista-minuten-dejt med en kille som hette Scott. Jag satte mig framför TV:n och började spela lite Xbox. Plötsligt hörde jag hur mobilen ringde så jag sprang iväg till köket där jag senast lämnat den och svarade.
- Hej där är Claudia!
- Det är Justin. Jag har inga planer för idag, och jag känner mig ganska ensam.. Vill du träffas?
- Jättegärna, sa jag och log. Inte för att han kunde se det, men ändå.
- Bra. Jag möter upp dig om två timmar, så var klar då. Du behöver inte vara finklädd, var dig själv bara. För du är alltid fin, sa han och la på.
Precis när han la på så smsade jag Caitlin och Olga om min lilla 'dejt' med Justin. Jag hade ju ingen aning om vad han planerat, men jag antog att det var en dejt. Det kändes som om vi var mer än vänner, som om vi hittat tillbaka till det gamla spåret.
Jag sprang upp på rummet och in i badrummet, och satte på vattnet. När vattnet nått kanten på badkaret hoppade jag i det varma vattnet. När jag legat där och bara slappnat av ett tag började jag schamponera in håret, raka mig överallt, ha på mig en ansiktsmask och ja, såna där saker!

När jag badat klart och fönat håret så stod jag framför spegeln. Jag bestämde mig för att platta ner håret så det var det jag gjorde, och sedan började jag sminka mig. Det fick bli en ganska natural sminkning idag. Efter det så gick jag till garderoben och valde ut en fin vit sommarklänning och till den skulle jag ha en jeansjacka. Det var inte för uppklätt, men inte alls vardagligt. Helt perfekt, tror jag. Jag kollade på klockan och det var bara fem minuter kvar. Jag fixade det sista och det var precis fem minuter kvar.

Jag gick ner och ut genom dörren och när jag kom ut så stod det en limousine där. Varför skulle Justin alltid göra så här mycket för mig? Chauffören öppnade dörren åt mig och jag klev in.
Efter bara tio-femton minuters bilresa var vi framme och när chauffören öppnade min dörr så såg jag vart vi var. Stranden. Jag visades vart jag skulle gå, men jag förstod snart när jag såg den nergrävda vägen med rosenblad.
Justins perspektiv:
Jag stod nervöst och väntade på henne. Detta var kanske inte det hon väntat sig, men jag hade inte haft så mycket tid att förbereda på. Hon var värd det bästa och jag hade verkligen försökt.
Jag vände mig om och såg henne stå där. Hon hade på sig en jättefin sommarklänning och .. Direkt när hon fick se mig hoppade hon på mig och kysste mig. Jag kysste tillbaka och släppte ner henne på marken.
- Det här är till dig, sa jag och höll upp en bukett med rosor.
Hon tog emot buketten och log stort.
- Du är för underbar, jag älskar dig.
- Jag älskar dig också. Kom nu!
Jag tog hennes hand och började gå iväg mot en avlägsen plats. Detta påminde om Danmark resan, fast det var så mycket finare. Jag hade nämligen fixat en resturangplats som vi kunde vara på.
- Det är som i Danmark, fast så mycket bättre.
- Jag vet, det är meningen, sa jag och log.

Vi satte oss och började äta. När vi ätit upp tog jag hennes hand och ledde upp henne från stolen. ¨
- Kom shawty.
Hon följde efter mig och jag började gå mot stället jag och Kenny bestämt, som planerat.

När vi kom fram så stannade Claudia. Jag kollade bak och hon stod där och gapade.
- Sko.. Skkk.. Skojar du? En luftballong?
- Nej, jag skojar inte, kom nu! sa jag och drog med henne.
Vi gick in i luftballongen och ställde oss och sedan lyfte vi. Vi lyfte högre och högre upp och jag kunde känna hur Claudia blev knäsvag, så jag tog ett stadigt tag om hennes midja och höll upp henne.
- Det är lugnt, du behöver inte vara rädd, viskade jag i hennes öra och kysste hennes panna.

Nu var vi långt ovanför Atlanta och tillochmed jag tyckte det var helt fantastiskt. Jag hade aldrig sett något sånt vackert förut. Det var helt otroligt. Det var mörkt ute, nästan solnedgång, och hela stan lyste upp. Jag tog Claudias hand och kramade om den hårt och jag kände hur hon gjorde detsamma. Efter en stund vände jag mig om mot henne och jag såg att hon hade tårar i ögonen.
- Är du ledsen?
- Nejdå, allt är bara så.. så perfekt!
- Jag är glad att du gillar det. Jag har en sak till dig, sa jag och letade i bakfickan. Jag fick upp den lilla asken och sträckte nervöst fram den till henne. Tänk om hon inte gillade den?

Claudias perspektiv:
Justin sträckte fram en liten ask till mig. Jag öppnade försiktigt asken och fick se vad det var i den. Jag blev helt mållös. I den lilla asken låg ett fint silver berlock-armband. Jag tog försiktigt upp det och kollade på det.
- Herregud Justin! Herregud! sa jag och kände hur tårarna började forsa ner för kinderna.
- Gillar du det?
- Gillar? Jag älskar det!
Jag beundrade det en stund till och satte på mig det. Jag lutade mig mot Justin och bara kollade ut över allt. Det var så fint, så fantastiskt. Det går inte att beskriva hur vackert det såg ut.

Efter att vi varit uppe med ballongen i trettio minuter så landade vi på stranden igen. Justin fick en gitarr av mannen som varit med i ballongen. Han tog min hand och vi gick och satte oss i sanden. Han började spela och sjunga Favorite Girl och jag kände hur jag började gråta igen.

- Justin, vad har jag gjort för att förtjäna dig? Jag har typ skitit i dig och du har alltid funnits här för mig. Alltid.
- Du gör mer än vad du tror. Tack vare dig orkar jag leva, jag orkar med varje andetag och jag älskar dig. Han böjde sig fram och vi möttes i en lång kyss. Gud vad jag älskade honom. Mer än vad jag hade trott.

---

4 inlägg idag! Vad tycker ni?

- Oj, hehe. Såg du det? Förlåt, sa han och släppte ner mig.
- Herregud Justin, gud vad jag älskar dig. Förlåt mig för att jag varit en sån idiot.
- Jag förlåter dig, bara du förlåter mig, sa han och log lite smått.
Jag slängde mig på honom och kramade om honom återigen. Efter att vi kramats gick vi tillbaka, hand i hand, till de andra.



- Oj oj oj! Något på gång eller? sa Chaz och skvätte vatten på oss.
- Tss, kolla på de. Såklart det är något på gång! sa Christian och puttade ner Chaz ifrån badmadrassen och wips, värsta vattenkriget hade startats.

Jag la mig på solstolen bredvid Justin och jag kunde inte sluta kolla på honom. Han var så himla vacker.
Eftersom att klockan börjat bli ganska mycket gick vi in i huset och började förbereda middag, men vi hade inte så mycket så vi bestämde oss för att beställa hem något istället. Och det fick bli pizza. Vi ringde och efter en stund plingade det på dörren. Jag och Chaz sprang och öppnade.
- Tjeeeenareee! Är det pizzan eller? sa Chaz och började ta emot pizzorna, och gå ut i köket med de. Jag skrattade och ropade på Justin att han skulle ta med sig pengar. Han kom och ställde sig bredvid mig.
- Det blir alltså 180 spänn.. Vänta lite, är du Justin Bieber? sa killen som levererat pizzorna.
- Ja, det är jag det!
- Wow, vad coolt. Kan jag få en autograf till min dotter? Ni får förresten pizzorna gratis!
Justin log stort och tackade. Han fick en penna av mig och skrev en autograf på en servett och gav den till mannen. Vi stängde dörren och tog upp en pizzakartong, som Chaz måste ha glömt, och gick in till de andra.

- FREE PIZZA! skrek Chaz med munnen full när Justin kom in. - WOHO! Vi alla började skratta.
- Ibland äger det att vara kompis med dig, sa Ryan, även han med munnen full.
- Vänta lite, menar ni att ni utnyttjar mig för att få gratis pizza? Jag som trodde vi var vänner! Justin började låtsas gråta. - Höh, skoja bara. FREE PIZZA! Det här måste jag twittra om! Sätt er vid pizzan, sa han och tog upp sin mobil.
Vi satte oss vid kartongen, med pizza i munnen och tummarna uppåt. Justin knäppte ett foto och bad mig ta ett foto på honom när han luktade på pizzan, haha!
- Åh, fy vad ful jag blev! klagade jag och Caitlin i kör när vi fick se bilden.
- Spelar ingen roll.. FÖR NU ÄR DET UPPE PÅ TWITTER! skrek Justin och hoppade upp och ner. Alla de andra killarna gjorde detsamma.
- Ojojoj, några är hypra, viskade Caitlin i mitt öra och vi fnissade till. 

När vi ätit upp och ja, lugnat ner oss, så satte vi oss framför TV:n.
- Kan vi inte kolla på en film? frågade Christian. - En skräckis typ?
- Sure! Jag och Caitlin kommer strax, sa jag och drog med henne upp på övervåningen.
- Vad gör vi här?
- Hämtar madrasser! Ta de här, sa jag och lassade över ett par madrasser till henne. Tillslut hade vi samlat ihop fem madrasser och flera täcken och kuddar som vi släpade ner till nedervåningen och la ut på golvet.
- Vart är dina föräldrar förresten?
- Borta, på middag eller något. Vet faktiskt inte!
- Good.. det betyder PARTY TIME! skrek Chaz. - Har ni någon choklad?
- Öhh.. vet inte? Jag kan kolla i köket om du vill? 
Han nickade ivrigt.
- Välj en film så kommer jag med snacks, sa jag och gick ut till köket. Jag började plocka på mig allt vi hade hemma och lassade ut det till vardagsrummet i flera omgångar. När allt var klart gick jag ut och satte mig på en av madrasserna. Filmen rullade igång.

Justins perspektiv:
Själva filmen var faktiskt galet läskig och jag märkte hur jag kröp närmare och närmare Claudia som låg på madrassen bredvid mig. Tillslut satt vi bredvid varandra och skakade av rädsla - så läskig var filmen!

När filmen äntligen var slut hade vi det lite svårt att bestämma vart vi skulle sova.
- Det finns ju bara fem madrasser!
- Fem stora madrasser, sa Chaz och blinkade till med ena ögat. - Jag paxar Caitlin! Come here baby, sa han och drog till sig Caitlin. Hon stretade emot och skrattade som en galning. Jag fick själv en skrattattack av att bara kolla på de två.
- Okej, men vi gör så här.. Ryan och Chaz kan dela och så har vi alla en varsin? sa Claudia glatt.
- VA? sa Ryan och ställde sig upp. - Aldrig!
- Öh okej, förlåt? Haha! Chris och Chaz då? Chris och Ryan?
- Eller varför inte du och Caitlin? sa Christian surt.
- Visst, sa hon och började göra sig iordning för att lägga sig i sängen.
Varför inte jag och Claudia i samma säng? Jag kollade på Chaz och försökte verkligen säga det till honom genom bara min blick. Han verkade inte förstå det och jag ville inte säga det förslaget så jag lät det vara. Det slutade med att Caitlin och Claudia sov i samma säng och vi killar hade en varsin..

Nästa morgon vaknade jag vid fem på morgonen och då passade jag på att väcka Chaz, Ryan och Chris. Vi gick försiktigt upp och gjorde oss iordning för att åka hem till mig och göra oss iordning för skolan. Jag ställde mig och kollade på Claudia när hon sov innan jag tassade ut genom dörren och tog bilen hem till mig, tillsammans med killarna.

Claudias perspektiv:
Jag vaknade av att alarmet sattes igång nästa morgon. Jag satte mig upp och kollade på klockan och den visade halv åtta. Skolan började alltså om trettiofem minuter, så det var lugnt. Jag klev upp ur sängen och väckte försiktigt Caitlin. Jag kollade runt men såg inte killarna någonstans, men hittade en lapp där det stod att de hade dragit hem till Justin och att vi skulle ses i skolan osv.
När Caitlin äntligen hade vaknat gick vi upp och satte oss i köket. Jag började plocka fram frukost.
- Vad är det här? sa Caitlin och pekade på knäckebrödet.
- Knäckebröd?
- Och det är .. ?
- Knäckebröd! Herregud, alla vet ju vad knäckebröd är för något?
- Haha, nej. Är det gott? frågade hon och tog en tugga av det. - Stenhårt! Usch vad äckligt!

Vi gjorde oss iordning för skolan och åkte dit. Väl där såg vi inte Justin och resten av killarna någonstans, men däremot såg jag Nathalie. Jävla subba, ja precis det var det jag ville skrika åt henne. Men jag försökte istället att samla mig och inte ens bry mig om henne, hon var inte värd det. Lite jobbigt att vi gick i samma klass bara.

Första lektionen var matte, och killarna var fortfarande inte där. Jag satte mig bredvid Caitlin och lyssnade på läraren som hade genomgång.
- Ta två eller tre godisar var, sa han och höll fram en påse med godis.
- Varför? frågade en tjej längst bak i klassen.
- För det är alla hjärtans dag! Han satte på romantisk musik på stereon och började dansa lite smått till musiken innan han började gå runt med godispåsen.
- Nu borde Chaz ha varit här, viskade jag till Caitlin och hon viskade.

Resten av lektionen var skittråkig. Jag hade svårt att koncentrera mig och det gick bara jättedåligt. Nästa lektion var musik och vi var tvungna att vänta jättelänge utanför musiksalen, bara för att vår lärare var sen.
- Vad ritar du? sa Caitlin och ställde sig över mig.
Jag kollade upp och täckte över pappret med armen.
- Inget!
- Jo, visa! sa hon och drog bort min arm. - Aw, du gillar verkligen Justin va?
Jag nickade och hon log. Jag kollade ner på teckningen. Det var inget speciellt, bara massor av hjärtan och Justins namn.. hehe!
- Han är så fin, verkligen. Ni passar bra ihop. Go for it girl, haha!
- Tack, sa jag generat och log.

Till musiklektionen dök alla killar, förutom Justin upp. Vart var han? Jag tänkte på det nästan hela dagen vilket gjorde att jag fick svårt att koncentrera mig.

Jag sprang iväg till toaletten och gick snabbt in i första bästa toalettbås. Jag gjorde mina behov och gick ut för att tvätta händerna, då jag hörde att ett bås smälldes upp. Jag kollade bakåt och där stod ingen annan än Nathalie.
- Hej, sa jag och log lite och sedan fortsatte jag att tvätta händerna.
Hon gick emot mig och ställde sig mitt framför mig.
- Ge fan i Justin, okej? halvskrek hon och gick ut ifrån badrummet. Dörren stängdes med en smäll.



Menade hon allvar? Jag kollade mig själv i spegeln och skrattade. Jag tog min mobil och gick ut ifrån badrummet och iväg till de andra. Jag kollade lite på Justin, granskade honom. Visst var det något annorlunda med honom? Det kändes på något sätt som om han hade blivit.. sexigare. Manligare. Eller var det bara jag som inbillade mig? Jag blinkade till några gånger och insåg att jag inte gjorde det. Det kanske inte var så konstigt att alla ville ha honom. Frågan var bara, var det mig han ville ha eller ville han ha Nathalie?

Vi pratade en stund tills nästa lektion började. Vi försökte överleva genom den.. och sedan fick vi sluta. Herregud vad skönt det skulle bli med helg! Vi gick ut tillsammans till Justins bil och bestämde helgens planer, för självklart skulle vi vara med varandra.  Efter en lång diskussion bestämde vi oss för att åka hem till mig och bada i poolen. Justin skjutsade killarna hem till sig så att de kunde hämta badshorts, medans Caitlin och jag gick hem till mig. Hon skulle få låna en bikini av mig.

- Vilken vill du ha? sa jag och höll upp två bikinisar, en persikofärgad och en rosa. Caitlin valde den rosa och vi gick och satte på oss bikinisarna. Vi tog sedan en varsin handduk och gick ner till poolen där killarna redan var och badade. När vi kom ner till de och tog av oss handdukarna kunde jag se blickarna från alla killar. Jag skämdes lite, det var ändå ganska pinsamt. Caitlin verkade däremot njuta av uppmärksamheten! Hon var snabbare än vad jag var med att hoppa ner i poolen.
- Kom igen Claudia, det är aaaaskönt! sa Chaz och la sig på en badmadrass. Badkruka som jag var la jag mig på solstolen istället.
- Hörruduru, du ska bada! skrek Justin och hoppade upp från poolen. Han sprang alldelles blöt fram till mig och lyfte upp mig. Jag började sprattla och skrika men han höll ett stadigt grepp om mig och tillslut kastade han ner mig i poolen. Vattnet var iskallt och jag skrek så högt jag bara kunde. Alla började skratta åt mig och tillslut gjorde jag detsamma.

När vi hade badat och solat i flera timmar ringde Justins mobil. Han var snabb med att svara och jag kunde se på honom att något var fel. Han sa att han skulle komma tillbaka om ungefär fem minuter, och så tog han sin handduk och gick iväg. Vi tänkte inte så mycket på det utan fortsatte att bada. Men efter fem minuter började jag undra lite vart han tagit vägen, så jag sa till de andra att jag strax skulle komma tillbaka och så gick jag iväg. Jag smög runt huset och gick till baksidan av mitt hus baksida, om ni förstår vad jag menar? Där fick jag se Justin och .. Nathalie. Vad fan gjorde hon här? I mitt hus? Med Justin? Jag kände hur jag bara ville slå till henne men istället smög jag och ställde i huset, så att jag kunde se och höra allt som hände.

Det såg ut som om dem bråkade. Jag kunde inte höra allt i detalj, men jag kunde höra det mesta för att uppfatta att de bråkade.
- Jag vet att du älskar mig, sa hon och böjde sig fram mot Justin. Han backade bak lite men hon var snabb nog att ta tag i hans nacke och dra honom mot sig och de möttes i en kyss. Jag kände hur jag kokade av ilska och jag ville bara springa fram och slå till henne. Justin backade bak ännu mer.
- Jag vet att det är mig du vill ha, mumlade hon och närmade sig honom igen. Han ryggade snabbt undan.
- VAD FAN HÅLLER DU PÅ MED? skrek han. - Fan heller att jag älskar dig! Jag har aldrig älskat dig och det vet du, jag har inte ens gillat dig. Och det kommer jag aldrig att göra!
Både jag och Nathalie gapade stort.
- Vva? stammade Nathalie fram.
- Mitt hjärta slår för någon annan och det har du vetat om. Hur fan kan du tro att det är dig jag vill ha? Fan heller. Väx upp! sa Justin. Nathalie gick besviket därifrån och jag kände hur glädjen sprutade ut ur min kropp. Justin gick emot mig och jag sprang fram till honom, hoppade upp i hans famn och kramade om honom hårt.

- Oj, hehe. Såg du det? Förlåt, sa han och släppte ner mig.
- Herregud Justin, gud vad jag älskar dig. Förlåt mig för att jag varit en sån idiot.
- Jag förlåter dig, bara du förlåter mig, sa han och log lite smått.
Jag slängde mig på honom och kramade om honom återigen. Efter att vi kramats gick vi tillbaka, hand i hand, till de andra.

---

Ganska gulligt, eller? Haha! Detta var dock inte det romantiska kapitlet som jag planerat, den planen krashade lite. Ska försöka skriva ett alla hjärtans dag kapitel ikväll iallafall!

Vad tycker ni?

När hon sa att det var lugnt mellan oss kände jag för att bara hoppa upp och ner, skrika av glädje och kyssa henne. Men det var ett problem, jag visste inte om hon menade att det var lugnt som i "det är lugnt, vi kan vara vänner" eller om hon menade att vi skulle vara mer än det..



Nästa dag vaknade jag sent, nästan så sent att jag trodde att jag skulle missa bussen. Jag sprang runt i hela huset och fixade mig snabbt. Idag orkade jag inte fixa mig så mycket, jag kände att det faktiskt inte spelade någon roll vad jag hade på mig. Jag var i skolan för att lära mig, inte för att gå dit på modevisning.
När jag var halvklar kollade jag på klockan och såg att bussen skulle komma nu, så jag sket i att käka frukost och sprang ut till bussen istället. Den stod utanför mitt hus och var påväg att åka så jag sprang allt vad jag kunde och hann som tur med den. Jag gick längst bak och satte mig vid alla andra.

Skoldagen rullade på som vanligt med massor av tråkiga lektioner. Efter att vi haft religion, engelska, matte och idrott så var det dags för lunch och jag kände hur magen kurrade till rejält, jag hade ju inte ätit något på hur länge som helst bara för att jag skippat frukosten.
- Åh, gud vad jag är hungrig, sa jag och höll händerna för magen. - Kan vi inte dra och äta?
- Mat? Jag hänger med! sa Chaz och slängde in sina saker i skåpet.
Vi bestämde oss för att åka någonstans istället för att sitta och ruttna i skolmatsalen, så vi åkte iväg i Justins bil. Efter bara en liten stund hade vi stannat framför ett hamburgerställe. Vi gick in och beställde maten.

En liten stund kom maten till bordet där vi satt. Vi började direkt att äta och tillslut såg bordet ut som ett bombnedslag där ett gäng grisar hade ätit. Vi började inte förrens om en timme, då vi hade håltimme, så vi bestämde oss för att stanna här.
När vi suttit där ett tag kom ett par tjejer fram till vårat bord. Vi förstod ingenting förrens vi förstod att det var ett gäng Beliebers.
- Hhee.. Hheejj Justtinn, stammade en av de tre tjejerna fram.
- Kom igen, du får fråga, hörde jag ena tjejen viska till den andra, på svenska.
- Jag vågar inte, svarade hon och knuffade till hennes kompis.
- Är ni svenska? frågade jag, på svenska såklart, och log.
- Ja! Är du?
- Det är jag. Vill ni något eller? sa jag och log. Jag försökte att inte låta för dryg.
- Kan du fråga om vi får en autograf? Det är liksom lite svårt att prata på engelska oc..
- Visst, sa jag och vände mig om mot Justin. Han och alla andra såg ut som ett gäng frågetecken.
- Tjejerna vill ha en autograf av dig, och förmodligen ett par bilder. Ställer du upp på det? Han nickade glatt och ställde sig upp bredvid tjejerna. Tjejerna skakade och gav mig en kamera och jag knäppte massor av kort.
Innan de gick ville de också ha ett kort på Justin och alla hans vänner.. Kul! Här satt jag helt nergrisad med mat överallt och någon vill ta foton på mig, men jag ställde upp. Vi la armarna om varandra och log stort och tjejerna tog ett foto på oss. De tackade oss och kramade om Justin innan de gick iväg. Vi snackade lite mer innan vi bestämde oss för att gå därifrån. Jag kunde inte undgå att tänka lite för mig själv.. Tänk att jag hade reagerat exakt sådär förut, men nu var det min vardag att vara med Justin..

Resten av dagen fortsatte som vanligt med massor av tråkiga lektioner. Idag hade vi en extra lång dag så vi slutade inte förrens halv fem. Våran mentor hade ju självklart varit så dum och satt ännu en timmes lång rast innan sista lektionen. Varför kunde vi inte bara få sluta en timma tidigare? Jättedumt.  
Den här timman visste vi inte riktigt vad vi skulle göra så vi satte oss ute på skolgården. Det var ganska varmt ute och det var knappt några kvar i skolan nu, så det var skönt. Ryan som hade med sig sin skateboard åkte lite med Christian i rampen medans vi andra satte oss på en bänk. Caitlin fick ett samtal och gick iväg så det var bara jag, Justin och Chaz, aka mobilnörden, kvar. Jag sneglade lite på Justin och han gjorde samma sak på mig och log.
- Jag måste gå på toa, kommer strax! sa jag och sprang iväg till toaletten.
- Hah, visst.

Jag sprang iväg till toaletten och gick snabbt in i första bästa toalettbås. Jag gjorde mina behov och gick ut för att tvätta händerna, då jag hörde att ett bås smälldes upp. Jag kollade bakåt och där stod ingen annan än Nathalie.
- Hej, sa jag och log lite och sedan fortsatte jag att tvätta händerna.
Hon gick emot mig och ställde sig mitt framför mig.
- Ge fan i Justin, okej? halvskrek hon och gick ut ifrån badrummet. Dörren stängdes med en smäll.

---

Ohhh, vad händer nu?!

- Jag kan skjutsa dig om du vill, sa Justin och log.
- Det är lugnt, jag går hellre. Vi ses Ryan! sa jag och började gå iväg. Jag kollade bak och Justin stod kvar och såg ganska ledsen ut, samtidigt som Ryan sprang emot mig. Han stannade och la armen över mig.
- Come on girl, jag kan skjutsa dig!
- Okej, tack. Snällt av dig, sa jag och log. Vi gick tillsammans till hans bil och satte oss i den.



