Jag gick därifrån och snackade lite med mitt team innan vi alla, förutom Scooter som skulle fixa något, skulle åka tillbaka hem. Jag satte mig i bilen tillsammans med Kenny och alla de andra och vi åkte iväg mot hotellet.
Vi stannade vid ett rödljus och då såg jag Claudia. Jag log för mig själv, tills jag såg det jag såg..



Claudia kramade om en annan kille. Jag såg inte vem det var för han stod med ryggen vänd mot mig och visst, det fick hon ju göra, men det här såg inte ut som en vanlig kram. Det var mer en .. jag vet inte riktigt. De kramades länge och jag kunde se på henne att det var något speciellt med honom för hon skrattade jättemycket, såg jätteglad ut och hade samma blick mot honom som hon brukar ha mot mig.
- Jag går sista biten, sa jag och knäppte upp bilbältet.
- Justin, är du galen?! Du kan ju inte gå i regnet! sa mamma upprört. Men jag brydde mig inte, jag behövde bara få frisk luft. Jag behövde samla mig. Jag visste inte om det var en jättebra kompis eller om det var något mer, som jag inte ens ville tänka på. Dan, som körde, körde in till trottoarkanten och jag hoppade ur bilen.
- Pattie, jag går efter honom, hörde jag Kenny säga och han hoppade ut ur bilen efter mig. Jag drog på mig luvan och gick med huvudet ner i marken. Kenny småsprang fram till mig och gick nu bredvid mig. Jag sa att jag ville vara ifred, så han backade några meter bakom mig.

Jag sneglade upp var och varannan sekund och Claudia stod fortfarande och snackade med den där killen. Hon hade fortfarande inte märkt mig, även fast jag gick ganska nära. Jag fortsatte gå och kollade ner i marken, och när jag kollade upp nästa gång såg jag Claudia gå iväg med killen. Han hade sin arm runt henne och höll ett paraply över de båda. Jag kunde nästan höra hur hon skrattade härifrån. På bara några sekunder kände jag hur allt brast och jag kände mig helt förstörd. Jag stannade, fortsatte kolla ner i marken och kände hur tårarna började smyga sig fram.
Kenny hade märkt att jag stannat så han dök snart upp vid min sida.
- Justin, vad har hänt? Vill du snacka? Han la armen på min axel.
Jag kollade upp på honom men såg honon knappt för att jag hade så mycket tårar i ögonen. Jag kollade bort mot Claudia som gick iväg med killen och Kenny's blick riktades dit.
- Vem är det? Claudia?
Jag nickade och kände hur fler tårar började komma och Kenny kramade om mig.
- Du vill inte träffa på resten av teamet nu antar jag? Vi drar och äter något, kom Justin, sa han och tog tag i mig och drog med mig till något ställe.

- Det är säkert inte som du tror.
- Nehe, du tror inte det? Vad såg det där ut som då?

Claudias perspektiv:
Jag och Ryan hade verkligen haft jättekul. Vi hade gått på bio, käkat och shoppat litegranna. Just nu var jag hemma och hade precis gått ut med Sasha. Jag satte mig framför datorn, kollade in Twitter, och började läsa lite skvallerbloggar. Jag kollade chockat på skärmen och läste det igen. "JUSTIN: I'm single and ready to mingle" Jag satt och stirrade på skärmen innan jag klickade på skärmen.
"Popsensationen Justin Bieber, 16, var hos NRJ i Stockholm tidigare idag. Då svarade han på frågor som.." Jag hoppade lite i texten och läste istället det jag var intresserad av att läsa. "Justin svarade glatt nej på frågan om han var tillsammans med någon. Han tillade också I'm single and ready to mingle"
Jag klickade upp klippet från intervjuen och mycket riktigt, Justin sa så. Jag trodde inte vad jag precis hört eller läst. Var han seriös? Jag kände hur jag för varje minut blev allt mer ledsen och ledsen.

Jag tog upp mobilen och försökte ringa Justin, men han svarade inte.

Flera timmar senare, Justins perspektiv:
Jag