Justins perspektiv:
Jag stod och kollade när hon åkte iväg tillsammans med Ryan, ända tills jag inte kunde se bilen längre. Det kändes som om hela jordens tyngd föll ner på mig och allt kändes så hopplöst. Hur och varför hade det blivit såhär? Jag satte händerna framför ögonen och sjönk ner mot bilen. Plötsligt hörde jag hur någon ställde sig bredvid mig så jag kollade upp och där stod Nathalie.
- Ska du skjutsa mig hem eller? sa hon och kollade surt på mig. Vad var det med henne nu också?
- Mhm, mumlade jag och öppnade bildörren åt mig själv. Hon kunde allt öppna dörren själv!

Vi satte oss i bilen och jag skjutsade hem Nathalie till hennes hus. Hon stängde igen dörren med en smäll och jag körde vidare. Påväg till mitt hus körde jag förbi Ryans och jag kunde se han och Nathalie sitta i trädgården, och återigen hade han armen runtom henne. Jag körde bort och stannade bilen så att jag kunde se dem, men så att de inte kunde se mig. Jag satt och kollade på vad de gjorde och inte mycket hände, det såg mest ut som om de pratade. Ibland stannade de upp och kollade upp på varandra eller kramades. Jag förstod inte riktigt, hade de något på gång? Min absolut bästa vän och mitt .. ja, vi hade ju inte direkt gjort slut .. Min bästavän och min flickvän? Jag körde besviket hem.

Claudias perspektiv, nästa dag i skolan:
Vi hade precis ätit klart och så var det dags för nästa lektion, vilket var kemi. Vi gick tillsammans till salen och väntade på att läraren skulle komma och öppna. Efter ett tag kom Mr Bark och öppnade.
- Idag ska vi labba och jag delar upp vilka ni ska jobba med, sa han och började dela upp. Jag fick hamna med Chaz, så jag gick och satte mig bredvid honom. Dagens uppgift var att blanda syror, mäta pH-värdet och massor av annat som tillhörde en repition från sjuan.

Efter bara en stund kom Mr Bark till vårat bord.
- Du är den nya eleven va?
- Ja, det är jag. Jag heter Claudia, sa jag och sträckte fram handen och log.
- Trevligt att ha dig här. Jag vet inte riktigt hur duktig du är men ja, jag tänkte kolla det nu. Varsågod och börja jobba.
Jag började direkt och Chaz hängde knappt med, stackaren! Han stod där som ett frågetecken och bara stirrade på mig när jag bad honom göra massor av saker.
- Oj, du var visst väldigt duktig! Vi kanske ska byta labbpartner? Chaz är ju eh.. duktig.. men inte på samma nivå. Är det okej för er båda? sa han och jag sneglade på Chaz. Han nickade och log. - Okej, då byter vi då.
- Vi ses Chaz, sa jag och klappade till honom på axeln.
- Jävla underbarn! Haha, ja det gör vi, sa han och blinkade till med ena ögat men började direkt efter att skratta som en galning.

Mr Bark drog med mig framför klassen men de flesta märkte inte det då de var så fokuserade på labben.
- Nathalie, kan du komma hit? ropade han och ni kan ju gissa vem som kom fram. Den bitchiga tjejen som alltid är med Justin. Såklart hade det varit den Nathalie, hans sångpartner. Jag vet inte vad det var med mig, men jag hade fått ett stort problem med att känna igen personer på den senaste tiden!
- Vad är det? sa hon.
- Du ska byta labbpartner, så du ska jobba med Chaz. Det fungerade inte riktigt för han och Claudia, hon är för överklassificerad för att jobba med honom. När han sa så började jag skratta lite lågt för mig själv. Överklassificerad? - Hon måste jobba på en högre nivå och den enda som gör det i klassen är ju din labbpartner, så hon ska få jobba med Justin. Ni ska alltså få byta. Va? Menade han allvar?
Jag kollade bort mot Justins bänk och han kollade glatt upp och log stort mot mig. Jag log lite försiktigt tillbaka och sedan kollade jag på Nathalie. Hon såg riktigt sur ut, det var nästan läskigt. Hon passade på att ge mig några bitchblickar innan hon gick till sin nya bänk, bredvid Chaz. Jag gick fram till Justins bänk och satte sig bredvid honom. Han kollade upp.

- Hej, sa han och log.
- Hej, så vad gör vi här?
- Vi har fått uppgiften att blanda de här två syrorna för att sedan få fra..
Jag kopplade bort allt vad han sa och bara stirrade på honom. Gud, han var så perfekt. Varför skulle jag torteras på det här sättet? Varför kunde jag inte bara få honom?
- Claudia? Lyssnar du eller? sa han och vinkade med handen framför mitt ansikte.
- Öhm, ja såklart! sa jag och försökte fokusera på labben igen. Hur skulle det kunna gå med världens perfektaste kille bredvid mig?

Resten av lektionen gjorde jag som jag skulle, men knappt det ändå. Jag satt helt ofokuserad och kände mig .. jag kan inte beskriva känslan. Varför hade det här hänt? Varför kunde det inte bara vara Justin och jag?
Lektionen avslutades och vi, allihopa, gick tillsammans till skåpen och hämtade våra saker. Det var nämligen sista lektionen för dagen, så alla skulle väl hem eller något nu.
- Claudia, är något fel eller? sa Caitlin och gick upp bredvid mig.
- Nejrå, sa jag och skakade på huvudet. Men innerst inne var något fel, jag visste bara inte riktigt vad.  

Vi gick ut till parkeringen och till bilarna.
- Ska vi göra något? sa Chaz glatt. - Vi kan käka!
- Vi har precis ätit lunch, suckade Caitlin. Alla började skratta, alla utom jag.
- Jag tror jag ska hem, men vi ses, sa jag och började gå. Caitlin sprang upp bredvid mig igen och frågade en gång till om allt var okej. Jag nickade tyst och gick hem.

Två dagar senare:
Mobilen ringde så jag slängde mig på sängen och svarade.
- Hej det är Claudia!
- Hej, det är Caitlin. Vill du göra något?
- Jag vet inte om jag har lust..
- Kom igen! Det blir roligt. Kom till Ryans hus nu, jag och de andra är där om några sekunder, sa hon och la på. Jag suckade och gick in till garderoben och valde ett par nya, rena kläder att ta på mig. Det fick bli ett par slitna jeansshorts, en blus och lite smycken. Jag tog min väska, satte på mig mina converse och sprang ner för trappan och ut genom dörren.

Jag kom fram till Ryans hus efter bara fem minuter, då jag gått ganska snabbt. Jag knackade inte på, utan gick bara in. Det hade jag börjat göra på sista tiden. Det kändes ändå okej, för vi var så nära varandra. När jag kom in i huset såg jag inte Ryan någonstans. Plötsligt kände jag ett par armar som kramade om mig bakifrån. Jag skrattade lite och vände mig om, och såklart var det Ryan. Vi kramades och eftersom att jag stod vänd mot dörren såg jag att The Beadles, Chaz och Justin kom in genom dörren. Jag drog mig ur Ryans grepp och sprang fram och kramade Caitlin.
- Mår du bättre? viskade hon i mitt öra.
- Jag tror det, sa jag och log.
Jag gick tillbaka och ställde mig bredvid Ryans sida. Han la armen om mig och jag kunde se hur Justin kollade besvärat och kanske tillochmed lite surt på oss. Vad var hans problem? Jag kollade bort från honom och rakt fram istället.
- Vad ska vi hitta på idag? frågade jag.
- Vi tänkte visa dig det coolaste caféet ever! Du kommer att älska maten, sa Chaz och låtsades dreggla. Vi skrattade och gick ut till Justins bil, för att därefter åka till cafét.

Justins perspektiv:
Jag kollade i backspegeln och såg Claudia sitta bredvid Ryan. De satt med en varsin hörlur och jag såg att hon sjöng med. Plötsligt mötte hon sin blick och log lite generat. Hon kollade ner igen och slutade sjunga.
När jag kollade bak nästa gång såg jag att hon satt lutad mot Ryans axel och halvsov. Hon var så himla gullig men.. Jag var bara tvungen att veta om det var något mellan de.

Claudias perspektiv:
Vi var framme efter ungefär trettio minuters bilresa. Under dessa minuter hade jag blivit så trött att jag nästan somnat. Jag "väcktes" iallafall när vi var framme och så klev vi ut. Byggnaden som vi stannat framför såg ut som ett typiskt café som man ser i alla filmer och när vi gick in så insåg jag att jag hade rätt. Det var ett sånt där 60-tals café som är med i princip alla filmer! Jag blev helt paff, det var verkligen jättecoolt! Vi satte oss vid ett bord och killarna gick iväg för att beställa, så jag och Caitlin satt ensamma kvar vid båset.

- Är du och Ryan typ .. tillsammans? sa hon och log överdrivet mycket.
- VA? Vem har sagt det?
- Jaha, så det är sant.. Jag såg att hon blev besviken.
- Nej, gud nej. Det är verkligen inte sant? Gud, herregud. Nej nej nej! Det är inte sant! sa jag och skakade om henne. - Du måste förstå, vi är inte tillsammans! Vi har inte något på gång och.. usch nej, vi är inte tillsammans.
- Okej bra!
- Hur kunde du tro det?
- Asså det är inte så svårt att inte tro det, så som ni två håller på! Han håller om dig hela tiden, ni flirtar med varandra och ..
- Herregud, nej! Jag vill inte sända ut de signalerna, verkligen inte. Vi har bara en sån relation, sa jag och log. Caitlin nickade förstående. - Jag lovar att jag inte är intresserad av honom på något sätt, han är som en bror för mig.
- En bror som du flirtar med? sa hon och skrattade.
- Nejdå! Vi har ju bara en sån relation, somsagt. Ingen incest här inte! Jag började också skratta. - Helt ärligt så gillar jag Ju..
- Jag visste det! pep hon och skrattade. Vad visste hon?
- Va?
- Inget. Jag kommer strax! sa hon och ställde sig upp snabbt. Jag såg att hon ställde sig vid kassan, bredvid Justin. Hon klappade honom på axeln och sa något så att han vände sig om och kollade på mig. Han log och började gå mot mig, med två drickor i händerna. Jag visste inte vart jag skulle kolla så jag bara kollade ner i bordet.

- Tja, sa han och ställde ner glasen. - Jag köpte en jordgubbsmilkshake åt dig och en choklad åt mig. Är det okej? Vi kan byta om du vill?
- Det är lugnt.
Därefter blev det en ganska pinsam tystnad och alla verkade vägra att komma tillbaka.
- Öhm.. Förlåt om jag frågar, men är du och Ryan typ.. du vet?
- Varför tror alla det?! sa jag upprört och slog händerna i bordet. Justin ryggade undan. - Hehe, förlåt! Nej, vi är absolut inte tillsammans.
- Men ni är typ..
- Han bodde hos mig i Sverige under typ halva sommaren, sedan var han där när du hade konsert. Vi är bästa vänner, vi har inget på gång fast det kanske ser ut som det. Vi är bara kompisar med en så kallad "flörtig" relation som vi själva inte märker av!
- Va? skrattade Justin. - Skojar du? Är ni inte tillsammans? Och va? Bodde han hos dig?
- Ja, sa jag och nickade.
- Åh, gud vad bra.. Nej alltså, eller jo, det är ju bra men.. Skit samma.
Jag skrattade lite nervöst och mumlade något som jag inte ens själv visste vad det var.
- Ehm.. är det .. ööh.. typ lugnt.. Hur är det mellan oss? frågade Justin och kollade ner i bordet.
- Eh.. jjag.. ee.. antar det.. stammade jag fram. Vad var det med mig?

Justins perspektiv:
När hon sa att det var lugnt mellan oss kände jag för att bara hoppa upp och ner, skrika av glädje och kyssa henne. Men det var ett problem, jag visste inte om hon menade att det var lugnt som i "det är lugnt, vi kan vara vänner" eller om hon menade att vi skulle vara mer än det..

---

Förlåt för dålig uppdatering! Imorgon lovar jag minst två kapitel och ett av de ska vara lite romantiskt (det är ju alla hjärtans dag imorgon)

Hade lite bråttom i slutet, men vad tycker ni? Vad kommer att hända? Några har frågat om när jag ska börja på den nya novellen, och så fort jag fixat lite med den här kommer den nya (vill inte att det finns risk att jag blandar ihop de båda, så den kanske dröjer lite). BIEBERLOVE!

Vid lunch gick jag med mina nya kompisar - två killar vid namn Erik och Markus - och två tjejer som hette Alicia, tjejen jag mött imorse, och en annan som hette Melody. De var de enda jag klickat med, eller rättare sagt de enda som vågat bryta trenden "var inte med den nya tjejen".
Vi hade nu nästa lektion om mindre än fem minuter så vi skyndade dit och gick in och satte oss i klassrummet. Precis när lektionen började kunde vi höra högtalaren som började brusa. "Claudia Freeman i klass 8C, kom genast ner till rektorn" kunde vi höra och alla i klassen började skrika saker som "lycka till" och så vidare. Jag ställde mig nervöst upp, tog väskan och böckerna och gick ner dit.



- Hej, vad kan jag hjälpa dig med? sa kvinnan som satt vid skrivbordet.
- Öhm, jag skulle tydligen träffa rektorn eller något? Claudia Freeman.
- Välkommen Claudia. Han väntar på dig där inne, sa hon och pekade på en dörr. Jag gick dit och öppnade dörren.

- Hej Claudia. Jo, det är så att det har blivit ett litet fel. Jag har nu läst din mapp och du är ju somsagt född 1995, men har alltid gått en klass över dig, alltså med 1994:orna. Stämmer det?
- Ja, iallafall i Sverige, sa jag och nickade.
- Bra, då ska du ha det så här också. Är detta okej? Du är lite för duktig för åttans kurs tror vi.
- Aha okej, men hur ska jag göra med privatlektionerna då?
- Du kommer ha specialundervisning när resten av klassen har matte. Du kommer att läsa matte på ditt språk, men ha en lektion matte på engelska i veckan. Låter det okej?
- Jadå, det låter super, sa jag och log.
- Det glädjer mig att du tycker det. Här har du ditt nya schema, koden till ditt nya skåp och lite andra böcker, sa han och sträckte över allt till mig. - Du börjar i klassen imorgon. Glöm inte att ta skolbussen med niorna och inte med åttorna. Lycka till!
Jag sa hejdå och gick ut därifrån. Jag kollade på pappret och jag hade tydligen börjat i klass 9B nu. Jaha, tänkte jag för mig själv, samtidigt som jag gick upp mot den nya korridoren. Det var som tur inga där, jag hade verkligen ingen lust att bli utstirrad nu. Jag öppnade skåpet, la in allting och gick till mitt "gamla" skåp och hämtade allt jag haft där.

Jag gick iväg till lektionen med åttorna som nu hade slutat, och förklarade allt för Erik, Markus, Alicia och Melody. De förstod men lovade att fortfarande vara mina vänner. Vi tog bussen hem tillsammans.

Nästa dag:
Jag vaknade av att väckarklockan ringde och strax därefter kom mamma inspringandes på mitt rum.
- Skynda dig! Bussen kommer om tio minuter!
Jag var uppe på några sekunder och valde snabbt kläder och idag fick det bli något som legat framme, dvs en randig tröja och ett par shorts. Jag släppte ut håret och drog några drag med mascaran innan jag rusade ner i köket och käkade.

Jag sprang ut och kom precis med bussen. Jag pustade ut när jag klev på och kände ungefär samma känsla som igår - vart skulle jag sitta? Jag kollade oroat runt och gick sakta nerför "gången" i mitten av bussen. Plötsligt hörde jag att någon ropade mitt namn och jag såg Ryan vinka åt mig. Jag blev otroligt lättad och började gå emot honom. Några rader framför honom såg jag tjejen som Justin varit med sitta och hon och hennes kompisar bitch-blickade mig igen. Jag suckade och fortsatte att gå emot Ryan. Jag hälsade på några som jag träffat igår och Caitlin och hennes kompisar medans jag gick mot honom.
- Hey girl! sa han och kramade om mig. - Hur mår du?
- Bra, själv?
- Superb! sa han och la sin arm runt min axel. Bussen stannade och några fler elever klev på. Jag såg hur Chaz sprang emot oss.
- YO! Chaz is in tha.. bus. Tjenare tjejen! sa han och gjorde en high-five med mig innan han sattes sig bredvid mig. Bakom honom såg jag hur Justin kom och han log mot oss innan han satte sig några rader framför oss.

Bussen stannade såsmåningom vid skolan och vi allihopa klev av och gick tillsammans till skåpen. Jag hade lite problem med att hitta mitt nya skåp, men med lite hjälp av Caitlin som hade skåpet bredvid mig hittade jag det. Jag stod och försökte pressa in alla mina saker i skåpet när jag kände hur någon knackade på min axel. Jag vände mig om.
- Vad? sa jag irriterat och kollade på personen. Det var Chaz.
- Sorry! Tänkte bara säga att jag har skåpet under dig och ja, jag vill gärna låsa in mina saker jag med. Haha!
- Förlåt Chaz.. sa jag och flyttade på mig.
- Lugnt, sa han och log.

Jag fick reda på att jag gick i samma klass som Ryan, Caitlin, Christian och Chaz.. och även Justin och den där jobbiga tjejen som alltid stirrade på mig. Vi gick tillsammans till första klassen. Det var historia.

På lunchen satte jag mig vid samma bord som Ryan och Cx3 och började äta. Såsmåningom kom fler och fler av Caitlins och alla andras kompisar och hälsade på mig, och de alla verkade jättetrevliga. Snällare än i åttan iallafall. Efter en stund såg jag Justin och den där tjejen i matsalen, men de var påväg utifrån matsalen. Jag såg att Justin kollade lite på mig men jag ignorerade honom bara. Vi åt upp och gick till nästa lektion, vilket var idrott. Vi bytte om och gick ut till idrottssalen.

- Okej, idag ska vi köra spökboll. Bieber, du väljer ena laget och McCartney du väljer andra! skrek gympaläraren och Justin och en kille som hette Mark ställde sig längst fram, framför hela klassen. - Justin, du börjar.
- Öhm, jag tar Ryan, sa han och skrattade.
- Jag tar Caitlin, sa Mark.
De fortsatte att välja och efter ett tag, när mer än halva klassen fortfarande var kvar verkade Justin inte kunna bestämma sig.
- Ehm.. jag tar .. Claudia, sa han och log mot mig. Jag log lite smått tillbaka och gick direkt fram till Ryan. Han kramade om mig och viskade något som jag inte kunde höra i mitt öra. Jag kände hur Justin stirrade på mig.

- Claudia, passa då! Passa! Claudia passa! Jag är fri! skrek Christian och vevade med armarna. Jag kastade bollen till honom och han fick ut en i det andra laget. Jag, som hade valts som spöke, fick tillbaka bollen. Alla i mitt lag vevade med armarna och skrek på mig så jag kastade bara ut bollen och gissa vem som tog lyra? Justin, såklart. Han sprang över och var spöke med mig.
- Tja! sa han och buffade lite på min arm.
- Hej, mumlade jag och fortsatte att försöka fånga bollen.
Jag sneglade lite då och då på Justin och direkt när jag gjorde det så log han mot mig och jag kollade direkt ner i marken. Vad var det med mig?
När idrotten var slut sprang vi tjejer in i vårt omklädningsrum och killarnas i deras.

Två timmar senare:
- Vad har vi nu? frågade jag Caitlin samtidigt som jag stod och rotade i mitt skåp.
- Matte, sa hon och suckade.
Jag tog ut matteboken och följde med alla de andra till lektionen, idag skulle jag nämligen få vara med på deras lektion. Det skulle jag få vara varje fredag.
Jag, Caitlin och Chaz satte oss direkt bredvid varandra och började snacka men avbröts snabbt av läraren som harklade sig och nu stod framför min bänk.
- Claudia. Kan du räkna ut detta tal? Gå fram och gör det på tavlan.
Jag kollade nervöst bak på Caitlin och Chaz som bara skrattade åt mig. Jag tog den kritan och gick fram till den svarta tavlan. Jag backade bak några steg och kollade på tavlan och därefter räknade jag ut talet på bara några sekunder. Jag kunde höra hur Chaz mumlade "wow".
- Väldigt bra jobbat Claudia! sa Mr Bradshaw och jag gick och satte mig igen. Jag kände hur nästan alla i klassen stirrade på mig och jag kunde höra hur Chaz och Caitlin pratade om mig. Jag skrattade lite för mig själv och fortsatte att arbeta i matteboken.

När vi hade slutat gick vi direkt till våra skåp, hämtade och lämnade våra saker för att sedan gå.
Vi gick allesammans ut till skolgården och ställde oss som i en "ring" och snackade. Efter ett tag kom Justin och ställde sig där, lika glad som alltid. Jag försökte att inte kolla på honom för mycket, men det var svårt.
- Vart ska ni nu då? frågade han och log stort.
- Hem, och ni? sa Caitlin.
- Hem, svarade vi alla andra också.

- Jag går nu, vi ses! sa jag efter ett tag, och tog upp min väska ifrån marken.
- Va? Ska du gå hem? frågade Chaz. - Varför åker du inte bil?
- Jag får inte, jag är bara femton.
Alla förutom Justin och Ryan kollade chockat på mig.
- Va? Vänta, är du bara femton? Va?
- Ja, jag har hoppat över en klass, man kan ju inte hjälpa att man är värsta snillet, sa jag och skrattade. - Nä, men det är inte så konstigt. Christian har ju också gjort det?
- Ja, i och för sig, sa Chaz och skrattade. - Jag åker nu, vi ses!
- Vi ska också åka, så vi ses! sa Caitlin och vinkade samtidigt som hon, Christian och Chaz gick iväg till sina bilar. Kvar stod jag, Ryan och Justin. Jag kände att det blev en ganska pinsam tystnad, fastän Ryan och Justin pratade på.
- Öhm ja, somsagt.. Jag ska gå nu, sa jag och tog återigen upp min väska ifrån marken.
- Jag kan skjutsa dig om du vill, sa Justin och log.
- Det är lugnt, jag går hellre. Vi ses Ryan! sa jag och började gå iväg. Jag kollade bak och Justin stod kvar och såg ganska ledsen ut, samtidigt som Ryan sprang emot mig. Han stannade och la armen över mig.
- Come on girl, jag kan skjutsa dig!
- Okej, tack. Snällt av dig, sa jag och log. Vi gick tillsammans till hans bil och satte oss i den.

---

Kanske lite tråkigt kapitel.. Det kommer att komma drama senare, I promise! Har varit väldigt upptagen idag + att min absoluta bästa vän ska sova hos mig ikväll, och då vill jag INTE vara osocial och sitta framför datorn. Hoppas ni förstår!

Tack för alla fina kommentarer, NI ÄR BÄST. :)

- Hon har flyttat hit.
Var han seriös? Mitt hjärta hoppade till av glädje men förstördes samtidigt i hundra bitar.
- Eh, okej. Jag måste dra, vi ses, sa jag och gick in i köket, hämtade Nathalie och drog därifrån.



Jag gick in i bilen och stängde dörren med en smäll. Nathalie satte sig bredvid mig och jag började köra iväg.
- Förlåt, men det hände en sak och jag kunde bara inte stanna.
- Eh, okej? Kan du släppa av mig här? sa hon irriterat och gick ut genom dörren. - Vi ses imorgon. Hon log lite smått och stängde dörren.
Efter att ha kört runt en stund stannade jag vid mitt hus, men bestämde mig för att fortsätta köra runt ett tag. Jag orkade inte gå hem och få massa frågor av mamma.

Claudias perspektiv:
Jag satt fortfarande kvar på stenmuren som jag suttit på enda sen jag gått ut ifrån Ryans hus. När jag suttit där i femton minuter tog jag upp mobilen och såg att jag fått två SMS. Ett ifrån Justin och ett ifrån Ryan. Jag raderade smset ifrån Justin och klickade upp det ifrån Ryan istället.
*Alla har gått, vi måste prata. Snälla kom in igen, jag vet att du sitter där ute*
Jag kollade på smset och satt kvar ett litet tag till innan jag gick mot hans hus igen. Direkt när jag kom in genom dörren flög han på mig och kramade om mig.
- Tjejen, varför så ledsen? sa han och torkade bort mina tårar. - Vad fan hände där inne?
- Lång historia.
- Förlåt, men jag ville bara överraska dig. Jag trodde du var hans största fan men det verkade inte riktigt som det?
- Lång historia, som sagt.
Vi gick ut till hans pool och jag satte mig och doppade fötterna i vattnet.
- Berätta, sa han och la sin hand på min.
- Okej, sa jag och berättade litegrann. Inte allt i detalj, men det viktigaste som att han helt plötsligt slutat svara på mina SMS och att vårat förhållande runnit ut i sanden. Det var inte bara Justins fel, men jag ville skylla mycket på honom.

- Varför har du inte sagt något? Det här hände ju typ när jag var i Sverige?
- För att, jag vet inte. Jag kan inte säga det till vem som helst! Det är bara Olga som vet, sa jag och började gråta ännu mera. Nu började jag sakna henne mer, smart.
- Förlåt iallafall. Detta kanske inte är vad du vill veta, men vi börjar skolan imorgon och han går i samma klass som oss. Men det kommer att gå bra. Han log mot mig och bara det lilla leéndet fick mig att må mycket bättre.
- Usch, jaja. Jag menar, jag är inte sur på honom, eller jo. Eller nej.. Jag var ju liksom glad för att flytta hit och äntligen få träffa honom, men samtidigt inte. Speciellt inte när han är med den där bitchen!
- Jag förstår och allt kommer att bli bra, jag lovar. Vi kramades och jag gick hem.

Justins perspektiv:
Jag bestämde mig för att leta upp Ryan och prata med honom, så jag gick ner till hans hus och knackade på men ingen öppnade. Jag hoppade över stenmuren och bestämde mig för att istället ta bakvägen, men stannade snabbt då jag fick se Claudia sitta där. Det som fick mig att stanna var väl att Ryan hade armen runt om henne och lutade huvudet mot hennes huvud. Hur kunde hon ha rätt att vara så sur på mig när hon själv hade något på gång med min bästa vän?

Nästa dag, Claudias perspektiv:
Jag vaknade tidigt på morgonen och masade mig upp ur sängen. Jag gick direkt in i duschen och därefter fönade jag håret och plattade ner det.
Jag gick in i min gigantiska garderob och valde ett par jeans, en skjorta och lite smycken och satte på mig det. Jag gick ner till ner pappa och mamma i köket, där de båda satt och åt frukost, och började göra iordning en macka.
- Jag äter på rummet, sa jag och gick upp för trappan och in i rummet. Jag åt snabbt upp mackan och sminkade mig innan det var dags att gå.

Jag gick ut och ställde mig vid trottoaren. Något som var nytt med USA var ju att det fanns skolbusser, och inte som i Sverige där vi gick eller åkte tunnelbana till skolan.. Bussen kom inte så jag tog upp mobilen och smsade Olga. Hon undrade hur jag mådde och jag kan ju inte påstå att jag mådde prima, men jag var glad att jag hade Ryan här. Annars hade jag nog inte överlevt.
Bussen kom efter ett tag och jag klev på den. Det var som i en typisk amerikansk film, när jag klev på. Jag hade ingen aning om vart jag skulle sitta. Jag var den nya tjejen som alla pratade och kollade snett på, kul! Jag kände mig som värsta mobboffret när jag nervöst gick ner för gången och letade efter någon att sitta bredvid. Jag hittade varken Caitlin, Chris, Ryan eller Chaz. Vart var de? Jag suckade och satte mig i hörnet, längst bak. Plötsligt såg jag hur någon böjde sig bakåt och skrattade, och vem var det? Jo, ingen mindre än tjejen som varit med Justin igår. Jag suckade återigen, stoppade in hörlurarna i öronen och höjde musiken rejält. Med musiken på kunde jag bara försvinna en stund, vilket jag verkligen ville göra nu.

Ungefär tjugo minuter senare var vi framme vid en stor byggnad och alla elever klev av, och jag var såklart sist med att göra det. Jag kollade mig förvirrat runt och helt plötsligt kom en tjej fram till mig.
- Hej, behöver du hjälp? Du är väl ny?
- Ja, det är jag. Och ja, det skulle jag verkligen uppskatta. Vet du vart rektorns.. ställe.. ligger?
- Där borta, gå in där, sa hon och pekade på en av dörrarna. - Första dörren till vänster. Vi ses!
- Tack så mycket, och ja det gör vi väl, sa jag och tjejen försvann.
Jag plockade upp min väska ifrån marken och tog den över axeln istället, och började gå mot rektorn. Väl där fick jag klassinformation, schemat, lappar, några böcker och lite annat. Jag gick iväg till vart han sagt att jag skulle ha skåp, låste in mina grejer och gick till lektionen. Påväg dit stirrade folk som galningar. Gud vad jag hatade att vara den nya tjejen!

Efter att ha virrat runt i halva skolan hittade jag tillslut till rätt klassrum. Det knepiga var väl att jag var sen. Jag knackade lite lätt på dörren och öppnade den. Läraren kollade strängt men frågandes på mig.
- Öhm, jag är den nya eleven.. sa jag och kände hur allas blickar drogs mot mig.
- Välkommen .. sa läraren och började bläddra i papprerna. - Välkommen Claudia! Vill du berätta lite om dig själv?
Måste jag?
- Ehm, visst, sa jag.
- Kom och ställ dig framför klassen!
Jag suckade lite och gjorde som hon sa.
- Jag heter alltså Claudia och är femton år, ifrån Sverige och ja, det är allt.
- Nejdå, berätta mer! Någon i klassen kanske inte vet vart Sverige ligger? Vad är din hobby?
- I Europa och jag rider, har tre hästar. Kan jag sätta mig nu? sa jag och kollade på henne. Hon nickade och jag såg en ledig plats bredvid en tjej så jag gick och satte mig där. När jag kollade närmre såg jag att det var samma tjej som jag mött imorse, så jag mimade "hej" till henne. Lektionen sattes igång.

Vid lunch gick jag med mina nya kompisar - två killar vid namn Erik och Markus - och två tjejer som hette Alicia, tjejen jag mött imorse, och en annan som hette Melody. De var de enda jag klickat med, eller rättare sagt de enda som vågat bryta trenden "var inte med den nya tjejen".
Vi hade nu nästa lektion om mindre än fem minuter så vi skyndade dit och gick in och satte oss i klassrummet. Precis när lektionen började kunde vi höra högtalaren som började brusa. "Claudia Freeman i klass 8C, kom genast ner till rektorn" kunde vi höra och alla i klassen började skrika saker som "lycka till" och så vidare. Jag ställde mig nervöst upp, tog väskan och böckerna och gick ner dit.

---

Kanske lite tråkigt kapitel, men vad tycker ni? Vad kommer rektorn att säga?!  

Sorry, har nästan skrivit klart ett kapitel till men det strulade och allt raderades, så slutet fattas på det kapitlet. Ni får det imorgon istället! Btw, ni vill att de ska bli tillsammans igen.. vänta, är allt jag har att säga ;)

Caitlin bodde tydligen på samma gata som mig, något hus ner bara, så vi gick hem tillsammans.



Nästa dag vaknade jag vid lunch. Det första jag gjorde var att ta upp mobilen och smsa Olga, som vanligt, för att uppdatera henne om läget. När jag gjort det gick jag ner och åt frukost.

- Godmorgon stumpan, sa pappa bakom tidningen.
- Godmorgon på dig med, sa jag och satte mig ner vid bordet. Pappa ställde sig upp och gjorde snabbt en macka som han gav till mig.
- Gå ut med Sasha, och ät för guds skull den här. Du är så smal, du måste äta!
Jag tog mackan och ropade på Sasha. Hon kom springandes och viftade glatt på svansen. Jag böjde mig ner för att hälsa på henne och passade på att sätta på henne kopplet. Jag tog ena änden och gick ut genom dörren.

Efter att jag hade varit ute i fyrtio minuter så var jag hemma igen. Pappa och mamma hade gått till jobbet och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra och de enda jag kände här var ju Caitlin och Ryan. Jag bestämde mig för att gå hem till Ryan.
Jag sprang snabbt upp på rummet och bytte kläder till något snyggare än det jag haft på mig. Jag valde sedan ett par sneakers, tog på mig de och stack iväg till hans hus.
Medans jag gick till hans hus så tänkte jag efter. Vilka bodde i alla andra hus? Gatan var ju enormt lång och det låg många hus här, och ändå hade jag bara träffat den här tjejen Caitlin och Ryan.

Jag kom tillslut fram till hans hus och knackade på. Ingen öppnade så jag knackade lite högre och då hörde jag någon skrika att det var öppet, så jag tryckte ner handtaget och gick in. Jag kom direkt in i hallen och såg att Ryan satt i soffan, så jag svängde till vänster och gick in till vardagsrummet. Han satt bredvid några i soffan och spelade xbox. Jag harklade mig men ingen vände sig om.

- Ryan! skrek jag och han kollade snabbt bak och log.
- Tja Claudia! Öhm, vänta lite, asså jag kör.. Fan! Fan! Jag förlorade. Jävla skit! sa han och slängde kontrollen på golvet.
- Oj, någon blev visst lite upprörd! sa jag och skrattade.
Han skrattade och ställde sig upp ifrån soffan och gick fram och kramade mig.
- Jag visste inte att du skulle komma. Han log. - CAITLIN! ropade han och tjejen, Caitlin, som jag träffat i stallet igår kom ut ifrån köket och kramade om mig. Vi snackade lite och hon skrek något åt killarna som satt i soffan. Ryan vände sig om mot TV:n.
- Killar, kan ni typ vara sociala i en sekund?
De muttrade surt och stängde av spelet, för att sedan ställa sig bredvid Ryan.

- Claudia, det är Christian, sa han och en ganska kort kille kom fram och hälsade på mig glatt.
- Min töntiga lillebrorsa, viskade Caitlin i mitt öra och fnissade.
Jag granskade honom noga och då slog det mig. Det var ju Christian, den kända Chrisitan Beadles från Youtube. Jag backade bak lite och kollade in Catilin som nu stod bredvid Christian. De båda såg inte alls ut som jag sett de på bilder och videosar, utan de såg mycket snyggare och mognare ut.
Jag böjde mig fram mot Ryan.
- Beadles? viskade jag i hans öra och han nickade och log. Jag fortsatte att titta lite smått på syskonen men försökte samtidigt bete mig normalt.
- Och det här är Chaz! sa Ryan glatt. En lång och söt kille kom fram och skakade glatt om min hand. Han slutade däremot direkt när han fick se mitt ansikte.
- Schch, mumlade jag och varför vet jag inte.
Jag tog tag i Ryan och drog med honom ut i köket.
- Somers?
- Ja! Vänta lite bara, så ska du få en ännu bättre surprise, sa han och la armen om mig och vi gick tillsammans ut till de andra. - Skrik inte för mycket nu bara, viskade han i mitt öra.

Lite innan, Justin's perspektiv:
Jag tog på mig en tshirt, en svart cardigan och ett halsband innan jag satte mig på datorstolen och började trummade på skrivbordet, medans jag väntade på att Nathalie skulle bli klar. Efter ungefär tjugo minuter så kom hon utifrån badrummet. Jag gick fram och kramade om henne.
- Snygg, viskade jag i hennes öra och hon fnittrade till lite. - Ska vi åka? Hon nickade och jag tog bilnycklarna och gick ut till bilen.
Jag satte mig i framsätet och hon satte sig bredvid mig. Jag satte på radion men Nathalie stängde snabbt av den.
- Måste du? Jag orkar inte, sa hon och kollade ut genom fönstret.
- Öhm, okej, mumlade jag. Varför var hon alltid så himla irriterad?
- Så, vart ska vi?
- Min kompis Ryans hus. Han sa att han hade en kompis där som var ett stort fan av mig, jag ställer alltid upp så dit ska vi! Jag sneglade på Nathalie och hon himlade med ögonen. - Men du måste såklart inte följa med, sa jag surt.
- Nejdå, det blir roligt, sa hon och log mot mig.

Jag fortsatte att köra och efter bara några minuter var vi framme vid Ryans hus, då jag bodde väldigt nära. Jag hade inte träffat honom på ett tag då jag varit borta ganska länge på turnéer och sånt, så jag saknade honom väldigt mycket. Chaz, min andra bästavän, också. Ryan hade sagt att han också skulle vara där.

Jag klev ut ur bilen och öppnade dörren för Nathalie och hon klev ut. Jag la armen runt om henne och gick in i huset. Där stod Caitlin som direkt flög på mig för att sedan hälsa på Nathalie. Jag såg hur hon blev lite irriterad när Caitlin kramade om mig, men det fick hon allt stå ut med. Hon var en av mina bästavänner. Därefter hälsade jag på Christian och Chaz, och vi alla gjorde en stor gruppkram. Fy vad jag saknat mina kompisar!

- Ey, vart är Ryan? frågade jag när vi pratat ett tag.
- Vet faktiskt inte .. eller vänta, jo här kommer han!
Jag vände blicken och fick se Ryan komma in. Jag skrek hans namn och skrattade, samtidigt som jag stod och höll om Nathalie. Han kom ut genom dörren med en tjej hållandes i handen. Åh, äntligen, han har skaffat en tjej, var det första jag tänkte. Men när jag fick se tjejen ändrades allt. En person jag absolut inte räknat med höll honom i handen. Nämligen Claudia. Han drog fram henne och la armen runtom henne. Va?
Inombords ville jag bara hoppa upp och ner, skrika glädjetjut och krama om henne allt jag kunde, men det gjorde jag inte. Jag stod bara kvar, bredvid Nathalie. Det var något som inte stämde. Vad gjorde hon här?

När hon fick se mig ändrades hennes ansiktsuttryck från glatt till riktigt irriterat.
- JUSTIN?! skrek hon och kollade på både mig och Ryan med en sur blick.

Claudias perspektiv:
Ryan drog med mig ut i hallen och där fick jag se.. gissa vem? Justin. Jag fick se Justin stå där. Bredvid någon blond tjej och.. Vad fan!
- JUSTIN?! skrek jag allt vad jag kunde, jag tog ner enda från tårna och kände hur jag bara kokade av ilska.
Jag var glad, men samtidigt så jävla sur. Jag var såklart glad för att få se honom, men bredvid den där tjejen? Han höll henne om midjan och hon lutade sig mot honom, ibland pussade hon tillochmed honom i nacken. Vad fan.. Varför?
- Claudia? frågade Justin chockat och bara kollade på mig. Han började gå närmare mig.
Allihop stod som i en cirkel med mig och Justin i centrum, och alla kollade chockat på varandra. Jag vände mig om mot Ryan. Hur kunde jag ha varit så dum? Självklart var han den Ryan. Ryan Butler. Justins bästa kompis.
- Förlåt, men jag kan inte stanna här, sa jag och försökte hålla tillbaka gråten. Jag tog min jacka och smällde igen dörren, hårt.

Justins perspektiv:
Claudia gick därifrån och alla kollade chockat på varandra.
- Nathalie, kan du och Caitlin typ.. gå in i köket eller något? sa jag och släppte taget om henne. Hon mumlade surt och följde med in Caitlin till köket.
- Okej Justin, förklara, sa killarna och kollade chockat på mig.
Vi satte oss ner i soffan och jag visste inte riktigt vad jag skulle säga, utan bara satt där och kollade ut genom det stora fönstret. Jag kunde fortfarande inte varför Claudia blivit så upprörd? Och vad gjorde hon här?
- Öhm, alltså.. Jag träffade den där tjejen på Danmark konserten och sedan igen i.. ehm.. Ryan, vad gjorde hon här?
- Hon har flyttat hit.
Var han seriös? Mitt hjärta hoppade till av glädje men förstördes samtidigt i hundra bitar.
- Eh, okej. Jag måste dra, vi ses, sa jag och gick in i köket, hämtade Nathalie och drog därifrån.

---

I'm kind of back!! Fortfarande inte frisk, men definitivt bättre. Vad tycker ni om denna episod? Förlåt, men jag raffsade ihop den lite snabbt så den kanske inte blev superbra. Vad tycker ni?

Vad tror ni kommer att hända? och varför är Nathalie en sån j*vla surpuppa? Kommer hon att förstöra? hmmmm, bara jag vet! GLÖM INTE ATT KOMMENTERA!
Det kanske kommer en till ikväll, ska iaf försöka :)  

Jag hoppade på honom och kramade om honom länge.
- Gud vad jag har saknat dig världens-bästa-kompis! sa han medans vi kramades.
- Jag har saknat dig med!
- Jag kan inte fatta att vi får träffas igen. Att du har flyttat hit! Shit vad vi kommer att ha kul.
- Jag hoppas det, för just nu trivs jag verkligen inte, sa jag och kollade på honom.
- Vadåra? Kom, sa han och drog med mig.


1. Amaron och Destiny i hagen. 2. Stallet. 3. Jag som hälsar på Destiny (bredvid Sting) i hagen. 4. Ryan.

Vi började gå uppför gatan och tillslut kom vi fram till ett hus som inte var lika stort som mitt, men ändå väldigt stort.
- Här bor jag, sa han glatt och kollade på mig. - Kom vi går in!
Han öppnade dörren och jag gick in efter honom. Vi gick direkt till köket och där stod en kvinna, som jag tror var hans mamma. Hon vände sig om och log mot mig och Ryan.
- Så Ryan, vem är detta? Din flickvän?
- Mamma sluta! Det här är Claudia, min bästa vän. Jag bodde hos henne i Sverige!
- Åh, hej Claudia, sa hon och sträckte fram handen.
- Hej mrs Butler, sa jag och skakade om den.

När vi pratat en stund gick vi upp på Ryans rum. Han satte sig på datorstolen och jag satte mig i hans säng med Sasha i knäet. Jag började skratta lite för mig själv, det här påminde så mycket om första gången Ryan var hemma hos mig.
- Vad skrattar du åt?
- Inget, sa jag och klappade Sasha.
- Jo säg!
- Haha, nej..
Jag kollade upp och mötte hans blick. Vi började skratta direkt. Det var såna vi var, kunde skratta åt nästan ingenting.
- Hahaha, men seriöst, vad var det?
- Det här påminde så mycket om första gången jag träffade dig bara! 
Vi skrattade lite mer och började prata minnen och hur det kändes att vara här. Ryan lyssnade och gav mig råd. Det kändes bra att ha honom här, att jag iallafall kände en person. En person som jag gillade. 

Efter att vi suttit och pratat i lite mer än en timma så sa jag att jag var tvungen att gå hem. Jag var ju tvungen att spendera lite tid med familjen! Jag hade ju inte träffat pappa på evigheter.. Jag kramade om Ryan och sa hejdå till hans föräldrar innan jag gick hem tillsammans med Sasha. Jag och Ryan bestämde att vi skulle träffas senare idag.

När jag kom hem så åt jag middag med mamma och pappa. Vi hade så mycket tid att ta igen och vi hade så mycket att prata om! Vi satt och pratade, alla tre, tills jag blev så trött att jag inte orkade längre. Då gick jag upp på mitt rum och la mig i sängen. På något sätt kändes allt det här bra, men på något sätt kändes det inte alls bra. Jag kollade ut och solen lös starkt genom fönstret. I Sverige hade klockan varit mitt i natten och jag hade legat och sovit. Jag började grubbla allt mer på hur mycket jag skulle sakna Sverige och började tänka på Olga. Jag fick inte glömma att ringa henne..

Jag vaknade vid lunchtid av att Sasha slickade mig i ansiktet. Jag skrattade och satte mig upp. Jag tog upp mobilen och såg att jag fått ett SMS, men innan jag hann klicka upp det ringde Ryan.
- Hey girl! Är du klar?
- Klar för vad?
- Vi ska ju träffas!
- Jaha, kom om tio minuter, sa jag och la på.
Jag la mig ner i sängen och stängde ögonen. Jag vaknade igen, tio minuter senare, av att mamma knackade på dörren. Hon mimade "Ryan" och han kom in kort efter henne. Jag satte mig upp i sängen och kollade på honom.

- Come on, du skulle ge mig tio minuter! gnällde jag.
- Och du fick tjugo, sa han och skrattade.

Jag följde med Ryan på en biltur där han visade mig runt i Atlanta. Jag sov nästan hela tiden, vilket jag inte tror att han märkte..
- Claudia, Claudia, puttade han på mig och jag öppnade ögonen.
- Va?
- Du somnade..
- Sorry, jag är jättetrött. Jetlag du vet?
- Förlåt mig, jag tänkte inte ens på det. Ska jag köra hem dig?
- Ja tack, sa jag och log.
Han körde hem mig, vi sa hejdå och jag gick in i huset. Direkt hoppade pappa på mig och frågade om Ryan var min kille, för han var ju en sån söt kille. Jag skrattade och skakade på huvudet. Jag tror faktiskt att pappa blev lite besviken, haha.
När jag tagit något att äta gick jag direkt upp på rummet. Jag bytte om till sovkläder och somnade snabbt. Jag förstod inte riktigt hur jag kunde vara så trött.. 

Tre dagar senare:
Jag tog min väska och gick ner till pappa som satt framför TV:n, som vanligt.
- Pappa, kan du skjutsa mig till stallet?
- Visst gumman, en sekund ba.. Gå ut till bilen sålänge, sa han och fortsatte kolla på matchen som han kollade på.
Jag gick ut till bilen som stod parkerad på uppfarten. Bilen var inte låst så jag hoppade in i den och väntade på pappa. Efter ungefär fem minuter kom han ut och satte sig bredvid mig, framför ratten.
- Förlåt men det var en viktig match, hehe.
- Det är lungt, kör iväg nu bara!

Pappa hade fixat stallplats åt mig (och mina hästar) i stallet som låg i närheten. Det var ungefär fem minuters biltur, men jag hade inte varit i stallet sedan vi flyttade hit så han skulle visa mig vägen dit idag.
Efter fem minuter var vi somsagt framme. Pappa släppte av mig och jag gick sista biten. Jag gick förbi de stora hagarna där Hippon stod. Jag gick igenom stängslet och pussade lite på honom innan jag gick vidare till stallet.

När jag kom in blev jag direkt chockad över hur snygg det var. Mycket snyggare än hemma i Sverige! Jag började direkt leta efter mina hästars boxar. Jag behövde inte leta länge då jag såg Destiny sticka ut sitt huvud och gnägga åt mig. Jag sprang fram till hennes box och öppnade den. Jag hoppade direkt på henne. Åh, vad jag hade saknat henne! Hon var min absoluta favorithäst.
Jag fortsatte att leta efter Amaron men hittade inte honom. Jag började istället utforska stället lite, kollade igenom vart allt fans och sådär.
Plötsligt gick jag in i en tjej. Jag kollade upp och där stod en lång tjej med rakt, långt och vackert brunt hår. Hon höll i en vattenhink.

- Oj, förlåt, jag såg dig inte! sa hon och skrattade.
- Det var nog mitt fel, så det är lugnt.
- Jag heter Caitlin! Vad heter du? Du är ny va?
- Jag heter Claudia, sa jag och log. - Och ja, det är jag. Jag har precis flyttat hit.
- Jaha, vad roligt. Har du egen häst eller är du bara här och kollar?
- Jag har egen häst, eller ja hästar. Den där borta, sa jag och pekade på Destiny, och två andra.
- Åh, är det du som har flyttat hit med de tre nya hästarna? De är sååå söta ju!
- Haha, tack.

Vi fortsatte att snacka ett tag och Caitlin berättade att hon också hade en häst - Sting. Hon skulle precis rida honom och jag föreslog att vi skulle göra det tillsammans. Caitlin nickade glatt och gjorde sig redo att hämta sin häst i hagen. Jag följde med henne, då hon kunde passa på att visa mig området lite bättre.
När vi kom fram till hagen så såg jag att Amaron stod och betade bredvid Sting, Caitlins häst. Jag skrattade lite för mig själv, hur kunde jag vara så dum att jag glömt kolla de andra hagarna?
Vi gick tillbaka in i stallet och Caitin band upp Sting medans jag gjorde iordning Destiny. Efter tjugo minuter var vi klara och uppsittna.
Vi bestämde oss för att bara rida lite i paddocken så vi red dit och började rida. När vi ridit i nästan en timme så visade Caitlin mig några ridvägar och efter det gjorde vi iordning hästarna, släppte ut de i hagarna, sa hejdå till de och gick därifrån.

Caitlin bodde tydligen på samma gata som mig, något hus ner bara, så vi gick hem tillsammans.

---

Jag vet inte varför jag uppdaterat så dåligt idag. Jag har haft en dålig dag typ (dåliga besked eller vad man ska säga, haha) och det har inte gjort mig så sugen på att uppdatera. Kanske för att ni har kommenterat dåligt också? ;) haha.

Imorgon har jag somsagt extra lång träning men jag ska försöka uppdatera lite iallafall. BIEBERLOVE!

Jag plockade upp mobilen och kollade på ett SMS som jag fått ifrån Ryan.
*Är du påväg nu? Jag saknar och längtar efter dig! Vi kommer att ha det SÅ kul! Vi ses snart*
Jag log för mig själv och kramade om Sasha (vi var nämligen på ett flyg där man fick ha djur). Det här kanske skulle bli bra trots allt? Det återstår bara att se.


1. Jag och Sasha. 2. Min skohylla. 3. Min walk-in-closet. 4. Själva huset. 5. Badrummet på övervåningen. 6. Ett av rummen.

Resan tog flera timmar och jag fördrev tiden med att kolla på filmer, mysa med Sasha och att äta. Flygvärdinnorna var förmodligen redan trötta på mig då jag ropade på de hela tiden och bad om en ny påse godis, en ny burk läsk eller något annat att äta.
Flera timmar, filmer och måltider senare orkade jag knappt hålla ögonen öppna, så jag slöt de försiktigt-

Efter, vad som känts som bara några sekunder, väckte mamma mig.
- Gumman, du har sovit i tre timmar nu!
- Tre? Ojdå, det kändes knappt som en minut.
- Jag antar att du bara är väldigt trött, sa hon och log. - Vi är framme om en timme.
- Vart var det vi skulle nu igen? Texas? Nej juste, sa jag och skrattade. - Pappa flyttade därifrån. Hm.. New York?
- Han flyttade därifrån också. Först ifrån New York till Texas och sedan ifrån Texas till Atlanta och.. sedan till New York. Efter det flyttade han därifrån, tillbaka till Atlanta. Krångligt va? Jag vet inte riktigt vad din far höll på med, men det var något med jobbet. Vi ska till hans nya hus i Atlanta.
- Jaha, sa jag och somnade om igen.

Mamma väckte mig igen när vi var påväg att landa. Jag höll hårt i Sasha medans planet skumpade ner och tillslut hade vi landat. I ett helt nytt land. Jag kollade ut genom fönstret och det såg inte så speciellt ut.
Vi tog våra väskor och jag satte på Sasha kopplet så klev vi ut. Direkt så träffade värmen oss. Det var kanske inte så jättevarmt, men tillskillnad från Sverige så var det absolut det!
Vi gick in på flygplatsen och hämtade alla våra väskor och det var många. Mer än hälften av alla väskor hade vi skickat iväg till pappa igår, samtidigt som vi skickade hästarna, men det var fortfarande många. Vi tog våra väskor och försökte fixa en taxi.

Vi satte oss i taxin och åkte iväg. Själva resan tog ganska lång tid då vi bodde långt ifrån flygplatsen. Medans vi åkte kollade jag ut genom fönstret och kollade på allt som vi åkte förbi. Det kändes inte så speciellt då jag vart här förut. Jag hade åkt till pappa nästan varje sommar och hälsat på - vart han än bodde. Jag hade varit i nästan hela USA och åkt runt med honom, men extra mycket i New York och Texas. Där trivdes jag som bäst och de båda ställena var som mina andra hem. 

Nu hade chauffören svängt in på en gata som såg ut att ha lite 'finare' hus. Han stannade bilen och vände sig om mot mamma.
- Jaha, då var vi framme. Det blir 695 kr, sa taxichauffören. Mamma tog upp pengar och gav honom och så klev vi ut ifrån bilen. Jag ställde mig framför huset. Det var ett vitt jättestort hus, med massor av träd, buskar och blommor runt omkring. Menade pappa allvar? Var detta vårt nya hus? Det var verkligen jättefint och jag hoppade till av glädje och började skrika när jag fick se pappa springa ut ifrån huset.

- Claudia! skrek han och sprang fram till mig. Han lyfte upp mig och snurrade runt mig, som vi gjort när jag var liten. - Åh vad jag har saknat dig, sa han och kramade om mig hårt.
- Jag har saknat dig med, och din Texas-dialekt. Haha!
Pappa släppte taget om mig och kollade på mamma.
- Patricia, sa han och gick fram till henne och kysste henne. Jag stod och kollade ett tag och försökte harkla mig så högt jag kunde men ingen av de lyssnade, så jag tog en resväska och Sasha under ena armen och gick in i huset.

När jag kom in i huset stannade jag och nästan tappade allt jag bar på. Gud så fint det var! Det var så mycket större än hemma och .. det var väldigt väldigt vackert.
Pappa kom in bakom mig.
- Ditt rum är där uppe, sa han och kramade om mig igen.
Jag lirkade mig ur hans grepp och sprang snabbt upp för trappan. Jag öppnade första dörren till vänster men det var tydligen inte mitt rum då jag kom till ett badrum. Det var nästan tre gånger så stort som hemma i Sverige och det var supervackert.
Jag gick vidare till nästa dörr och öppnade försiktigt dörren, och detta såg ut att vara mitt rum. Rummet var gigantiskt. Mitt i alltihopa stod en stor dubbelsäng. Det fanns också en bokhylla, en soffa, en TV och ett skrivbord.
Jag kollade runt efter en garderob och såg istället två dörrar. Jag sprang fram till den ena dörren och öppnade den. Det var mitt badrum! Det var ungefär lika stort som badrummet ute i hallen eller vad man ska säga - alltså väldigt stort. Det var också lika fint.
Jag stängde snabbt dörren och öppnade nästa. Där inne var ett rum som var nästan lika stort som mitt sovrum var i Sverige. Det var alltså enormt. Och det fanns bara kläder där inne. Jag hoppade upp och ner och skrek som en galning. Jag hade fått en walk-in-closet! Full med kläder! Jag gick fram och kollade på alla kläder som hängde i färgordning. Alla kläder var i min storlek och exakt den typ av kläder som jag älskade. Jag gick vidare i rummet och kom till en hylla, med bara skor. Det var hur många skor som helst och hur många typer som helst.

Plötsligt ringde Ryan.
- CLAUDIA! Är du framme?!
- JA!
- Åh, vart bor du? Vi måste träffas!
- Atlanta, typ någon adress, vänta lite, sa jag och letade upp adressen och sa den.
- Skojar du?! Jag med! Gå ut på gatan om .. tio sekunder, sa han och la på.

Jag kastade snabbt av mig kläderna jag hade på mig och tog på mig ett par jeans och en rosa tshirt som jag sett hänga här. Jag tog också på mig några smycken och ett par vita Converse, lyfte upp Sasha och sprang ner för trappan.

- Vart ska du? frågade pappa och kollade på mig.
- Ut!
- Ut? sa mamma och kollade frågandes på mig.
- Träffa Ryan. Ses sen!

Jag sprang ut på gatan med Sasha i kopplet och såg Ryan stå längre ner på gatan. Jag skrek så att han vände sig om och vi båda sprang mot varandra.

Jag hoppade på honom och kramade om honom länge.
- Gud vad jag har saknat dig världens-bästa-kompis! sa han medans vi kramades.
- Jag har saknat dig med!
- Jag kan inte fatta att vi får träffas igen. Att du har flyttat hit! Shit vad vi kommer att ha kul.
- Jag hoppas det, för just nu trivs jag verkligen inte, sa jag och kollade på honom.
- Vadåra? Kom, sa han och drog med mig till stranden.

---

Kanske inte blev som vissa ville.. sorry.

Många har frågat (eller rättare sagt KLAGAT..) på att Ryan inte kommit in i bilden, varför Justin är sådär när han aldrig skulle göra så i verkligheten, varför Claudia är så korkad och ja.. ni får bara vänta och läsa :)

Vi fortsatte prata i en liten stund innan mamma ropade på mig nere i köket. Jag sa hejdå till Ryan och han lovade att han skulle ringa tillbaka om tjugo minuter. Jag sprang ner till mamma och hon kollade på mig med en seriös blick. Samma blick som hon alltid har när hon har något dåligt att berätta. Åh nej, vad var det nu?



- Kommer du ihåg.. Det var ju evigheter sen, men iallafall. Kommer du ihåg när jag sa att jag hade något att berätta som jag inte riktigt kunde berätta?
- Aa, nickade jag och kollade på mamma.
- Jo, det är så att jag faktiskt kan berätta det nu. Vi ska flytta.
- Jaha, okej, sa jag och reste mig upp för att gå upp till rummet igen. Det var väl ändå inte så speciellt, att flytta alltså?
- Hörrudu, vänta lite. Det är inte bara det. Vi ska flytta långt härifrån. Mycket långt härifrån, sa mamma och log.
- Okej? Vart? sa jag oroligt.
- Till Altanta i USA.
Jag kände hur allt bara stannade till. Menade hon allvar? Fan, fan fan.
- Du skojar va?
- Jag gör inte det. Jag saknar din pappa, han saknar dig och ja.. Det blir bäst så.
- Hur många jävla gånger har man inte hört det?! Det blir inte bäst så! Förstå det bara! skrek jag och kände hur min röst darrade, jag kunde snart inte hålla in tårarna längre. - Fattar du inte att jag har ett liv här! skrek jag ännu högre och sprang ledset upp på rummet. Jag slängde mig på sängen och kände hur tårarna bara forsade. Varför? Varför var vi tvungna att flytta?

Efter ungefär tio minuter knackade det på dörren och mamma kom in och satte sig på sängkanten, bredvid mig.
- Gumman, förlåt. Jag trodde du skulle bli glad. Jag tror faktiskt att det kan bli riktigt bra!
- Hur kan du vara så jävl..
- Tänk på språket!
- Hur kan du vara så posetiv? Förstår du inte att jag har ett liv här? Jag har allt här. Hästarna, Olga, skolan, de andra kompisarna och .. allt.
- Gumman, förlåt, verkligen. Du kan ta med dig hästarna och skolan och nya kompisar fixar vi där.
- Du tror att jag bara ska lämna Olga alltså?! grät jag fram.
- Nejdå. Du, jag tror det är bäst om du snackar med henne om det här. Jag ringer henne nu.
Mamma gick ut ur rummet och jag låg kvar på sängen och grät. Menade hon verkligen allvar?

Tio minuter senare ringde Ryan. Jag hade ingen lust att svara så jag tryckte på upptaget. Det kändes taskigt, men jag fick inte glömma att ringa och förklara senare.
Efter ytterligare en kvart eller något så knackade det på dörren och denna gång var det inte mamma - det var Olga. Jag satte mig upp på sängen och hon satte sig mittemot mig.

- Patricia ringde. Vad har hänt? Varför är du så ledsen? sa hon ledsamt.
- Vi ska flytta. Förstår du?!
- Vart?
- Jävla fucking USA!
Olga sa ingenting, hon bara satt där helt tyst. Jag gjorde samma sak och efter en stund kunde jag se hur några små tårar försiktigt rann ner för hennes kinder.
Vi satt där ett tag. Och grät. Vi sa ingenting, för inga ord behövdes. Vi visste exakt vad varandra tänkte och vi båda visste att det här vart en av de hemskaste sakerna som kunde hända. Att vi skulle vara tvungna att splittras.

Två timmar senare:
Mamma knackade försiktigt på dörren.
- Stör jag? Här har ni lite glass, sa hon och ställde en bricka på mitt skrivbord.
Jag kollade på Olga och vi sprang fram till mitt skrivbord. Mamma hade tagit upp två burkar Ben&Jerry's. Hon kände oss allt för bra. Vi började käka av glassen och fortsatte att prata.

- Men se lite posetivt på det.
- Sluta, du är som mamma nu. Hur ska jag kunna se posetivt på det här?! sa jag upprört och tog en ny sked med glass.
- Alltså, visst. Vi kommer att vara borta ifrån varandra men vi kan ju fortfarande träffas! Jag kan typ flyga upp ibland och du ner ibland? Eller hur? Och ett plus är ju att du får bo nära Justin, sa hon och skrattade.
När hon sa hans namn fick jag en rysning genom hela kroppen.
- Mm, och det är något jag vill, sa jag surt.
- Va?! Seriöst? Vill du inte det?
- Asså, jo. Jag saknar honom. Men FAN. Jag vill inte! Han har dessutom träffat en ny tjej, så det spelar ingen roll.
- Ny tjej? Hörru, det har han inte alls!
- Joho, kolla de här bilderna, sa jag och klickade snabbt upp bilderna.
- Oj, det trodde jag inte om honom. Jävla skitstövel!
- Tack, det är precis det jag längtat efter att få säga, men jag har inte kunnat. Han är en riktig jävla skitstövel som gör så här mot mig!
- You go girl! sa Olga och vi skrattade.
Vi satte på en film och käkade onyttiga saker. Olga sov hos mig den kvällen igen.

Jag vaknade nästa morgon av att mobilen ringde, så jag svarade.
- Hej det är Claudia, mumlade jag trött.
- Det är Ryan. Väckte jag dig?
- Yes, men det är lugnt. Juste, förlåt att jag inte ringde men det hände en sak.
- Vad?
- Äsch, ingenting. Eller jo förresten. Jag ska flytta.
- Nice! Vart?
- USA. Kul va? sa jag ironiskt.
- SKOJAR DU? skrek Ryan, förmodligen det högsta han kunde. - Åh, gud vad kul! Jag längtar. När?! Shit vad roligt!
- Fyra veckor. Woho..

Fyra veckor senare:
Jag vaknade tidigt den här morgonen. Eller, vaknade och vaknade.. Jag hade inte direkt kunnat sova något den här natten. Jag hade legat och tänkt hela natten och bara inte kunnat somna. Idag skulle jag lämna nästan allt jag älskade och påbörja ett nytt liv, i ett nytt land.
Jag gick sakta upp ifrån sängen och tog sakta på mig kläderna jag plockat fram dagen innan. Allt annat, förutom några saker som jag behövde nu på morgonen var nerpackat. Jag kollade runt i rummet. Det var nästan helt tomt. Jag kunde inte fatta det, att jag skulle flytta ifrån mitt barndomshem och mina barndomskompisar.

Jag gick ner till mamma i köket och åt snabbt frukost innan hon skjutsade mig till stallet.
Där borstade jag av alla hästar, packade ner alla saker och lastade in de i transporten. Mammas kompis körde iväg med hästarna till flygplatsen och vi körde efter med våran bil. När vi kom fram till flygplatsen fick vi fixa lite mer med hästarna och sedan lasta in de i flygplanet. Stackars hästar som skulle åka ända från Sverige till USA, menmen - jag kunde absolut inte lämna de här. Mina hästar var en del av mitt liv.
Jag pussade på Destiny, Amaron och Hippon innan de lastades in i flygplanet och åkte iväg. Pappa skulle ta emot dem i USA där han fixat ett stall - innan vi kom fram.

Jag åkte hem igen och ringde hit alla mina tjejkompisar. Vi hade haft en såkallad "hejdå fest" igår då alla jag någonsin träffat kommit. Nu ville jag säga hejdå lite mer privat.

Nu hade jag sagt hejdå till alla förutom Olga, och jag ville ju såklart att hon skulle stanna tills jag skulle åka hem. Vi beställde hem pizza, badade i poolen, busringde folk och mycket annat. Jag hade ingen aning om hur jag skulle klara mig utan den här tjejen. Hon betydde så mycket för mig.

Två timmar senare, på flygplatsen:
- Jag kommer att sakna dig, sa jag och kramade om Olga hårt.
- Jag kommer att sakna dig mer. Lova att ringa varje dag. Lova!
- Jag lovar, eller iallafall att SMSA. Såfort vi fixat allting får du åka upp, eller kanske ner? Jaja, du får iallafall åka upp eller ner till oss. Det får du lova.
- Jag lovar, sa hon och log.
Mamma ropade att jag var tvungen att gå.
- Hejdå, vi hörs. Jag älskar dig. Du är världsbäst!
- Jag älskar dig också och du är bättre. Vi hörs, sa hon och vi kramade om varandra, länge.

Jag vinkade och sprang bort mot mamma, och därefter gick vi in till planet. Jag såg att Olga stod i fönstret och hon stod kvar där ända tills planet lyfte.
Gud vad jag hatade det här. Men samtidigt så kändes det riktigt, riktigt bra. Jag var bara rädd att jag skulle sakna Olga och alla andra för mycket.

Jag plockade upp mobilen och kollade på ett SMS som jag fått ifrån Ryan.
*Är du påväg nu? Jag saknar och längtar efter dig! Vi kommer att ha det SÅ kul! Vi ses snart*
Jag log för mig själv och kramade om Sasha (vi var nämligen på ett flyg där man fick ha djur). Det här kanske skulle bli bra trots allt? Det återstår bara att se.

---

Vad tycker ni? Tappade bort alla ideér jag tänkt på i slutet så den blev lite dålig.. Tack förressten för alla kommentarer, ni äger! BIEBERLOVE ♥

(Förlåt, jag vet att jag lovade 5 kapitel idag men det blev 'bara' 3. Jag hade visst en till labbrapport att göra. Imorgon ska jag till sjukhuset men kanske efter det så kan jag uppdatera)

Den natten sov Olga hemma hos mig. Det hade känts som om jag glömt bort henne, inte umgåtts lika mycket med henne, på den senaste tiden. Men nu var allt normalt och jag insåg vilken bra bästa vän hon faktiskt var.



Fyra månader senare (Claudias perspektiv):
Det hade gått minst två månader sedan jag och Justin senast snackade. Vi hade hållt kontakten nästan varje dag, men sedan hade det blivit mindre och mindre telefonsamtal och SMS. Tillslut hade det bara runnit ut i sanden och nu snackade vi nästan aldrig, kanske nåt SMS då och då, men inte ofta.
Jag var jätteledsen över det och vet faktiskt inte varför det hade blivit så. Det var absolut inte meningen, men det var nog bara att vi båda inte orkat längre, att vi gett upp. Jag hade ingen aning om hur jag kände för detta. Jag var ju otroligt ledsen men jag hade ändå lärt mig acceptera det på något sätt..

Justins perspektiv:
Jag vaknade av att jag fick ett SMS. Jag tog upp mobilen och läste det. Smset var ifrån Nathalie.
*Jag är vid ditt hus om typ fem minuter. Jag har en känsla av att du inte är uppe, men då får du allt skynda dig. Puss*
Fem minuter? Skojade hon? Jag tvingade mig upp från sängen och när jag äntligen kommit upp därifrån så plingade det på dörren. Jag tog på mig en tröja och gick ner i bara det och kalsonger.
Jag öppnade dörren och där stod Nathalie, lika glad som alltid. Vi hälsade och hon kramade mig länge, tills jag backade undan.
- Jag ska bara gå upp och ta på mig något, kom! sa jag och började gå upp till mitt rum. Hon följde efter.

Jag gick fram till byrån och tog ut ett par byxor som jag snabbt drog på mig.
- Jag är vrålhungrig, kan vi inte käka?
- Jo visst, har du något hemma?
- Nä, tror inte det. Vi kan väl äta ute? Du vet på ett sånt där frukost ställe?
- Det blir super, sa hon och log.

Vi tog på oss allting, ringde Kenny, och åkte iväg. Vi åkte direkt iväg till frukoststället och började käka.
När vi var klara gick jag ut därifrån med armen runt Nathalie. Såklart var det massor av paparazzis som skulle fota, filma och ställa massvis med frågor. Jag skrattade och skakade på huvudet åt nästan varje fråga. Plötsligt, när vi nästan droppat alla andra paparazzis bakom oss, sprang en kille fram till mig och Nathalie.

- Bieber! Bieber! Bara en fråga!
- Öhm okej, fråga på, sa jag medans jag fortsatte gå.
- Vad hände med Claudia? Är det du och Nathalie nu?
Jag stannade upp och kollade på honom, rakt in i hans kamera, i några sekunder. Hur visste han om mig och Claudia? Jag skakade surt på huvudet, släppte armen om Nathalie och hoppade in i bilen och åkte därifrån.

Claudias perspektiv:
Jag satte mig vid datorn och kollade in Justin's Twitter. Det var, som vanligt, det första jag alltid gjorde när jag satte mig vid datorn. Han hade inte twittrat på ett tag. Förut hade han alltid skrivit glada meddelanden till sina fans och sånt där, men de senaste fyra månaderna hade han inte gjort det längre. Jag ville fråga honom varför, men det vore ju lite konstigt eftersom vi inte höll kontakten. När jag började tänka på det kände jag mig direkt lite nere, så jag bestämde mig för att läsa lite bloggar istället.
Jag klickade ner Twitter och klickade istället upp en JB-blogg. Det var massor av intervjuer och bilder på honom. Jag fortsatte och scrolla ner till rubriken "Bieber och Jones på frukost-dejt". Jag klickade upp bilderna och såg massor av bilder på Justin och Nathalie. Hållandes i handen, kramandes, Justin med armen runt om henne, skrattandes och.. usch, det blev bara för mycket.

Jag stängde snabbt ner fotona och lutade mig bakåt. Varför gjorde jag såhär? Varför gjorde Justin såhär? Varför lät jag honom gå och varför tillät han det? Varför umgås han med en annan tjej? Jag kan ju såklart inte förbjuda honom till det, men come on - det är tydligen något mer mellan de. Man märker ju det och det är ju somsagt lite svårt att missa när det står i varje jävla tidning!

Plötsligt ringde mobilen till och jag försökte leta reda på den. Innerst inne hoppades jag på att det skulle vara Justin men jag visste att chansen på det inte var stor. Vi hade inte ringt varandra på evigheter. Förut kunde vi ringa varandra när som helst, men nu var det inte så längre.
Jag hittade mobilen och svarade.

- Hej det är Claudia!
- Tjenare, det är Ryan.
- RYAN! skrek jag.
- Aou, du behöver inte skrika. Förlåt om jag inte hört av mig på ett tag men jag har inte haft tid.
- Det är lugnt. Åh vad jag har saknat dig!
- Jag har saknat dig med! Förresten, vad är klockan i Sverige? Stör jag?
- Nejdå. Den är ungefär åtta på kvällen. I Atlanta då?
- Nästan två, på eftermiddagen. Jag slutade precis skolan. 

Vi fortsatte prata i en liten stund innan mamma ropade på mig nere i köket. Jag sa hejdå till Ryan och han lovade att han skulle ringa tillbaka om tjugo minuter. Jag sprang ner till mamma och hon kollade på mig med en seriös blick. Samma blick som hon alltid har när hon har något dåligt att berätta. Åh nej, vad var det nu?

---

Lite tråkigt och kort kapitel kanske.. Vad tror ni Patricia kommer att berätta? Tror ni det är något posetivt eller negativt? Hmm..

(Förresten! Någon klagade på att det är ganska lite i Justin's perspektiv men det är mycket svårare att skriva i hans.. men jag ska försöka skriva mer i hans ibland)

- Justin, nej. Jag skojar inte. Jag är helt seriös. Jag får inte och jag vet inte hur jag ska göra. Jag har väntat i två månader och det här lovet var det enda jag kunde åka på och nu får jag inte! Det kommer dröja minst två eller kanske fler månader till innan vi ses!
Jag kände hur tårarna började smyga sig upp igen.
- Vi kommer att klara det här.
- Hur kan du vara så posetiv hela tiden? Jag håller bokstavligen på att dö här utan dig men du, nej du har det roligt och klarar dig utan dig. Förlåt, men det är bäst om vi tar en paus?



- Va? Vad pratar du om? sa han lågt.
- Det är inte vad jag vill. Men det kanske är det bästa för oss?

Justin blev helt tyst i telefonen.
- Justin? sa jag och försökte hålla tillbaka gråten. - Justin, svara då! Säg något?
- Vad vill du att jag ska säga..
- Förstår du inte? Det är somsagt inte vad jag vill me..
- Om det inte är vad du vill, varför gör du det då?
- Det kommer inte att fungera. Om vi hade varit ämnade för varandra hade vi inte varit så här långt ifrån varandra och fått massor av prövninga..
- Gud ger oss prövningar för att vi ska klara av de och i slutändan ska vi kunna kolla tillbaka och vi ska stolt kunna säga 'Vi klarade det här'. Vi ska inse att vår kärlek för varandra att vi klarar allt och..
- Justin. Du måste förstå att det här verkligen inte är vad jag vill. Men det kanske är det bästa för oss. Jag vet inte än men om du nu älskar mig så mycket kan du väl låta mig bestämma mig? Kan vi pratas vid senare?
- Ja visst, jag kommer alltid att vänta på dig. Jag älskar dig, mumlade han tyst.
Jag la på och höll telefonen i handen.

Vad hade jag precis gjort? Vad fan hade flugit ur min mun? Jag kände hur tårarna sakta rann ner för mina kinder och jag kände för att bara slå sönder något men jag hittade inget att slå sönder, så gick fram till väggen och
bankade huvudet hårt i väggen, så hårt att min hylla med böcker ramlade rakt ner i huvudet på mig. Jag föll bakåt och kände hur allt svartnade framför ögonen..

Justins perspektiv:
Jag satte mig chockat ner med händerna för pannan. Vad hade jag gjort mot Claudia? Varför gjorde hon såhär? Jag kände hur tårarna började smyga sig fram och tillslut satt jag där och grät som ett litet barn.
Plötsligt knackade det på dörren och Nathalie kom in.
- Haha, är du kla.. Justin! Vad har hänt? sa hon chockat när hon fick se att jag grät. Hon gick fram och satte sig bredvid mig.
- Inget..
- Justin, berätta.
Jag berättade inte utan satt bara tyst och grät. Nathalie satt bredvid mig med armen runt om mig och viskade saker som "det kommer att gå bra" och "allt är okej". Jag vet inte hur, men hon lyckades trösta mig.

Efter två timmar hade Claudia inte ringt och jag kände mig fortfarande helt förstörd. Jag var verkligen tvungen att få ett svar nu, jag orkade inte med all denna smärta. Jag tog upp mobilen och ringde upp henne. Efter några signaler svarade någon kvinna.

- Ehm, hej det är Justin.
- Justin! Hej, det är Patricia. Great, ville hon inte snacka med mig heller, så hon låter sin mamma svara? Underbart.
- Hej.. Skulle jag kunna få tala med Claudia?
- Ehm, jag kan se om hon kan.
- Jaha?
- Hon slog i huvudet, svimmade och fick en hjärnskakning så hon ligger inne på sjukhuset just nu, men jag kan ju höra med henne!
- SKOJAR DU?! nästan skrek jag i telefonen. - Hur är det med henne? Åh herregud, allt är mitt fel.
- Hon mår bra! Vi åkte bara hit för att hon först inte vaknade, men nu har hon förstås vaknat. Hon säger att hon vill prata med dig, vill du prata med henne?
- Ja det är klart! Ge henne telefonen nu.
- Haha, du hade visst bråttom. Hejdå Justin, vi hörs, sa Patricia och gav telefonen till Claudia.

- Claudia, mumlade hon.
- Det är Justin!
- Hej..
- Förlåt. Jag har varit en idiot.
- Vad har du gjort?
- Jag vet inte riktigt men förlåt bara, okej?
- Förlåt mig med, jag vet inte riktigt vad som flög i mig. Såklart jag inte vill göra slut med dig. Men det är bara så svårt just nu. Kanske vi kan..
- Vara tillsammans? frågade jag och hoppades på att det var vad hon skulle svara.
- Njea, inte riktigt.
- Jaha, sa jag besviket och kände hur jag var tvungen att hålla tillbaka gråten i halsen.
- Gud, du är så jävla lättlurad. Trodde du seriöst att jag skulle dumpa dig? Nonono, aldrig. Glöm aldrig det! sa hon och skrattade.
- Va? Återigen; Va?! Skojade du bara med allt?
- Nej, sa hon och blev helt plötsligt seriös på rösten. - Nej, jag skojade inte. Jag tycker egentligen att vi borde ta en paus, men jag klarar mig inte utan dig så det skulle aldrig fungera. Jag vet inte riktigt hur jag känner. Somsagt, jag älskar dig mer än något annat men jag vet inte om ett långdistansförhållande kommer att fungera, men vi kan alltid prova..
- Mhm, och jag kommer aldrig att ge upp för dig. Det vet du.
- Jag älskar dig.
- Jag älskar dig också. Jag log för mig själv när hon sa det.
- Bra.
- Jättebra.
- Haha, jag tror vi båda förstår. Det är bra och vi älskar varandra! Haha, sa hon och skrattade. - Vi hörs senare idag, okej?
- Nej, vänta. Lägg inte på!
- Vadåra?
- Varför hamnade du på sjukhus?
- Jag var så jävla ledsen så jag slog mitt huvud i väggen, hehe. Jag antar att jag gjorde det lite för hårt, så ja, här är jag! Men jag ska hem om typ tio minuter. Jag måste kolla en sista sak nu, så vi ses.. eller ja, vi får väl pratas vid. Älskar dig..
- Älskar dig med, sa jag och Claudia la på.

Claudias perspektiv:
Jag fick efter ungefär en kvart åka hem ifrån sjukhuset med mamma. När jag kom hem så tvingade mamma ner mig framför soffan, nerbäddad i massor av filtar. Jag sa att jag mådde bra, men det var tydligen en "mamma-sak" att vara orolig.
- Här har du lite nudlar, sa hon och sträckte fram en skål. - Ska jag byta program? Hämta fler filtar? Ta tempen? Hämta alvedon?
- Mamma, det är lugnt. Kan du inte ringa Olga?
- Jo, jo visst, sa hon och plockade upp telefonen och gick iväg. Efter ett tag kom hon tillbaka
- Olga kommer om tio minuter!

Tio minuter senare plingade det på dörren och mamma gick och öppnade. Olga kom in i vardagsrummet och satte sig vid mina fötter.
- Måste jag ens fråga vad som hänt? Ramlade du eller?
- Lång historia..
- Jag har tid.
Jag började berätta om vad som hänt och varför jag hamnat på sjukhus, men även om mig och Justin. Olga gav mig så goda råd.

Den natten sov Olga hemma hos mig. Det hade känts som om jag glömt bort henne, inte umgåtts lika mycket med henne, på den senaste tiden. Men nu var allt normalt och jag insåg vilken bra bästa vän hon faktiskt var.

---

Vaddå-inga-idéer-i-slutet? Haha, herregud. Jag har verkligen inga idéer typ! Gudgudgud.
Jo, det har jag faktiskt. Jag vet bara inte hur jag ska skriva ner de! Jag kan redan nu varna för massor av tidshopp i nästa kapitel.

Vad tror ni kommer att hända? Är allt bra mellan Justin och Claudia nu? Vad händer med Nathalie och Justin? Ingenting .. eller? Kommer långdistansförhållandet att fungera? STAY TUNED och glöm inte att kommentera! Vill veta vad ni tycker :)

- Du behöver inte vara avundsjuk.
- Varför inte?
- För du har något som alla andra tjejer inte har.
- Vad?
- Du har mitt hjärta. Många andra kan påstå att de har det, men nu säger jag det; Du, och ingen annan, äger mitt hjärta. Så där ser du, du behöver inte vara avundsjuk. Jag älskar dig.

Jag trodde jag skulle smälta när han sa så. Tårarna blev till lyckliga tårar istället för ledsna tårar.
Vi snackade ett tag och la sedan på. Gud vad jag älskade honom..



Tre veckor senare.
Mobilen plingade till och jag tog upp den. Ett SMS ifrån Justin. Jag läste det och log lite smått för mig själv.

Jag läste vad han skrivit igen. Bara en vecka kvar. Jag hade längtat efter honom så mycket de här två månaderna och nu var det bara en vecka kvar. Helt otroligt.
Jag hörde mamma ropa på mig nerifrån köket så jag la mobilen på sängen, slutade upp med att packa och sprang ner till henne. Jag satte mig på stolen.
- Var det något speciellt eller?
Mamma vände sig om mot mig och jag kunde se på henne att något hänt.
- Ehm, jo det är så att.. Jag vet inte hur jag ska säga det här.
Nu började jag bli riktigt rädd. Vad ville hon säga?
- Mamma, seriöst. Säg!
- Jag vet att du har längtat efter det här jättelänge, men du kan tyvärr inte få åka till USA nästa vecka.
Allt stannade upp.
- Du skojar väl? sa jag nervöst.
- Jag önskar att jag gjorde det.
Jag bara satt där och kände hur allt hopp försvann. Menade hon allvar?
- Varför? sa jag och försökte hålla tårarna inne.
- Jag vet inte riktigt. Det fungerade inte för din pappa just nu för.. Jag har egentligen en till sak och berätta men det kan jag inte göra just nu. Förlåt gumman, sa hon och drog stolen så att hon satte sig bredvid mig. Hon kramade om mig och jag kände hur tårarna rann.

Efter att ha suttit och gråtit ut hos mamma ett tag så gick jag sorgset upp på rummet. Jag började packa upp allting igen och kollade då och då på min mobil som låg på sängen. Jag var ju tvungen att berätta för Justin. Jag hade ingen aning om hur han skulle ta det, förmodligen lika dåligt som jag, men jag var somsagt tvungen att göra det. Jag samlade ihop mig och ringde till Justin.

Han svarade inte första gången jag ringde så jag ringde en gång till. En, två, tre signaler och sedan kom upptaget tonen. Det måste betyda att han såg att det var jag som ringde och sedan la på. För hade han haft mobilen avstängd hade tonen kommit direkt, och hade han inte hunnit svara eller något så hade det varit som första gången jag ringt - massa signaler och sedan upptaget tonen. Jag kollade chockat på skärmen och precis när jag skulle lägga ner mobilen så ringde han.

- Heej Claudia! sa han glatt och skrattade massor. - Förlåt om jag la på, men Nathalie hade min mobil och.. Haha sluta Nathalie! Ehm ja, hon hade min mobil och hon la på!
- Ehm, jaha, sa jag. Jag kunde höra den här 'Nathalie'-tjejen i bakgrunden. Hon skrattade och sa Justin's namn hela tiden.. Var han med Nathalie nu också? Great. Varför? Varför var han tvungen att vara med henne?
- Var det något speciellt du ville eller?
- Ja, faktiskt, sa jag och samlade upp mig. Försökte svälja gråten. Jag visste inte riktigt hur jag skulle säga det här till honom. - Jag får inte åka till USA nästa vecka.
Justin svarade inte på ett tag.
- Du.. få.. får.. intte? sa han tyst. - Nathalie, jag måste ta det här privat, kan du gå? hörde jag att han sa och jag kunde också höra han att helt plöstligt blivit seriös på rösten.
- Nej, det fungerade inte för pappa eller något sånt..
- Du skojar väl? Haha, shit, jag gick nästan på det, sa han och skrattade nervöst.
- Justin, nej. Jag skojar inte. Jag är helt seriös. Jag får inte och jag vet inte hur jag ska göra. Jag har väntat i två månader och det här lovet var det enda jag kunde åka på och nu får jag inte! Det kommer dröja minst två eller kanske fler månader till innan vi ses!
Jag kände hur tårarna började smyga sig upp igen.
- Vi kommer att klara det här.
- Hur kan du vara så posetiv hela tiden? Jag håller bokstavligen på att dö här utan dig men du, nej du har det roligt och klarar dig utan dig. Förlåt, men det är bäst om vi tar en paus?

---

OH NO! Förlåt för dålig uppdatering idag! Kommer förmodligen inte kunna uppdatera mer idag.. men imorgon, då smäller det :D haha.

VEM VILL HA NÄSTA EPISOD? :D

Efter att vi pratat i nästan fyra timmar var jag så trött att jag knappt kunde hålla telefonen vid mitt öra. Vi sa hejdå och la på och helt plötsligt kändes det så tomt igen. Jag gick fram till garderoben och tog fram en tshirt som Justin lämnat kvar. Han hade nämligen lämnat kvar ganska många kläder, haha. Jag höll tshirten vid min näsa och andades in hans lukt. Sedan drog jag på mig tshirten och kröp sedan ner i sängen igen.



Jag vaknade nästa morgon av att mamma kom in i rummet. Jag öppnade ögonen och sträckte på mig.
- Godmorgon stumpan. Idag blir det lyx, nämligen frukost på sängen! sa hon och ställde ner en bricka på min mage.
Jag satte mig upp och kollade på brickan. Mamma hade gjort gröt och fixat ostmackor och Oboy. Jag kollade upp på henne och log.
- Åh, tack så mycket!
Hon log och gick ut ifrån rummet och själv började jag äta.
När jag ätit upp gick jag ner och diskade. Mamma hade lämnat en lapp om att hon hade gått till jobbet. Jag suckade. Förut var hon nästan alltid hemma, men nu var hon borta så mycket.

Jag gick in och satte mig framför TV:n i vardagsrummet, men det var inget bra på TV så jag zappade runt mellan alla kanaler. Jag stannade på en barnkanal och kollade på SvampBob. Plötsligt ringde mobilen och jag svarade i hopp om att det skulle vara Justin.

- Hej det är Claudia.
- Tjo, det är Olga! Jag undrade bara om vi skulle mötas imorgon, innan skolan?
- Haha, ja visst..
- Är allt okej?
- Mhm, mumlade jag.
- Lova?
- Jag lovar. Vi ses imorgon! sa jag och la på.
Precis innan jag skulle stoppa ner mobilen i fickan såg jag att jag hade ett oläst SMS. Jag öppnade upp det och såg att det var ifrån Justin.

Jag läste smset och log för mig själv. Han var så himla gullig. Jag kände hur en tår rann ner för kinden och jag torkade snabbt bort den.
Allt kändes mycket bättre nu, jag saknade honom inte lika mycket. Okej, det där var en ren lögn. Klart jag saknar honom! För varje dag saknade jag honom mer och mer, men det jag menar är att jag helt plötsligt kunde se posetivt på allt. Vi skulle klara det här och jag kände det på mig. 

Fem veckor senare, Justins perspektiv:
Jag saknade Claudia allt mer och mer för varje dag som gick. Nu var det bara fyra veckor kvar tills vi skulle träffas och jag längtade så mycket. Varje dag, varje timme, varje minut och varje sekund gick jag runt och tänkte på henne. Jag var så lycklig med henne.

Jag tog upp mobilen och såg att jag fått två SMS. Ett ifrån Scooter och ett ifrån Claudia. Självklart läste jag det från henne först. Hon frågade vad jag gjorde men jag bestämde mig för att ringa henne istället.
- Hej det är Claudia, mumlade hon och jag kunde höra att hon var trött. Jag kollade på klockan och räknade ut att den var natt i Sverige.
- Gud, förlåt. Det var inte mening att väcka dig!
- Justin? Haha, det är lugnt. Du kan ringa när som helst och det vet du.
- Bra. Vad gör du?
- Ehm ja, jag sov.. så, jag har precis vaknat. Själv?
- Jag tänker på dig.
Jag fick inget svar. Jaha, tack för dissen, tänkte jag.
- ÖHahja, mumlade hon. - Förlåt Justin! Jag somnade. Hon skrattade.

Vi fortsatte att prata i ungefär en timme tills jag var tvungen att gå.
- Varför? Vad ska du göra?
- Haha, jag ska ha en liten mini konsert idag!
- Jaha, lycka till. Ring mig sen. Älskar dig.
- Älskar dig också, och det lovar jag att göra, sa jag och la på.

Jag suckade och la mig i sängen, tills mamma och Scooter kom in på mitt rum. Scooter undrade varför jag inte svarat på hans SMS och nu var det tydligen väldigt bråttom tills jag skulle vara på stället där vi skulle ha konserten. Jag skyndade mig med att göra iordning mig och när jag var klar följde jag med Scooter.

Jag mötte upp alla i mitt team. De flesta var väldigt stressade då jag hade kommit sent och någon tjej hade inte kommit än. Precis när de tänkt ringa henne kom hon inspringandes.

- Justin, det här är Nathalie och hon är din nya partner. Ni ska sjunga Overboard tillsammans när Jasmine eller Jessica kan, som idag!
Jag hälsade på den nya tjejen och vi stod och snackade ett tag.
- Kom igen nu! Det är dags Justin!
Jag sprang ut och hälsade på alla fans. Hela gallerian som vi var i var fylld med fans och alla skrek mitt namn. Det kändes GRYMT!

Claudias perspektiv:
Det hade gått flera timmar och Justin hade inte ringt, och jag saknade honom. Jag undrade förstås varför han inte ringt och varför han inte svarat på mina SMS och samtal, men jag antog att han var upptagen med konserten.
Efter ytterligare en timme så blev jag lite irriterad, en konsert kan väl ändå inte hålla på i fyra timmar? Jag tog upp mobilen och ringde honom men han svarade inte. Jag ville bara höra hans röst och prata med honom..

Jag satte mig vid datorn och läste lite bloggar om Justin. Det var några bilder från konserten som jag klickade upp. Det var massor av bilder på Justin och han såg så himla glad ut! Jag blev alldelles varm i kroppen av hans fina leénde. Jag sparade bilderna och klickade vidare, och då kom jag till en bild på honom och en tjej. Det stod att de sjöng Overboard men jag kände inte igen henne, för det var ju Jasmine som brukade göra det? Jag tänkte inte så mycket på det utan klickade upp videon från framträdandet.

Justin sjöng som vanligt väldigt bra och den nya tjejen var väl också bra, fast jag föredrar Jasmine. Jag störde mig otroligt mycket på att den här tjejen lutade sig över Justin hela tiden, och att han inte verkade ha något emot det! I slutet av videon tog Justin tjejens hand och gick onödigt nära henne. Sista sekunderna stod de så nära att de såg ut som om de skulle kyssas och sedan kramades de och Justin såg superglad ut.

Plötsligt ringde min mobil och jag svarade.
- Claudia! Det är Justin! Förlåt att jag inte svarade, men jag var upptagen med konserten och sedan hängde jag med Nathalie.
- Hej.. Nathalie?
- Den nya tjejen som sjunger Overboard med mig. Hon är grym!
- Mm, jag såg precis videon från det.
- Visst är hon bra?
Pfft. Med bra menar du väl att hon är snygg och att du faktiskt nästan kysste henne?
- Ja, verkligen, sa jag lite småsurt. Jag menade inte att vara sur på Justin, det bara blev så..
- Har något hänt eller?
- Asså nej, jag tycker det bara är otroligt konstigt att du nästan kysste den här Nathalie på scen när vi är tillsammans? Du höll ju på med henne jättemycket på scenen!!
- Ge dig! Det hör till Overboard. Det vet du själv, jag gjorde ju exakt samma sak med Jasmine men det var inga problem för henne gillar du? Du har fan inte träffat Nathalie så du vet inte hur hon är! Det är inget mellan oss så ge dig bara.
Jag kunde höra att han var riktigt irriterad.
- Oj förlåt! Känslig punkt va? Förlåt men jag trodde det var vi. Kul att du skyddar henne framför din egen.. flickvän, sa jag surt och la på. Tårarna började rinna. Varför gjorde Justin såhär?

Efter ungefär fem minuter ringde telefonen igen och jag svarade.
- Claudia, lyssna.
- Justin jag orkar inte lyssna på dina "ge dig". Jag orkar inte att du ska hålla på såhär!
- Nu är det jag som håller på! Om du inte hade sa..
- Ska du fortsätta skälla på mig? Då kan jag ju lika gärna lägga på!
- Nej, förlåt. Okej? Jag vet inte vad jag håller på med. Jag blir bara så frustrerad. Jag måste få träffa dig..
- Okej då, förlåt. Jag vet inte heller vad jag håller på med! Det är bara så jobbigt att vara ifrån dig och jag blir avundsjuk när du hänger med andra tjejer oc..
- Du behöver inte vara avundsjuk.
- Varför inte?
- För du har något som alla andra tjejer inte har.
- Vad?
- Du har mitt hjärta. Många andra kan påstå att de har det, men nu säger jag det; Du, och ingen annan, äger mitt hjärta. Så där ser du, du behöver inte vara avundsjuk. Jag älskar dig.

Jag trodde jag skulle smälta när han sa så. Tårarna blev till lyckliga tårar istället för ledsna tårar.
Vi snackade ett tag och la sedan på. Gud vad jag älskade honom..

---

Aww ♥ VAD TYCKER NI? Kommentera!

Några tips på hur jag kan få in mer drama senare i historien?

- Jag älskar dig, sa han och kysste mig passionerat.
- Jag älskar dig med.
- Vi håller kontakten. Jag smsar varje dag och ja.. jag älskar dig.
Han gick iväg, baklänges, och hade blicken på mig hela tiden. Han log och vinkade när han åkte iväg och jag kollade när planet lyfte. Det kändes nästan exakt som första gången han åkt iväg från mig. Men denna gång visste jag ju såklart att vi skulle träffas igen. Två månader. Det skulle gå snabbt.



Jag stod och kollade ut genom det stora fönstet på flygplatsen tills jag inte kunde se planet längre. Det kändes som om en bit av mitt hjärtaflög iväg, men jag visste att Justin skulle ta väl hand om mitt hjärta.  När jag stått och stirrat ut ett tag så ringde jag istället mamma som kom och hämtade mig. Jag satt tyst nästan hela bilturen, tills vi kom hem. Då gick jag direkt upp på mitt rum och la mig i sängen.
Jag vaknade några timmar senare och satte mig upp i sängen. Jag kollade förvirrat runt men såg inte Justin någonstans. Jag suckade för mig själv, det var bara en dröm.. Min kudde var alldelles blöt och när jag kollade mig i spegeln såg jag att sminket var överallt, håret såg ut som ett fågelbo och ja.. jag så bara väldigt ful ut.

Jag gick upp och fixade till mig lite, och sedan gick jag ner och satte mig i vardagsrummet. Jag satte på MTV och självklart visades "The Diary of Justin Bieber". Jag kollade ett tag på det innan jag bytte till ett annat program. Plötsligt knackade det lite lätt på dörren och jag vände mig om och såg mamma stå i dörröppningen till vardagsrummet. Hon gick fram och satte sig bredvid mig.

- Vad vill du äta idag?
- Det är lugnt, jag är inte hungrig.
- Du måste äta. Vi beställer hem något.. typ wok! Det älskar ju du!
Mamma hade rätt. Jag måste äta och jag älskade faktiskt wok.
- Okejdå, beställ hem.
- Behövs inte, jag är ju en supermamma, sa hon glatt och höll upp två påsar från wok-stället. - Kom, vi käkar nu!
Jag ställde mig upp och vi satte oss vid matbordet.
Jag började direkt att äta för jag var väldigt mycket hungrigare än vad jag trott. När vi ätit upp dukade mamma undan och jag satt kvar vid bordet. Mamma försvann ut ur rummet men kom strax tillbaka.

- Vill du prata? sa hon med sin mjuka mamma-röst. Jag nickade och hon satte sig framför mig.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga, men jag släppte ut allting. Allting som hänt den senaste tiden. Om Olga, om mig, om allt.. men speciellt om mig och Justin. Jag pratade på om hur mycket han betydde för mig och att det skulle vara så svårt att lämna honom och under tiden vi pratade fällde jag några tårar.
Mamma avbröt mig aldrig utan bara satt och lyssnade. När jag pratat klart så ställde vi oss båda upp och hon kramade om mig.
- Men gumman då, inte visste jag att han betydde så myckte för dig, sa hon och pussade min panna.
- Men det gör han och jag vet inte hur jag ska klara mig, grät jag fram. - Två hela månader!
- Två månader, sa mamma frågandes. - Just ja.. eh.. Du ska åka till din pappa.. Det kommer att gå snabbt!

Vi satte oss i soffan och kollade på typiska tjejfilmer, åt Ben&Jerry's och pratade lite mera. Även fast jag kände mig så otroligt ledsen fick hon mig att se posetivt på allt. Det var ju bara två månader, ungefär sextio dagar, och det skulle gå snabbt. Så länge vi höll kontakten varje dag och så!

- Gumman, klockan är jättemycket nu. Vi ska nog gå och lägga oss, sa mamma och stängde av TV:n. Mamma följde med mig upp på rummet och bäddade ner mig.
- Godnatt, vi ses imorgon. Förresten mamma, tack, sa jag och log.
- Inga problem. Det är sånt här vi mammor finns för!
Jag somnade ganska snabbt den natten och självklart drömde jag om Justin. Att han låg bredvid mig, att vi kysstes, att vi.. Plötsligt vibrerade mobilen till i min ficka och jag öppnade ögonen. Det var bara en dröm. Mobilen slutade vibrera men jag tog upp den. Det var ett SMS ifrån Justin.


Jag läste SMSet om och om igen. Jag kollade på klockan och den var mitt i natten. Justin hade rätt, han hade väckt mig, men det spelade ingen roll. Jag letade fram hans kontakt och ringde honom.

- Justin.
- Hej, det är Claudia.
- Claudia! sa han glatt. - Gud vad jag saknar dig.
- Jag saknar dig också och jag vet inte hur jag ska klara mig. Seriöst.
- Det kommer att gå bra, jag lovar. Vi ska klara det här. Vår kärlek är så stark och inget kan övervinna den.
Jag log för mig själv. Han var så gullig.

Efter att vi pratat i nästan fyra timmar var jag så trött att jag knappt kunde hålla telefonen vid mitt öra. Vi sa hejdå och la på och helt plötsligt kändes det så tomt igen. Jag gick fram till garderoben och tog fram en tshirt som Justin lämnat kvar. Han hade nämligen lämnat kvar ganska många kläder, haha. Jag höll tshirten vid min näsa och andades in hans lukt. Sedan drog jag på mig tshirten och kröp sedan ner i sängen igen.

---

Jag har 'jättesvårt' för att skriva känslor osv, tycker jag själv. Vi har inte arbetat med sånt i skolan heller så allt är skitsvårt, höhö.
Det kommer iallafall (förhoppningsvis) flera kapitel idag!

Vad tycker ni jag ska göra bättre? Har ni några idéer till novellen? :)

Hur gammal är du?

Svar: Jag är 13 år och går i sjuan. :)

- Det där var helt otroligt, mumlade jag och kysste henne.
- Gud ja, jag har aldrig haft det så skönt..
- Inte jag heller.. Helt klart världens bästa överraskning..



Jag vaknade tidigt nästa morgon av att jag behövde gå på toaletten, så jag smög försiktigt upp och satte mig på toaletten. Efter det ställde jag mig framför spegeln. Usch, så risig jag såg ut! Jag samlade ihop allt hår och satte upp det i en hög tofs. Jag kände mig inte alls speciellt trött så jag bestämde mig för att göra mig iordning. Jag tog bort sminket som jag hade haft igår och borstade tänderna. Jag kollade mig i spegeln och nu såg jag definitivt bättre ut! Jag öppnade försiktigt dörren och ställde mig och kollade på Justin.
Den här veckan hade gått så fort. Jag kunde inte förstå att vi, om knappt tolv timmar, skulle vara så långt ifrån varandra. Det var inte något jag kunde föreställa mig. Justin hade blivit en del av min vardag nu och jag visste inte hur jag skulle klara mig utan honom.

Fyra timmar senare:
Jag satte mig och kollade bak. Justin sov fortfarande, dregglandes på min kudde. Haha! 
Jag loggade in på Twitter och gjorde det gamla vanliga - uppdaterade mina "statusar", följde några personer och bara kollade runt lite. Jag klickade tillslut ner Twitter och började läsa några bloggar istället.
Helt plötsligt kände jag ett par välbekanta armar runt om mig.
- Godmorgon, sa Justin och kysste min hjässa.
- Godmorgon.. Värst vad du sov länge!
- Länge? Snarare du som sov kort? När gick du upp? Typ sju?
- Typ, sa jag och skrattade lite.
Jag vände mig om och pussade Justin.
- Förresten, tack för igår, sa han lite sådär småflirtigt.
- Tack själv, sa jag och skrattade. - Dög jag?
- Jag tror inte det finns någon bättre. Du var bäst, sa han och kramade om mig hårt.
Jag vände mig om och fortsatte att läsa en blogg om Justin, fortfarande med hans armar runt om mig.
- Vänta, är det där en blogg om mig?
- Mhm, mumlade jag samtidigt som jag läste.
- Coolt, sa han och släppte taget om mig och satte sig i sängen.

Vi gick ner till köket och åt. Mamma hade gjort frukost åt oss som vi åt av. Vi sa inte så mycket, speciellt inte jag. Jag tror Justin var för trött för att säga något, men själv kunde jag inte sluta tänka på att det här var sista dagen på .. jag vet inte hur länge. Justin verkade märka att jag inte var så aktiv i samtalet.
- Claudia, vad tänker du på?
- Oss, sa jag och kollade upp från yoghurten som jag satt och petade i.
- Något speciellt eller?
- Njae, jag vet inte hur jag ska klara mig utan dig bara.
- Tänk inte på det! Vi kommer att klara det. Det kommer att vara otroligt svårt, men vår kärlek är så stark så vi kommer att klara det. Jag vet det.
Jag log stort när han sa det. Han var alltid så posetiv och han fick alltid mig på så bra humör. Han la sin hand på min som låg på bordet och kollade rakt in i mina ögon och log.

När vi ätit upp gick vi upp på mitt rum och bytte om till badkläder, och gick ner till poolen. Det var inte sådär supervarmt ute, men ändå det var ändå varmt för att vara i slutet av Augusti. 
- Ohh, vad jag fryser! sa Justin och "brr;ade". - Jag måste nog hoppa i poolen!
- Hoppa i poolen när d.. 
Innan jag ens hunnit säga klart meningen så hade Justin gjort bomben och hoppat ner i poolen. Nu simmade han runt och runt i poolen och skrek "kolla på mig, kolla på mig" som en treåring. Jag suckade på skojs skull, tog på mig solglasögonen och la mig ner på solstolen.

Efter en stund märkte jag att det droppade iskallt vatten på min mage och när jag kollade upp stod Justin där.
- Droppa boken! Du ska bada! sa han och började dra i mig. Jag stretade emot.
- Justin! Nej! Nej! Nej, våga bara!
Han flinade och lyfte upp mig. Jag sprattlade som ett litet barn men han höll ett stadigt grepp om mig.
- Beredd? Beredd?
- NEEE.. och så slängde han i mig i vattnet. Jag åkte ner med en plums till botten och simmade snabbt upp. Justin stod uppe, på land, och flinade åt mig.
- Gud vad taskigt! Du är så död! sa jag och simmade fram till kanten. - Men först vill jag ha en puss. Jag böjde mig fram och Justin satte sig ner på huk och gjorde en pussmun åt mig. Då passade jag på att dra ner hans axlar så att han åkte ner i vattnet. Jag la mig snabbt på en badmadrass och han simmade surt upp igen.
- HAHA, asså shit.. Du skulle ha sett din min! skrattade jag fram.
- Mm, jag önskar att jag kunde se din min.. NU! skrek han och välte badmadrassen.

Vi fortsatte med vårt lilla "krig" en stund till, rättare sagt tre timmar. Då orkade vi inte mer!
- Hur mycket är klockan? frågade Justin plötsligt.
- Öhm, vet inte riktigt. Vänta lite så ska jag kolla. Jag hoppade upp ur poolen och kollade in klockan. - Ungefär halv två!
- Ojdå, eh, jag måste typ.. gå nu..
- Justin? Vad pratar du om?
Han skyndade sig upp ur poolen och försvann in i huset och jag gick efter honom.
- Justin, vad pratar du om? frågade jag igen medans han sprang, helt blöt, uppför trappan och in i mitt rum. När jag kom in i mitt rum så var han inte där utan hade låst in sig på toaletten.
När han kom ut igen, fullt påklädd, så ignorerade han mig, gick bara rakt förbi mig.
- Justin! Svara. Ska du åka redan nu? frågade jag och kände hur tårarna smög sig fram. Justin gick fram till mig och skakade om mig.
- Claudia. Nej, jag ska inte åka nu. Jag har en överraskning att förbereda! sa han glatt och försvann ner på nedervåningen. - Vi ses senare! skrek han och stängde dörren. Jag vinkade fast han hade gått. Vart skulle han?

När jag suttit och väntat spänt i två timmar så fick jag ett sms.

Jag kollade på smset och fick panik. Vart skulle vi? Vad i hela världen hade han planerat? Jag sprang upp på rummet och började rota i garderoben, men hittade inget snyggt. Superschysst av alla snygga kläder att gå och gömma sig när man behöver de, verkligen! Då kom jag på att jag hade varit och shoppat med Olga och köpt två klänningar, men jag hittade inte klänningarna någonstans. Kul, nu hade de gömt sig. Jag vände upp och ner på hela rummet tills jag hittade påsen med klännigarna på mitt skrivbord. Jag plockade fram båda klänningarna och höll upp de. Det stod mellan spetsklänningen och en svart, lite lösare klänning. Jag valde tillslut den svarta. Jag plockade fram rena underkläder och tog på mig allt, inklusive klänningen.
Sedan gick jag in i badrummet och släppte ner håret från toffsen. Jag bestämde mig för att ha det i lite "självfalls-stil". Jag skruvade dock till det lite så att det såg ut som Hollywood-lockar. Jag kollade snabbt på klockan och såg att det redan gått fyrtio minuter! Jag fick panik och sprang ner till dörren. Där ute stod en limousin. Jag blev helt chockad. Menade Justin allvar? Ut genom dörren klev Kenny, klädd i en svart kostym.

- Välkommen Claudia, varsågod och kliv in, sa han och öppnade dörren åt mig.
Jag fnissade lite för mig själv och klev in.
Vi körde iväg en bit och efter ett tag stannade vi framför en resturang. Jag kände direkt igen den - Operakällaren - en av de finaste resturangerna här i Stockholm, iallafall vad jag visste. Först en limousine och sedan finaste resturangen? Gud vad Justin alltid skulle överdriva.. Hur skulle jag kunna ge honom något som var lika fint som detta?
Jag klev ut ur bilen och in i resturangen. När jag kom fram så gick jag fram till kyparen som visade mig till mitt bord. När jag kom dit satt Justin, också klädd i en kostym. Han var så fin!
- Vad vacker du är, sa han och kysste mig när han ställde sig upp.
- Du med.
Han drog ut stolen för mig och jag satte mig. Jag kollade runt lite och insåg att det inte var några andra i resturangen.
- Justin, varför är det bara vi här?
- Jag tänkte att det skulle vara mysigt att få vara själva.. så jag bokade hela resturangen.
Jag blev helt chockad.
- VA? Du gjorde vad? Justin, herregud! Sluta skämma bort mig!
- Men gumman, det är du värd, sa han och skrattade.

Kyparen kom aldrig med menyer till vårt bord och när jag frågade Justin om det sa han att han fixat maten, så jag litade på honom. Efter ungefär tio-femton minuter kom en två män ur personalen ut med två stora vagnar. Han öppnade den och jag såg bara massor och massor av mat.
- Jag beställde nästan allt på menyn, sa Justin glatt medans han började ta mat. - Allt som lät gott, såklart.
Jag blev ännu mer chockad. för att han hade pengar behövde han inte göra allt det här för mig..
Jag gjorde samma sak som Justin och började ta mat. Allt var jättegott och när vi ätit upp nästan all mat på vagnen (!) så var vi jättemätta.
- Orkar du efterätt? Justin skrattade.
- Såklart. Jag sparar alltid lite rum för desserten! Det är ju det godaste.
- Så bra, för här kommer den.
In kom en av killarna som serverat oss förut och denna gång med en ny vagn. När han öppnade den såg jag massor av olika efterätter. Allt från glass, bär och frukt till chokladtårtor och mycket annat.
- Wow!
- Hugg in!
Vi började direkt käka och kände knappt av att vi varit "mätta".

Tre timmar senare:
Jag och Justin gick tysta bredvid varandra, hand i hand, runt på flygplatsen.
- Lova att du aldrig glömmer mig.
- Jag kommer aldrig, och då menar jag aldrig, att glömma dig. Glömde jag dig förra gången?
- Nä, jag antar att du inte gjorde det.. sa jag och kollade upp på honom. Han log.
Justins flight ropades in och vi gick tillsammans till hans incheckning. Jag kände hur tårarna började rinna och jag såg att de gjorde detsamma på Justin.
- Det är bara två månader, två månader tills jag ska till USA, till pappa, sa jag och kramade om honom.
- Jag vet. Det kommer gå snabbt och vi kommer att klara det.
- JUSTIN! VI MÅSTE GÅ NU! skrek Kenny.
- Jag älskar dig, sa han och kysste mig passionerat.
- Jag älskar dig med.
- Vi håller kontakten. Jag smsar varje dag och ja.. jag älskar dig.
Han gick iväg, baklänges, och hade blicken på mig hela tiden. Han log och vinkade när han åkte iväg och jag kollade när planet lyfte. Det kändes nästan exakt som första gången han åkt iväg från mig. Men denna gång visste jag ju såklart att vi skulle träffas igen. Två månader. Det skulle gå snabbt.

---

Gahhh! Blev astrött i slutet och somnade, haha, så jag glömde typ bort vad jag skrivit och skrev bara det skitsnabbt så att jag kan sova nu! HAHA. :)
Vad tycker ni? Vill helst INTE få dåliga kommentarer då jag inte är på sånt humör..

- Jaha, vad ska vi hitta på idag då, sa Justin och vände sig om medans han diskade och jag plockade av bordet. Jag kollade upp på klockan och den var ett. Jag skulle ju möta Olga nu!
- Inget, du och jag ska iallafall inte göra något! Jag måste dra nu, vi ses!
- Va? Sticker du bara? sa han förvånat.
- Va? Nejdå! Jag ska planera din överraskning. Du kommer att älska den. Men bara om jag får tid att planera förstås, sa jag och låtsades vara lite småirriterad. Det fungerade inte länge.
Justin kom fram till mig och kramade om mig.
- Du behöver inte göra någon överraskning gumman..
- Men jag vill, så vi ses! sa jag medans jag smet ur hans grepp. Jag sprang upp på rummet och tog min väska, pengar och lite annat innan jag sprang ut ifrån huset och iväg mot Olgas hus.



- Vart har du varit? frågade Olga samtidigt som hon kramade om mig.
- Jag och Justin åt typ frukost nu.. så jag fick lite bråttom. Men jag hann, sa jag och visade upp klockan som var prick kvart över. Hon skrattade och vi började gå mot köpcentret.

- Är du nervös?
- Skojar du? Ja!
- Äsch då, det kommer gå bra, sa hon och log.
- Tror du? Jag hoppas verkligen det. Men tänk om jag klantar till något?
- Nejdå, det kommer gå super!
Vi började gå in i några affärer och säkert hundra inköp senare så var vi ändå inte nöjda - jag hade inte hittat det jag sökt efter. Vi hade några butiker kvar så vi började med Topshop. Vi sökte runt i affären men hittade inte något, men precis när vi skulle gå ut såg jag en jättefin klänning hänga på en galge. Jag sprang fram till den och höll den i mina händer.
- Wow, den är skitfin ju, sa Olga som nu stod bredvid mig.
- Ja, verkligen..
- Jag vill se den på! Så spring iväg och prova den nu!
Jag gick iväg till provrummet och satte på mig klänningen. Den var i svart spets och satt jättevackert på mig.
- Här, prova den här också, sa Olga och sträckte fram en annan klänning. Jag kollade på den och den såg inte så jättespeciell ut, men jag provade den ändå. Jag gick ut ur provrummet och snurrade runt framför Olga.
- Gud, du måsta ha den där.. och den andra med.
Jag gick fram till spegeln och kollade in den själv. Den här klänningen satt jättevackert på mig med.
Jag bestämde mig för att ta båda klänningarna så vi betalade och gick ut därifrån.
- Åh nej Olga, vi glömde ju det viktigaste!
- Hur kunde vi glömma det? Jaja, vi går in igen, sa hon och vi gick in tillbaka till Topshop.

- Okej, vad letar vi efter då?
- Sexiga underkläder, svarade jag och råkade nog säga det lite för högt då hälften av alla i butiken stirrade på oss.
- Haha, okej. Vad är hans favvofärg?
- Duh? Lila?
- Ohja, det visste jag ju! Kolla på den där, sa hon och pekade på en lila korsett.
- Ursäkta? Visst den var snygg, men jag vill ha något som jag vågar ha på mig också!
- Haha, förlåt.. Det där då? Hon pekade på ett underklädes-set med en vacker mörk lila färg. Jag gick fram och höll upp den.
- Jag måste bara ha den där, sa jag och gick direkt till kassan och betalade när jag hittat rätt storlek.
Vi käkade en kort lunch innan jag åkte hem igen.

När jag kom hem satt Justin i soffan och spelade XBOX.
- Hej sötnos, är du hemma igen? sa han utan att slita blicken ifrån spelet.
- Yes, det är jag.
- Köpte du något?
- Ja jag köpte två .. Vänta lite, jag tänker inte berätta! sa jag och sprang upp på rummet och la ifrån mig påsarna. Jag sprang sedan ner till Justin och satte mig bredvid honom, vilket han säkert inte märkte för att han var så inne i spelet. Jag plockade upp en kontroll till spelet och började spela med honom. Det slutade självklart med att Justin vann, som vanligt.

Senare på dagen (kväll). Justins perspektiv:
Claudia satt nere i köket och fixade med något som jag inte fick veta, så jag passade på att springa upp på hennes rum och gå på toa. Jag småsprang upp för trappan och in på toaletten. Jag gjorde mina behov och gick ut till hennes rum igen. Jag satte mig på sängen och bara kollade runt. Jag såg att hon ställt några nya fotografier på hennes byrå, så jag gick fram till den och kollade på fotona. Det var några på hennes hästar som varit där förut, sen var det ett på mig som satt på Amaron som Claudia höll i.. och så var det de nya fotona. Det var ett foto på mig och Claudia som vi tagit när vi kysstes, och ett från Meet&Greet i Stockholm. Jag tog upp fotot och höll det i handen. Hon var så himla vacker.

Jag kunde höra Claudia ropa nerifrån nedervåningen så jag ställde snabbt ner fotot och började gå mot trappan. Men jag kom inte ens ut ifrån hennes rum innan jag snubblade och landade rakt på magen. Jag skrattade lite och ställde mig snabbt upp. Hur kunde jag ha ramlat? Jag kollade bak och såg en påse. Jag lyfte upp den och la in den på rummet igen, fast jag fick ju den smartaste idén att kolla i den så jag öppnade påsen. Där i låg en BH och ett par trosor i en lila färg. Jag kände lite på silkestyget men stoppade snabbt BH:n igen när jag hörde Claudia ropa igen. Vad skulle hon med såna där snygga underkläder till? Jag tänkte till och kom på det. Jag log för mig själv och gick ner igen.

Claudias perspektiv:
Justin kom ner med världens största leénde på läpparna.
- Okej, varför så glad?
- Du vet väl att jag älskar dig? sa han och gick fram till mig och kysste mig.
- Haha, okej, ja jag antar väl att jag vet det. Jag älskar dig också, sa jag och satte fingret på hans näsa. - Ska vi äta?
- Har du lagat mat? sa han förvånat.
- Tänk att jag har det! Med lite hjälp av mamma såklart. Jag log och tog hans hand, och gick till bordet.
Jag hade med hjälp av mamma gjort kycklingspett.
- Inte det svåraste, men jag är somsagt inte så begåvad, sa jag på och skrattade lite. Jag var så nervös så att jag trodde att jag skulle svimma! Dels inför om han tyckte om det var gott, och såklart inför ikväll..
- Skojar du? Det var supergott! sa Justin med mat i munnen.
Vi åt upp och jag serverade efterätten som var bananasplit, för att jag visste att Justin älskade det. Justin åt upp före mig och började äta av min, haha. När vi båda var nästan klara med min glass så tog han upp körsbäret och stoppade det i sin mun. Jag förstod inte vad han ville så efter ett tag tog han ur den ur munnen och mimade "ät den". Jag böjde mig fram och kysste honom, och snappade upp bäret med tungan. Han log och kysste mig.

När vi ätit upp och jag plockat undan så tvingade jag ut honom.
- Justin, du måste gå ut nu för jag måste ringa ett samtal. Okej?
Han gjorde sitt "puppyface" men jag kollade surt på honom och han gick ut ur köket. Jag stängde dörren, satte mig på stolen och ringde nervöst Olga.

- Hej, det är Olga.
- Hejj, det är Cclauddia, stammade jag fram.
- Gumman, är du så nervös?

Justins perspektiv:
Jag var så spänd att jag nästan trodde att jag skulle smälla av, så jag ställde mig utanför dörren och lyssnade på hennes samtal. Jag kunde höra nästan allt!
- Haha, sen när blev du värsta sexgudinnan? Seriöst? Grattis! Åh gud, jag är så nervös. Hur ska jag göra? Tänk om jag gör fel? Tänk om han inte vill! Jaha, okej. Tack. Aa jag säger efteråt. Puss, älskar dig, kunde jag höra Claudia säga.
Jag stannade upp och tänkte igenom vad jag precis hört. Vad menade hon? Kunde hon mena.. nej, det var säkert inte så. Jag hade säkert missuppfattat allt! Eller?
Precis då öppnades dörren och Claudia kom ut.
- Hej, haha vad gör du här? Skulle inte du typ duscha eller vad det nu var?
- Öh.. ah.. m.. precis, stammade jag fram samtidigt som jag stirrade rakt in i väggen.
- Justin mår du bra? frågade hon och satte handen på min panna. - Inte feber iallafall! Duscha snabbt så att jag kan göra det, så kan vi kolla på film eller något sen.
- Öhm, ah visst, sa jag och stapplade upp för trappan. Jag gick in i duschen och duschade av mig snabbt. Jag ropade på Claudia som tog med sig påsen in på badrummet och kollade mystiskt på mig. Nu var jag helt säker på vad hon planerat. Vi skulle göra det.
Jag fick helt plötsligt jättebråttom och började springa fram och tillbaka. Jag stannade och samlade upp mig lite innan jag gick iväg och hittade ett par rena boxers. Jag tog på mig de och även en vit v-ringad t-shirt.

Efter ett tag la jag mig på sängen i olika positioner. Vad fan höll jag på med? Jag la mig ner skönt och satte på TV:n. Jag tänkte säkert fel.

Claudias perspektiv:
Medans jag duschade så passade jag på att raka benen, armhålorna och där nere. När jag var klar så smörjde jag in mig lätt och släppte ut håret. Jag skruvade det lite lätt men tog inte på mig något smink, för jag visste att Justin tyckte om mig som jag var. Eller skulle jag ha lite mascara på mig? Jag kunde inte bestämma mig så jag tog på mig några drag med mascaran. Det såg ändå ganska naturligt ut.
När jag fixat mig klart tog jag upp underkläderna ur påsen och satte på mig de. De satt faktiskt väldigt snyggt på mig! Jag kollade mig i spegeln och checkade så att allt satt bra. Jag drog fram håret så att det trillade ner lite över brösten, och så gick jag ut genom dörren. När jag öppnade den så såg jag Justin ligga i sängen med händerna över ansiktet. Han tog snabbt bort de och kollade på mig. Jag kunde se hur han bet sig i läppen. Jag gick sakta fram till honom.
- Vad kollar du på? Är något fel? sa jag och skrattade lite nervöst.
- Nej, inte alls! Men.. Wow. Verkligen, wow. Jag vet inte vad jag ska säga, sa han och satte sig upp.
- Du behöver inte säga något, sa jag och puttade ner honom igen.

Jag satte mig över honom med ett ben på varsin sida om honom, och händerna på hans bröst. Jag böjde mig fram och stack in tungans i hans mun och vi möttes i en kyss. Medans vi hånglade drog jag av hans tröja som han hade på sig. Jag började trippa fram med handen över hans magrutor - som jag visste att han älskade. Jag kände hur han rös till. Jag tog bort ena handen och knäppte upp min BH och slängde bort den. Jag såg hur Justins ögon växte.

Justins perspektiv:
När hon tog av sig sin BH så .. det finns inte ord som kan beskriva vad jag kände. Jag började smeka hennes bröst med ena handen och med andra handen hennes rumpa. Jag kände hur hennes händer närmade sig nederpartiet. Nu var jag riktigt upphetsad och jag kände hur jag började bli stenhård där nere. Jag tror Claudia kände det då hon log busigt mot mig och skrattade lite.

Vi satte oss upp och började kyssas. Jag bet henne lite smått i hennes läpp och hon svarade genom att kyssa min hals. Hon kom längre och längre ner, dvs att hon kysste min mage och kom längre ner. Tillslut låg jag ner i sängen och hon var nere vid mina kalsonger. Hon kollade upp på mig och jag nickade. Hon drog sakta ner kalsongerna. Min penis hade växt till sin fulla storlek, vilket var ganska stort, och Claudia såg ut att uppskatta det. Hon log mot mig och tog tag i den och började runka den. Jag slöt mina ögon och njöt. Jag hörde hur mycket jag själv stönade och jag trodde allvarligt att jag skulle sprängas. Jag var så kåt och jag ville bara komma in i henne.
Precis när jag höll på att komma tog hon tag i min penis och stoppade in den i munnen. Hon sög runtom mitt ollon och stoppade såsmåningom ner hela i munnen. Det var så otroligt skönt och sexigt att se henne ligga under mig och suga av mig.

Efter en kort stund så satte hon sig upp och gav mig en kondom som jag snabbt satte på mig. Sen sänkte hon sig över mig och jag kände hur hennes vagina omfattade min penis. Vi började röra oss i en rytmisk takt och hon stönade så sjukt högt, det ekade i mina öron. Jag började köra på hårdare och hårdare och jag kände hur jag började närma mig en utlösning. Claudia mumlade att hon var nära och kort därefter nästan skrek hon ut och jag kände hur hennes vagina pumpade runtom min kuk och bara det var en sån härlig känsla att jag också kom. Vi fortsatte att köra på, denna gång ännu hårdare och vi nådde en orgasm tillsammans denna gång. Orgasmen var så stark att vi båda skrek ut. Känslan var helt otroligt.

Jag drog mig ur henne och hon verkade fortfarande lite upphetsad så jag stoppade in två fingrar i hennes våta underliv och började smeka henne. Efter ett tag böjde jag mig ner och stoppade i stället in tungan. Jag hittade efter ett tag den såkallade klitoris och lät tungan cirkulera runt den. Claudia stönade så otroligt högt och började jucka, eller ja gnida, sig mot mitt ansikte. Hon tog ett hårt tag om min penis och började runka den, igen. Efter bara en liten stund kom hon i världens orgasm och jag gjorde samma sak.. Vi la oss ner, alldelles svettiga, på varandra.

- Det där var helt otroligt, mumlade jag och kysste henne.
- Gud ja, jag har aldrig haft det så skönt..
- Inte jag heller.. Helt klart världens bästa överraskning..

---

Vad tycker ni? Blev novellen dålig bara för den här episoden? Kommentera!
(förresten, hittade ingen bild. + förlåt för er som inte gillade språket? visste inte vad jag skulle skriva.. hehe. sry)

Update: Ni ville ha mer beskrivningar / känslor, men förlåt; jag har aldrig haft sex så jag vet inte riktigt? Haha. Och jag har lite svårt att föreställa mig, men jag kan ju försöka tills nästa gång (:

Den här veckan hade varit en av de bästa stunderna i mitt liv. På första plats kom såklart Danmark resan då jag träffade Justin, men under den här veckan och tiden han varit i Sverige innan dess hade slått allt. Vi hade kommit så mycket närmre varandra och för varje dag som gick älskade jag honom mer och mer.
Just nu var klockan mitt i natten, dagen innan Justin skulle åka hem, och jag kunde inte tänka på annat än den här tiden vi haft tillsammans och att vi inte skulle få träffas på jättelänge.
Justin låg bredvid mig och andades tungt. Jag kollade på honom. Usch vad jag skulle sakna honom! Plötsligt öppnade han ögonen och kollade på mig, som om han kunde läsa mina tankar.
- Eh, hej på dig med.
- Haha, hej.
- Läskig du är, som typ kollar på mig när jag stirrar och eh.. ja. Var det något speciellt eller?
- Nja, as.. Jag kollade på Justin och såg att hans ögon var slutna. På bara några sekunder andades han lika tungt som förut, och han hade somnat.



Jag vaknade ganska tidigt nästa morgon men låg kvar i sängen och kollade på Justin. Han var så vacker när han sov! Han låg mittemot mig med armarna runtom min kropp, så som vi legat inatt. Jag böjde mig fram och pussade honon på näsan. Han öppnade ögonen och stirrade läskigt på mig.
- Godmorgon, sa jag och log.
Justin stängde ögonen och somnade om igen. Jaha, tänkte jag och kollade på klockan som visade tolv, på morgonen. Det var Justins näst sista dag här i Sverige och det kändes lite onödigt att vi skulle spendera den i sängen, så jag lutade mig lite fram och nöp tag i hans kinder. Han vaknade snabbt och "skrek" lite av smärta.
- Aoouuuhh, vad gööör duuu? gnällde han.
- Väckte dig! Upp och hoppa nu, vi måste upp, sa jag och låg kvar i sängen.
Justin satte sig motvilligt upp och stapplade fram till badrummet. När han kom ut igen hade han ruffsat igenom håret, tagit på sig ett par mjukisbyxor och en tshirt.
- Orättvist. Varför ska jag tvingas upp men du ska få ligga kvar i sängen?
- För att jag är cool.
- Cool? Pfft!
- Coolare än dig iallafall, sa jag skrytigt och skrattade.
- Nej nu jävlar! sa han och hoppade på mig. Han satte sig över mig och började kittla mig överallt.
- Hahahahhha, snälla Justin, sluta! Hahahhaha! sa jag och vred mig av skratt.
Efter en stunds kamp slutade han och började kyssa mig istället, men han slutade snabbt.
- Kom, vi går ner till köket och käkar, sa han och försökte dra mig upp.
- Nää, jag orkar inte..
- Jaha, men jag går ner iallafall. Kom ner om en stund!
Jag kunde höra hur han sprang ner för trappan och efter cirka tio minuter gick jag upp ifrån sängen och gick direkt in i duschen. Jag tvättade håret och duschade av mig innan jag gjorde mig iordning lite snabbt och gick ner till Justin.

Han hade lagat en stor frukost till oss, bestående av pannkakor, ägg, bacon, mackor, yoghurt, flingor och massor av annat.
- Frukost á la Bieber!
- Mums! sa jag och satte mig vid bordet och började hugga in i maten. - Åh gud vad gott!
- Thanks, värsta mästerkocken jag är, eller hur? sa han och blinkade lite flirtigt. Jag skrattade och fortsatte att äta.
- Seriöst Justin, det var asgott! Hur hann du med allt det här på typ en kvart?!
- Eh, sa han och kliade sig i pannan. - Jag kan ha fått hjälp av din mamma.. sa han och harklade sig.
Precis då kom mamma in genom dörren med Sasha.
- Hello lovebirds! sa hon och skrattade. - Jag åker till jobbet nu, ses senare!

- Jaha, vad ska vi hitta på idag då, sa Justin och vände sig om medans han diskade och jag plockade av bordet. Jag kollade upp på klockan och den var ett. Jag skulle ju möta Olga nu!
- Inget, du och jag ska iallafall inte göra något! Jag måste dra nu, vi ses!
- Va? Sticker du bara? sa han förvånat.
- Va? Nejdå! Jag ska planera din överraskning. Du kommer att älska den. Men bara om jag får tid att planera förstås, sa jag och låtsades vara lite småirriterad. Det fungerade inte länge.
Justin kom fram till mig och kramade om mig.
- Du behöver inte göra någon överraskning gumman..
- Men jag vill, så vi ses! sa jag medans jag smet ur hans grepp. Jag sprang upp på rummet och tog min väska, pengar och lite annat innan jag sprang ut ifrån huset och iväg mot Olgas hus.

---

Vad är det för överraskning? Hm.. ;)

- Äh, kom igen du behöver inte vara rädd, sa Justin och drog mig intill honom.
- Justin? Jag, rädd? Skojar du! Kolla på dig själv, sa jag och började asgarva. - Förresten så är det eftertexterna som rullar.. såå jag är inte direkt rädd nu..
- Öhh.. ja precis. Ska vi plocka undan och gå och lägga oss nu eller? frågade han medans han snabbt ställde sig upp och började ta bort alla skålar.
- Öhm, okej? Visst..
Vi plockade bort under tystnad och Justin gick upp före mig på rummet. Vad var det med honom?!

- Justin, är något fel eller?



- Haha, va? Vad pratar du om? Han kollade frågandes på mig.
- Du verkade typ sur nere i köket.
- Nej då, inte alls!
- Du vet att du kan berätta om det är något?
- Det är inte något, sa han och log lite smått mot mig.
Jag gick in i badrummet och började göra mig iordning genom att ta bort sminket, borsta tänderna osv. Justin kom in och ställde sig bakom mig. Han la armarna runtom mig och sänkte huvudet till min axel och jag fortsatte borsta tänderna.
- Du måste tro på mig, det är ingenting. Jag är bara trött. Jag lovar!
Jag vände mig om och kollade på honom.
- Lovar du?
- Ja! Jag lovar. Förresten, du har något där, sa han och kysste mig precis bredvid munnen. - Mm, tandkrämssmak. Han skrattade och kramade om mig länge. Jag kunde höra hur han viskade "jag lovar" i mitt öra och jag log för mig själv.

När vi var klara så gick vi in och la oss i sängen då vi båda var trötta och klockan var ganska mycket.
- Du Claudia, vem är Ella? sa Justin och satte sig upp i sängen. Jag gjorde detsamma.
- Det har jag ju sagt, min halvsyster.
- Men jag trodde inte du hade några syskon..
- Inte här i Sverige. Ella är min två år äldre halvsyster från USA och ja, vi är inte bästa vänner direkt. Hon är lite av en bitch, sa jag och skrattade lite.
- USA?!
- Ja, hon är därifrån. Halvsvensk och halvamerikan, som jag. Vi har samma pappa men olika mammor.
- Jag har aldrig tänkt på det förut, men vart är din pappa? Är dina föräldrar också skilda?
- Nä, pappa bor bara i USA och mamma bor här. Långdistansförhållande, sa jag och log. - Pappa fick Ella innan han träffade mig.
- Aha, ännu ett bevis på att långdistansförhållanden faktiskt fungerar. Han tog min hand och kramade om den, och log stort.
Vi kröp ner bredvid varandra och Justin höll om mig tills han började snarka och jag märkt att han somnat. Jag somnade kort efter det..

Nästa dag. Justins perspektiv:
Jag öppnade ögonen och sträckte på hela kroppen. Jag rullade över till Claudias sida, men hon låg inte där! Jag kollade oroat runt och hittade en liten lapp. "Bli inte orolig, jag är bara i stallet. Jag kommer hem snart, tror jag.. Älskar dig"
Jag lugnade ner mig och la mig ner i sängen igen. Jag låg bara och kollade i taket innan jag verkligen bestämde mig för att gå upp. Jag stapplade fram till badrummet, fyllde badkaret och hoppade i det varma vattnet.

Claudias perspektiv:
Jag hade precis klivit in på mitt rum efter att ha varit i stallet, men Justin var inte där. Jag antog att han kanske träffade Kenny eller kanske bara var ute. Jag satte mig vid datorn och loggade in på Twitter och kollade runt lite innan jag klickade ner sidan. Jag började nynna på någon låt som fastnat på minnet och knäppte lite med fingrarna i takt och gick in på toaletten. Jag speglade mig lite och satte mig på toaletten. Jag hörde ett ljud och jag antog att det var mamma som lät på nedervåningen. Jag fortsatte sjunga lite smått på låten och bläddrade i en tidning som låg på golvet.
Plötsligt drogs duschdraperiet bort och jag skrek jättemycket av ren skräck. I badkaret satt Justin och skrek:
- BUUUUUUUUUUUUUUUUU!
- Fyfan Justin! Fyfan! Jag satte händerna mot huvudet och kollade ner i golvet. Justin satt fortfarande i badkaret och skrattade massor åt mig medans jag fortfarande satt på toaletten, paralyserad av skräck. 
- Kolla bort en sekund, sa jag och Justin drog för duschdraperiet. Jag drog snabbt upp trosorna och byxorna och nästa gång han drog bort draperiet hade han en handduk runt kroppen.
- Fan dig, det var inte roligt!
- Erkänn att det var det. Jag borde ha filmat dig! Haha!

Jag gick ut från badrummet och lät Justin göra sig iordning medans jag gick ner till köket och tog några mackor, satte mig framför TV:n och kollade på CSI.
Efter en stund kom Justin ner, färdigfixad, och satte sig bredvid mig. Han drog ut ena mackan jag hade ur munnen och tog den själv och flinade.
- OH, kolla, det är ju jag! sa han och pekade på TV-skärmen.
- Märker du det nu? Det är ju ditt avsnitt!
- Visst är jag en GRYM skådespelerska?
- Jag tror det heter skådespelare om man är kille, sa jag och skrattade. - Men visst.
Justin ställde sig upp.
- Where's your gun, your vest, your badge. Are you off work or something? sa han och härmade Jason (som killen heter i CSI avsnittet) precis när den scenen visades.
Jag applåderade och ropade "bravo" och han bugade. Vi fortsatte att kolla på nästa CSI avsnitt som kom, det var nämligen CSI-weekend. Justin la återigen armen om mig och vi myste litegranna.

En vecka senare, två dag innan Justin ska åka (på natten):
Den här veckan hade varit en av de bästa stunderna i mitt liv. På första plats kom såklart Danmark resan då jag träffade Justin, men under den här veckan och tiden han varit i Sverige innan dess hade slått allt. Vi hade kommit så mycket närmre varandra och för varje dag som gick älskade jag honom mer och mer.
Just nu var klockan mitt i natten, dagen innan Justin skulle åka hem, och jag kunde inte tänka på annat än den här tiden vi haft tillsammans och att vi inte skulle få träffas på jättelänge.
Justin låg bredvid mig och andades tungt. Jag kollade på honom. Usch vad jag skulle sakna honom! Plötsligt öppnade han ögonen och kollade på mig, som om han kunde läsa mina tankar.
- Eh, hej på dig med.
- Haha, hej.
- Läskig du är, som typ kollar på mig när jag stirrar och eh.. ja. Var det något speciellt eller?
- Nja, as.. Jag kollade på Justin och såg att hans ögon var slutna. På bara några sekunder andades han lika tungt som förut, och han hade somnat.

---

STRESSAD JAG ÄR! Jag har vääärsta provet imorgon som jag inte pluggat till för att jag skulle skriva två till episoder idag! Förlåt om episoderna suger, men det går inte så bra just nu när jag är stressad + inte har några ideér osv. Sorry! Sluta inte kommentera & läsa!

Btw, ni vet dealen vi hade? Om jag fick MVG på mitt SO prov så skulle jag ju uppdatera 10 inlägg på en dag. Nu fick jag bara G (!) vilket betyder att jag ska uppdatera 5 inlägg va? Jag gör det i helgen :) ska försöka göra bra episoder också. Somsagt; Sluta inte kommentera & läsa!

Plötsligt öppnades dörren och mamma klev in.
- Claudia, har du äti..
Vi slutade direkt men jag hade fortfarande min hand i Justin's byxor och han hade sin hand på mitt ena bröst och en hand i mina byxor. Mamma kollade chockat på oss.
- Ojdå, jag ska nog gå. Det är mat nu iallafall. Hon stängde dörren och gick ut därifrån.

Jag kollade på Justin.
- Awkward, skrattade jag.
- Skojar du? Jag kommer inte kunna visa mig mer här! Fyfan vad pinsamt. Nej, jag klarar inte av det. Uschuschusch!
- Oj, så hemskt var det väl inte? Vi hade det iallafall mysigt, sa jag och blinkade mot honom.
- Yes, synd att det tog slut.

Vi kysstes, klädde på oss och gick ner till mamma i köket.



När vi kom ner i köket så vändes sig mamma mot oss och harklade sig lite.
- Middagen är klar, sa hon stelt utan att kolla på oss.
Vi gick och satte oss vid matbordet.

- Det är .. trevligt .. att ha dig här Justin. Jag trodde du skulle åka hem, vad ändrades?
- Jag bestämde mig för att stanna här i ytterligare en vecka för jag ville ha lite tid med Claudia, sa Justin och kollade på mig och log sitt söta leénde.
Resten av middagen satt vi alla där och åt under tystnad. Justin la in några kommentarer som "åh, god mat" och mamma svarade men jag märkte på henne att hon var ganska .. sur, eller något.
När vi ätit upp pratade mamma med mig på svenska, även fast Justin var i samma rum:
- Claudia, vi måste prata.
- Mamma! Justin är här, prata engelska, sa jag på engelska och Justin kollade konstigt på mig.
- Jaja, kom hit bara. Justin, kom du med, sa hon nu på engelska.
Vi följde nervöst efter och jag tog tag i Justin's hand. Jag såg att han såg ganska rädd ut.

Mamma satte sig i soffan mittemot mig och Justin.
- Claudia, du är bara 14 år, sa hon på svenska.
- Jag fyller femton om ett tag, så det så. Då kan du inte stoppa mig, svarade jag surt.
- Nej det är klart men jag ska inte skylla på er. Du vet ju hur ung jag var när jag fick dig! Jag vill bara veta om ni skyddar er.
- Herregud mamma? Vi hade inte ens sex! Vi .. bara gjorde .. saker!
Mamma såg lättad ut.
- Jaha okej. Men kom ihåg att skydda er sen, okej? Lova mig det!
- Ja jag lovar.
Jag kollade på Justin som kollade jättekonstigt på oss.
- Vad sa ni precis? frågade han oss.
- Ungkärlek, sa mamma och log mot honom. Han log tillbaka och hon gick därifrån.

- Mamma vill att vi ska skydda oss, det är allt, sa jag och pussade honom på munnen.
- Öhh, ja det är klart? Jag hade inte direkt planerat att göra dig gravid.. första gången.
- Förresten Justin, kan du förklara en sak för mig? Du sa att du skulle vara oskuld tills du gifter dig eller hittar den rätte, what's up with this?
- Jag kanske har hittat den rätta tjejen. Han log stort. - Och vem har sagt att vi inte ska gifta oss?
Jag kollade glatt på honom och hoppade på honom och kysste honom.
- Haha, wow, sa han och log mot mig.
Jag log tillbaka och tog upp fjärrkontrollen och satte på TV:n. Jag bläddrade lite mellan kanalerna och kom fram till något program som jag började kolla på.

- Öh, skulle du kunna tänka dig att översätta? sa Justin och viftade och knäppte med händerna framför mitt ansikte.
- Va?
- Jag förstår inte programmet..
- Jaha! Förlåt, jag tänkte inte på att det var på svenska, haha. Asså hon där, tjejen, hon .. Äh skitsamma, jag byter program, sa jag och bytte till MTV.
Justin la armen om mig och vi började kolla på "Americas Best Dance Crew".
- Åh, jag önskar att jag kunde göra sådär! sa jag och suckade.
- Det är enkelt, jag kan visa dig, sa han glatt och ställde sig upp framför TV:n. Han började röra sig - snurra runt, upp ner, fram med höften och handen hit och dit. Jag kunde se hur han koncentrerade sig för att det skulle se bra ut, och det gjorde det verkligen. Han fick det att se så lätt ut.
- Oj, fett bra du är. Visst, jag har sett dig göra det på konserter men det är lite annorlunda nu när du står här i mitt vardagsrum! Haha!
- Kom, sa han och tog tag i min hand och drog upp mig. - Jag ska visa dig! Gör först så här, och sen såhär. Efter det flyttar du dig såhär och hoppar snabbt tillbaka dit. Kolla när jag gör det snabbt!
Jag kollade och försökte härma hans rörelser men det gick inte alls bra. Jag var klumpig och Justin bara skrattade åt mig.
Flera försök senare så gav jag upp och vi satte oss i soffan.

- Ska vi kolla på film? frågade jag och Justin nickade. Jag gick fram till hyllan med filmer och plockade fram en skräckis. Justin flinade och la sig bekvämt i soffan medans jag satte på filmen.
- Vänta lite så ska jag poppa popcorn! Jag sprang ut i köket och letade i alla skåp efter popcorn. När jag väl hittade de så började jag sätta på spisen och det tog tid.
Efter en stund så kände jag Justins armar bakom mig och jag vände mig om och kysste honom.
- Vilken tid det tar, mumlade han, fortfarande med armarna runt om mig.
- Mhm, men jag förstår inte riktigt hur man gör..
- Ta micropop istället!
Jag tog mig ur hans grepp och gick fram till köksskåpen där jag plockade fram en låda med micropop istället. Jag tog ut en påse och stoppade in den i micron och på några sekunder var popcorna klara.
- Vill vi ha chips och godis också?
Justin nickade ivrigt och jag började skratta. Jag tog ut en påse chips som jag kastade på honom innan jag hällde upp godiset i en skål.
- Redo! Nu ser vi på filmen!
Vi gick ut och myste ner oss i soffan bland massor av filtar. Filmen sattes igång och vi satt spända och kollade.

- Äh, kom igen du behöver inte vara rädd, sa Justin och drog mig intill honom.
- Justin? Jag, rädd? Skojar du! Kolla på dig själv, sa jag och började asgarva. - Förresten så är det eftertexterna som rullar.. såå jag är inte direkt rädd nu..
- Öhh.. ja precis. Ska vi plocka undan och gå och lägga oss nu eller? frågade han medans han snabbt ställde sig upp och började ta bort alla skålar.
- Öhm, okej? Visst..
Vi plockade bort under tystnad och Justin gick upp före mig på rummet. Vad var det med honom?!

- Justin, är något fel eller?

Efter en lång tid av kyssande och när vi var helt blöta så gick Justin snabbt in i huset men jag sa att jag bara skulle samla mig lite.
Äntligen började jag känna mig lycklig igen, om ni förstår vad jag menar. Jag kände mig så glad att jag bara ville hoppa upp och ner och skrika, vilket jag nästan gjorde - jag började snurra runt med armarna utåt och jag lät regnet rinna ner för min kropp.
- Gulligt, hörde jag någon säga och jag kollade upp på balkongen där Justin stod och skrattade åt mig. - Kom upp nu så att du inte blir förkyld..



Jag gick runt till baksidan av huset och sprang upp för altanen och in till dörren. Justin var förmodligen kvar på mitt rum så jag låste dörren och sprang upp dit.
- Hej där, mumlade han och log.
- Hej på dig själv, sa jag och log tillbaka. - Usch vad blöt jag är, vänta lite så ska jag hämta en handduk.
- Behövs inte. Här har du. Han sträckte fram en rosa handduk till mig och jag började krama ur vatten ur håret. Justins blick drogs direkt ner mot mina bröst då jag hade slutat täcka de med mina händer och börjat torka håret med handduken istället. Det var ganska pinsamt då han stod helt knäpptyst och bara stirrade på mina bröst. Änny pinsammare blev det då jag upptäckte att mina bröstvårtor var alldelles styva och syntes igenom väldigt bra genom det blöta linnet, som satt som fastklistrat på mig.
Jag harklade mig och Justin kollade äntligen upp på mitt ansikte. Han rodnade till och började dra handen genom håret, göra massor av hairflips och annat.
- Öh.. asså..
- Skitsamma, sa jag och log stort. Jag gick fram till byrån och plockade fram min turkosa mjukisdress, och försvann snabbt in i badrummet och bytte om till den. När jag kom ut till mitt rum igen så satt Justin på min säng och bara kollade rakt framåt. Jag gick fram och satte mig mittemot honom.

- Förlåt, verkligen. Okej? sa han lågt.
- Du är förlåten och jag tror att det är lugnt.. Jag är fortfarande rädd för att älska dig så mycket som jag gör, men jag ska försöka att övervinna min rädsla. Jag är nog bara rädd för att bli sårad.. Aja, du får förlåta mig också - men jag måste faktiskt få umgås med andra killar. Jag skrattade till lite.
- Rädd? Justin såg på mig med en allvarlig min. - Du behöver aldrig vara rädd när du är med mig. Jag kommer alltid att skydda dig, så länge jag lever. Jag ska aldrig heller såra dig och det lovar jag! Jag kanske inte är den bästa pojkvännen, även fast jag vill vara det. Jag vill kunna vara med dig hela tiden men det är svårt när vi bor så långt ifrån varandra. Det är svårt att ha ett förhållande på så här långt avstånd, men vi kommer att klara det. Det vet jag!
Jag kunde inte säga något. Jag var faktiskt nästan mållös!
- Aww, mumlade jag och log.
- Angående intervjun, det var inte meningen. Som jag sa så var det bara för din egna säkerhet. Lovar. Jag är inte rädd för att visa världen dig, jag känner motsatsen - jag vill göra det! Men Scooter tror att alla mina fans kommer att hoppa på dig och ja, eh.. ja du förstår. De kan vara väldigt överbeskyddande ibland. Och juste, såklart du får umgås med andra killar. Helst inte, men jag kan ju inte förbjuda dig! Han skrattade. - Men det var bara att det såg ut att vara så mycket mer när du var med honom.. Din blick mot honom var likadan som den var mot mig.
- Justin, du är den enda i mitt liv och det svär jag på! Han var bara en väldigt väldigt bra vän som jag älskar med hela mitt hjärta, men min relation till honom är inte som med dig. Jag lovar!
- Jag tror dig.

Han började krypa närmre mig. Han var nu riktigt nära mig och helt plötsligt kände jag hans tunga i min mun och jag kysste honom tillbaka.
- Jag älskar dig, mumlade han mellan kyssarna. - Jag gör det verkligen.
- Jag önskar att jag kunde säga detsamma..
Han stannade upp direkt och backade bak ifrån mig. Han kollade chockat och oroat på mig.
- Vad sa du precis?
- Lugn Justin, lugn! Jag skojade bara. Såklart jag älskar dig!
- Tänkte väl, alla älskar ju The Biebs, sa han och flinade.
Jag böjde mig nu fram mot honom och tog ett stadigt tag om hans nacke och kysste honom. Vi, och kyssarna, blev allt mer och mer upphetsade. Justin hade tagit av mig min mjukiskofta och själv satt han utan tröja. Plötsligt kände jag hans varma händer över min kalla mage, han hade nämligen sina händer innanför mitt linne. Hans hand åkte sakta högre och högre upp och han kollade på mig. Jag nickade och tillslut smekte han mina bröst med båda händerna genom BH-tyget. Jag ska inte ljuga, jag var väldigt upphetsad.
Jag satt nu gränsle över honom och jag kunde känna hur bulan där nere blev allt hårdare och större. Jag bestämde mig för att reta honom lite så medans vi kysstes och han hade sina händer över hela min kropp började jag gnida mig lite mot hans stånd. Jag släppte ena handen om hans nacke och drog den ner för hans mage och sedan var jag nere vid bulan. Jag kunde nästan känna hur den bultade när jag försiktigt la handen ovanpå och började smeka den, genom byxtyget. Jag tog modet och stoppade in handen i hans byxor så att det bara var det tunna kalsongtyget mellan min hand och hans sak. Justin som redan stönat lite innan började göra det allt högre nu och då slutade jag smeka hans stånd och tog upp handen.

- Sluta inte, snälla.
- Hm, varför inte då? sa jag och flinade mot honom.
Han tog snabbt bort en av sina händer från ett av mina bröst och stoppade ner den i mina byxor. Han började försiktigt smeka mig där nere, utanpå trosorna, och det var så skönt. Jag började gnida mig mot honom och hans hand och jag kände mig hur upphetsad som helst nu, nästan så att jag skulle smälla av!
- Ahh, Justin.. Mhmm.. Okejdå, stönade jag fram och stack ner handen i hans byxor och rörde försiktigt med fingrarna över hans stånd - nästan trippade fram med handen. Vi båda stönade väldigt högt samtidigt som vi kysste varandra hårt och passionerat.

Plötsligt öppnades dörren och mamma klev in.
- Claudia, har du äti..
Vi slutade direkt men jag hade fortfarande min hand i Justin's byxor och han hade sin hand på mitt ena bröst och en hand i mina byxor. Mamma kollade chockat på oss.
- Ojdå, jag ska nog gå. Det är mat nu iallafall. Hon stängde dörren och gick ut därifrån.

Jag kollade på Justin.
- Awkward, skrattade jag.
- Skojar du? Jag kommer inte kunna visa mig mer här! Fyfan vad pinsamt. Nej, jag klarar inte av det. Uschuschusch!
- Oj, så hemskt var det väl inte? Vi hade det iallafall mysigt, sa jag och blinkade mot honom.
- Yes, synd att det tog slut.

Vi kysstes, klädde på oss och gick ner till mamma i köket.

---

Almost a Biebergasm! Haha! Förlåt för dålig uppdatering men ons-tors-sön har jag somsagt träning från skolan slutar tills ungefär kl 21! + att jag har asmkt plugg den här veckan.
Jag vet inte om det kommer ett till kapitel idag, men jag ska försöka. Förlåt!!!!

Hm, hur reagerar Patricia? Hm.. ;) KOMMENTERA :)

Plötsligt ringde mobilen och jag plockade upp den ur fickan. Jag kollade på skärmen och svarade direkt när jag såg vem det var..



Det var Justin. Jag tryckte snabbt på "svara".
- Hej det är Claudia, sa jag nervöst. Jag hade ringt Justin men han hade bara ignorerat mig, så jag var väldigt spänd på vad han hade att säga till mig.
- Det är Justin, hörde jag honom mumla.
- Hej..
- Jag tänkte att du kanske ville veta att jag och mitt team kommer att åka härifrån ikväll.. Ja, det var det antar jag..
Jag visste inte vad jag skulle säga.
- Justin? Skojar du? Är du seriös? Ska du bara åka sådär? Vad fan!
- Vadå tror du jag vill stanna i det här jävla landet med en lögnare eller? Med en svikare?
- Vad pratar du om?! Kallar du MIG lögnare? Har du kollat dig själv i spegeln eller?
- Låtsas inte om! Du vet mycket väl vad jag pratar om! Det var inte jag som var otrogen.
- VA?! skrek jag upprört i telefonen. - Otrogen? Vad pratar du om?! Jag tror du allt pratar om dig själv!
- Jaja, skyll ifrån dig, men jag vet vad jag såg. Jag antar att vi ses någon gång i framtiden, eller aldrig. Hejdå, sa han muttert och la på i örat på mig.
Jag stod helt chockad med telefonen vid mitt öra. Jag kunde höra de tomma signalerna. Jag förstod verkligen ingenting, vad pratade han om? Jag satte mig och kollade ut genom fönstret. Det hjälpte mig att tänka. Runt tolvtiden hade Olga kommit förbi och vi hade pratat. Eller, hon pratade och jag lyssnade.

Där, i fönstret, satt jag halva dagen. Nu var klockan ungefär tre och jag hörde hur dörren öppnades på nedervåningen och hur någon började gå upp för trappan. Jag bad till gud att det skulle vara Justin för jag saknade honom så mycket, jag ville bara prata ut, men när dörren öppnades till mitt rum såg jag att det var Jasmine.
- Hej gum.. Vad har hänt?!
- Lång historia.
- Jag har tid. Inte all tid då, men jag har väl någon timma på mig, sa hon och skrattade lite nervöst. 
- Justin, började jag och förklarade allting. Jasmine satt och lyssnade och avbröt mig aldrig. Sedan gav hon mig massor med råd och vi bara pratade. Hon fick mig helt enkelt på bättre humör, fastän jag saknade Justin allt mer och mer.

- Jag måste faktiskt gå nu. Förlåt, men som du kanske vet ska vi åka om några timmar. Jag kommer att sakna dig massor och du får lova att hälsa på mig så hälsar jag på dig! Jag älskar dig! sa hon och kramade om mig länge. - Hejdå, vi syns. Dörren stängdes igen och nu var jag ensam igen. Ensam i fönstret. Jag satt resten av kvällen och gjorde ingenting, bara kollade ut genom fönstret. Var och varannan minut kollade jag på klockan och den gick snabbt. Lite för snabbt.
När klockan var kvart över sex fick jag ett sms ifrån Jasmine. "Vi lyfter nu. Mår du bättre? Ta hand om dig. Älskar dig". Jag svarade inte. Jag bara fortsatte att kolla på klockan och suckade. Om ett par timmar skulle Justin vara på andra sidan jordklotet och vi skulle förmodligen aldrig träffas igen..

Plötsligt hörde jag hur någon började kasta sten på mitt balkongfönster. Jävla ungar, tänkte jag. Det hade hänt många gånger att fönstret spruckit för att de hade kastat sten på det. Jag klev surt upp och öppnade balkongdörren. Men där stod inte några små ungar som sprang iväg, där stod istället Justin med en gitarr. Jag visste inte riktigt hur jag reagerade. För det första, skulle inte han vara på planet? För det andra var det väl att jag fortfarande var sur på honom, men jag saknade honom samtidigt så otroligt mycket.

Han tog upp gitarren och började spela och sjunga "Never Let You Go". Jag började få tårar i ögonen.

- Justin.. vad gör du här? sa jag och ställde mig med överkroppen över balkongräcket.
- Claudia, jag kunde inte åka. Jag måste få vara här ett tag till med dig. Jag skiter i om du har en annan kille, det är dig jag vill ha. Jag ska kämpa för dig och ja.. Jag kunde se hur tårögd han var.
- Annan kille? Vad pratar du om? frågade jag chockat.
- Jag såg dig med den där killen i förrgår.
- Jag såg dig med Ella, min halvsyster, igår. Den där killen råkar vara min bästa vän, sa jag med en irriterad ton.
- Skojar du, hörde jag honom mumla och han slog sig själv med handen på pannan.
Jag log och hoppade försiktigt ner från balkongen och med en duns landade jag på gräset nedanför. Justin gick sakta emot mig och jag emot honom.
- Förlåt, okej? Jag såg dig med honom och du var så glad och jag trodde verkligen att det var din kille. Du såg så lycklig ut.. Förlåt för det där med Ella också, men hon ploppade upp precis när jag sett er och var jätteledsen..
- Förlåt mig med, för att ha fått dig att tro det. Förresten, skäms du för mig?
- Vad får dig att tro det?
- "I'm single and ready to mingle" härmade jag honom.
- Åh, jaha.. Jag trodde du fattade att jag sa så för din egen säkerhet. Scooter och jag vill inte att du ska bli dödshotad och sånt där, så jag sa det för din skull, typ. Såklart jag inte skäms för dig, du är vackrast på jorden.
Han stod nu jättenära mig och tog försiktigt sin hand mot min haka och drog mig mot honom. Sedan möttes vi i en mjuk och lång kyss. Det började regna varmt sommarregn och allt kändes precis så perfekt som det gör i filmer..

Efter en lång tid av kyssande och när vi var helt blöta så gick Justin snabbt in i huset men jag sa att jag bara skulle samla mig lite.
Äntligen började jag känna mig lycklig igen, om ni förstår vad jag menar. Jag kände mig så glad att jag bara ville hoppa upp och ner och skrika, vilket jag nästan gjorde - jag började snurra runt med armarna utåt och jag lät regnet rinna ner för min kropp.
- Gulligt, hörde jag någon säga och jag kollade upp på balkongen där Justin stod och skrattade åt mig. - Kom upp nu så att du inte blir förkyld..

---

Jag försökte få in "riktiga" känslor/ögonblick (alltså så att det ska kännas trovärdigt typ) men det är assvårt. Vad tycker ni?! :)

Hon satte sig bredvid mig och började berätta om henne och jag sa inte mycket om mitt privatliv, utan bara satt där och lyssnade när hon pratade. Jag sa faktiskt ingenting, jag bara kollade ner i golvet med luvan på huvudet och tårarna rullandes ner för mina kinder..
Plötsligt hörde jag hur hissdörren öppnades och jag kollade dit. Där stod Claudia och såg väldigt ledsen och chockad ut. När hon såg mig började tårarna spruta.
- ELLA?! JUSTIN?! skrek hon och sprang ner för trapporna igen.
Jag satte mig snabbt upp och kollade på den blonda tjejen. Ella? Hur kände hon Claudia och varför var Claudia så ledsen? 



Två dagar senare.
Jag var fortfarande ledsen men efter att jag umgåtts med Ella de två senaste dagarna hade jag blivit mycket gladare. Hon var så snäll och hon fick mig på bra humör. Jag undrade såklart vem hon var och hur hon kände Claudia, men det var inte så mycket jag tänkte på. Med andra ord, jag ville inte tänka på Claudia. Jag förstår inte varför hon hade sett så ledsen ut där i hotellkorridoren, hon hade ju ingenting att vara ledsen för! Jag däremot, ja jag hade något att vara ledsen över. Det var ju min flickvän som hade varit tillsammans med någon annan.
Ella och hennes kompis bodde på samma hotell som jag så hade vi bestämt att vi skulle träffas idag med. Jag tog en sista titt i spegeln innan jag ropade på Chaz och vi gick iväg.

- Hey girls, sa Chaz. De hälsade genom att krama oss.
- Vad ska vi hitta på idag? frågade jag.
- Jag vet inte, asså det regnar ju och då vill man ju inte göra något. Det finns inget roligt att göra!
Jag kollade lite snabbt på Chaz som stod och dreglade över Ella's kompis. Jag suckade.
- Jaha, okej? Kan vi inte kolla på film?
- Fast jag och Miranda ska träffa våra killar, så vi kan inte.
Chaz suckade ledsamt och vi sa hejdå till tjejerna som gick iväg. Schysst att lämna oss sådär, verkligen! Vad skulle vi hitta på nu? Vi visste ingenting om Stockholm och det regnade. Kul.
- Ey man, vart är Ryan? Han har varit borta under typ hela resan.
- Jo, jag vet. Han har väl raggat upp någon tjej.
Jag tänkte lite på det han sa och ringde upp Ryan.

*Hej, det är Ryan* sa han och harklade sig.
*Tja, det är Justin. Vart är du?*
*Aha.. Hos en kompis*
*Jaha. Kommer du snart eller?*
*Ja det gör jag väl, men hon är väldigt ledsen för hennes kille gjorde typ slut eller något*
*Hon? Värsta chansen för dig! Nu kan ju du ta henne. See yah later* sa jag och la på.

- Vad sa han?
- Typ att han var hos en tjejkompis.
- "Kompis" menar du? sa han och vi båda skrattade. - Hoppas han inte kärar ner sig i henne som du gjorde med din tjej.
Tack Chaz. Tack för att du påminde mig. Verkligen, tack!
- Ehm.. jag går ut .. sa jag och tog på mig en hood och en regnjacka.
- Öh.. Förlåt antar jag? Sa jag något fel eller?
Jag skakade på huvudet, drog upp luvan över huvudet och gick ut.

Claudias perspektiv:
Ryan satt och tröstade mig medans jag satt och grät som ett litet barn. Tårarna bara sprutade.
- Eh, Claudia förlåt, men jag måste nog gå. Jag måste hem och sen måste jag också packa för jag ska hem imorgon, sa han ledset och släppte taget om mig.
- Det är lugnt. Tack för att du stannade här med mig, jag älskar dig. Du är bäst.
- Jag älskar dig också. Jag hoppas det löser sig.. sa han och började göra sig iordning för att gå. - Vi ses! Det måste vi göra. Vi kramades och han gick därifrån.
Jag mumlade och satte mig upp och kollade ut genom fönstret. Det regnade. Människor gick på gatan med sina paraplyn och skrattade. Jaha, roligt att ni kunde ha kul då. Roligt att ni inte fick era hjärtan krossade precis.
Plötsligt ringde mobilen och jag plockade upp den ur fickan. Jag kollade på skärmen och svarade direkt när jag såg vem det var..

---

Hejsanhoppsan! Jag skrev värsta långa och bra kapitlet och sen RADERADES DET?!?! Förstår ni hur surt det är?! Fyfan.. Därför blev detta kapitlet inte lika bra!
Jag ska sätta mig och skriva ett nytt nu som blir tidsinställt tills ikväll. Låter bra va?

Förresten, vem tror ni det är som ringer?
Tack för alla fina kommentarer. Jag älskar att ni säger att ni älskar min novell och att den är bäst osv, då jag själv inte tycker det. Jag tycker att den suger haha! MEN TACK. :):):):)

Jag gick därifrån och snackade lite med mitt team innan vi alla, förutom Scooter som skulle fixa något, skulle åka tillbaka hem. Jag satte mig i bilen tillsammans med Kenny och alla de andra och vi åkte iväg mot hotellet.
Vi stannade vid ett rödljus och då såg jag Claudia. Jag log för mig själv, tills jag såg det jag såg..



Claudia kramade om en annan kille. Jag såg inte vem det var för han stod med ryggen vänd mot mig och visst, det fick hon ju göra, men det här såg inte ut som en vanlig kram. Det var mer en .. jag vet inte riktigt. De kramades länge och jag kunde se på henne att det var något speciellt med honom för hon skrattade jättemycket, såg jätteglad ut och hade samma blick mot honom som hon brukar ha mot mig.
- Jag går sista biten, sa jag och knäppte upp bilbältet.
- Justin, är du galen?! Du kan ju inte gå i regnet! sa mamma upprört. Men jag brydde mig inte, jag behövde bara få frisk luft. Jag behövde samla mig. Jag visste inte om det var en jättebra kompis eller om det var något mer, som jag inte ens ville tänka på. Dan, som körde, körde in till trottoarkanten och jag hoppade ur bilen.
- Pattie, jag går efter honom, hörde jag Kenny säga och han hoppade ut ur bilen efter mig. Jag drog på mig luvan och gick med huvudet ner i marken. Kenny småsprang fram till mig och gick nu bredvid mig. Jag sa att jag ville vara ifred, så han backade några meter bakom mig.

Jag sneglade upp var och varannan sekund och Claudia stod fortfarande och snackade med den där killen. Hon hade fortfarande inte märkt mig, även fast jag gick ganska nära. Jag fortsatte gå och kollade ner i marken, och när jag kollade upp nästa gång såg jag Claudia gå iväg med killen. Han hade sin arm runt henne och höll ett paraply över de båda. Jag kunde nästan höra hur hon skrattade härifrån. På bara några sekunder kände jag hur allt brast och jag kände mig helt förstörd. Jag stannade, fortsatte kolla ner i marken och kände hur tårarna började smyga sig fram.
Kenny hade märkt att jag stannat så han dök snart upp vid min sida.
- Justin, vad har hänt? Vill du snacka? Han la armen på min axel.
Jag kollade upp på honom men såg honon knappt för att jag hade så mycket tårar i ögonen. Jag kollade bort mot Claudia som gick iväg med killen och Kenny's blick riktades dit.
- Vem är det? Claudia?
Jag nickade och kände hur fler tårar började komma och Kenny kramade om mig.
- Du vill inte träffa på resten av teamet nu antar jag? Vi drar och äter något, kom Justin, sa han och tog tag i mig och drog med mig till något ställe.

- Det är säkert inte som du tror.
- Nehe, du tror inte det? Vad såg det där ut som då?

Claudias perspektiv:
Jag och Ryan hade verkligen haft jättekul. Vi hade gått på bio, käkat och shoppat litegranna. Just nu var jag hemma och hade precis gått ut med Sasha. Jag satte mig framför datorn, kollade in Twitter, och började läsa lite skvallerbloggar. Jag kollade chockat på skärmen och läste det igen. "JUSTIN: I'm single and ready to mingle" Jag satt och stirrade på skärmen innan jag klickade på skärmen.
"Popsensationen Justin Bieber, 16, var hos NRJ i Stockholm tidigare idag. Då svarade han på frågor som.." Jag hoppade lite i texten och läste istället det jag var intresserad av att läsa. "Justin svarade glatt nej på frågan om han var tillsammans med någon. Han tillade också I'm single and ready to mingle"
Jag klickade upp klippet från intervjuen och mycket riktigt, Justin sa så. Jag trodde inte vad jag precis hört eller läst. Var han seriös? Jag kände hur jag för varje minut blev allt mer ledsen och ledsen.

Jag tog upp mobilen och försökte ringa Justin, men han svarade inte.

Flera timmar senare, Justins perspektiv:
Jag hade fortfarande inte samlat mig, jag var fortfarande lika ledsen. Jag satte mig utanför hotellrummet, mot väggen, och kände hur tårarna sakta rullade ner för mina kinder. Det var ingen i korridoren vilket var skönt, men efter en stund öppnades hissdörren och en blond tjej klev ut. Hon skrattade massor och vinkade åt någon som fortfarande var kvar i hissen. Hon gick rakt förbi mig men kom sen tillbaka.
- Vänta, är inte du Justin Bieber?
Jag mumlade och nickade.
- Varför sitter du här ute då?
- Därför, sa jag och kollade upp på henne.
- Oj, är du ledsen? Vill du typ prata?
Prata med dig? Jag känner inte ens dig.
- Visst.
Hon satte sig bredvid mig och började berätta om henne och jag sa inte mycket om mitt privatliv, utan bara satt där och lyssnade när hon pratade. Jag sa faktiskt ingenting, jag bara kollade ner i golvet med luvan på huvudet och tårarna rullandes ner för mina kinder..
Plötsligt hörde jag hur hissdörren öppnades och jag kollade dit. Där stod Claudia och såg väldigt ledsen och chockad ut. När hon såg mig började tårarna spruta.
- ELLA?! JUSTIN?! skrek hon och sprang ner för trapporna igen.
Jag satte mig snabbt upp och kollade på den blonda tjejen. Ella? Hur kände hon Claudia och varför var Claudia så ledsen?

---

Hmmmmm. Vad tycker ni? Förlåt om den blev dålig men ja, jag är stressad! haha.
Förresten, ska jag hoppa över lite av Sverige besöket och så ska han åka hem? Watcha think?

Jag trippade på tårna till Justins rum och såg att han låg där i sängen och såg ut som en liten ängel. Jag gick in i badrummet och tvättade bort sminket och efter det bytte jag till en tröja jag hittade hos Justin. Han hade säkert inga problem med att jag lånade den!
Jag kröp ner bredvid honom försiktigt, för jag ville inte väcka honom, och han vaknade inte. Han låg med ansiktet mot mig och jag pussade honom (vad jag trodde var försiktigt) på näsan.
- Ahhha, mumlade han och öppnade ögonen lite halvt. - Claudia, är det du? Fan dig om du är Chaz.
- Nejdå, det är jag, sa jag och skrattade lite lågt.
Han log och gjorde en pussmun. Jag böjde mig framåt och pussade honom på munnen och kort därefter såg jag hur han somnade igen. Jag låg och kollade på honom ett tag innan jag själv somnade med ett stort leénde på läpparna.



Jag vaknade nästa morgon av att Justin skakade om mig lite lätt.
- Gumman, jag måste gå snart så det är nog bäst om du går, om du inte vill stanna här?
Jag öppnade ögonen och försökte gnugga ur sömnen ur de.
- Jag orkar inte, jag vill fortsätta sova, sa jag och stängde igen ögonen igen.
- Jaja, gör som du vill. Glöm inte att låsa hotellrummet sen bara. Han pussade mig på pannan och rufsade om mitt hår innan jag hörde att han gick ut ifrån rummet och stängde dörren.

Jag vaknade igen två timmar senare och Justin var inte där. Hade han inte sagt att han skulle dra eller? Jag började minnas att han sagt något om att han skulle gå, men ändå.. 
Jag klev upp ur sängen och kollade vad han hade i frysen och allt jag hittade var lite yoghurt så jag tog en och började käka. Efter det hoppade jag i duschen, fixade mig, tog på mig kläder och började göra mig iordning för att åka därifrån.
Jag stod och funderade hur jag skulle göra med nycklarna. Justin hade sagt något om att jag skulle låsa, men jag kunde ju inte bara ta nycklarna? Jag stod och tänkte ett tag och bestämde mig för att dra härifrån och låsa rummet. När jag kom ut i korridoren och vände mig om för att låsa dörren så kom en kille springandes.
- VÄNTA! Lås inte! Jag har inga nycklar! skrek han samtidigt som han fortsatte springa mot mig. När han var framme, alldelles andfådd, så såg jag vem det var; Chaz.
- Chaz va?
- Mhmh, men lås inte nu. Jag måste gå på toa! pep han med bernen i kors, så där som man står när man är kissnödig. - Öppna då!
Jag vred upp låset igen och gav nycklarna till honom och han sprang in i rummet igen. Han vände sig om och ropade något jag inte hörde innan han kutade in till toaletten. Jag skrattade och stängde dörren och gick därifrån. Jag tog hissen ner till receptionen där samma kille som jobbade igår stod. Han kollade misstänktsamt på mig och jag försökte kolla tillbaka surt på honom innan jag gick ut igenom ingången och ut på gatan. Jag stod och kollade ut, bara ut på gatan, och efter ett tag började det regna. Ganska mysigt faktiskt. Jag satte på mig hörlurarna och började gå med bestämda steg mot bussen. Plötsligt krockade jag med någon och jag kollade upp. Det var Ryan.
- Claudia! sa han överraskat.
- Ryan! sa jag lika överraskat och kramade om honom.
- Vad gör du här?
- Jag har .. varit på .. Jag pekade på Grand Hotel som var bakom mig.
- Aha okej.. jag skulle precis dit. Men du kanske vill hitta på något istället?
- Ja gärna!
- Kom då, vi kan inte stå här och bli blöta i regnet! Han la sin arm runt mig och tog sitt paraply över oss båda och vi började gå. Vi pratade om allt möjligt och skrattade massor.

Justins perspektiv (lite innan):
- Välkommen Justin! Hur känns det att vara i Stockholm?
Skitbra, men bara för att jag är här med världens vackraste tjej.
- Det känns jättebra! Jag trivs här.
- Kul. Idag regnar det ju tråkigt nog, men annars har du eller ja vi haft ganska tur med vädret. Vad vi har hört så har du haft en konsert här redan. Hur gick det?
- Den gick väldigt bra. Fansen var som galna! Jag älskar mina svenska fans, sa jag och skrattade.
Undra varför? Haha! Jag älskar speciellt en tjej vid namn Claudia.
Han som intervjuade mig fortsatte att fråga massor av frågor, mest såna där tråkiga frågor som alla frågar.

- Okej, nu till sista och förmodligen den mest spännande frågan, som vi alla vill ha svar på.
- Jaha, vad kan det vara?
- Har du flickvän?
Ja, ja det har jag! Jag kollade snabbt på Scooter som skakade på huvudet.
- Haha nej, det har jag inte. I'm single and ready to mingle!
- Nu är dina fans säkert glada, det kan jag lova! Tack för intervjuen, det var trevligt att träffa dig, sa han och skakade om min hand.

Jag gick därifrån och snackade lite med mitt team innan vi alla, förutom Scooter som skulle fixa något, skulle åka tillbaka hem. Jag satte mig i bilen tillsammans med Kenny och alla de andra och vi åkte iväg mot hotellet.
Vi stannade vid ett rödljus och då såg jag Claudia. Jag log för mig själv, tills jag såg det jag såg..

---

VAD SER HAN?! oooooh! Kommentera! 
Nästa episod kommer 20:51. :)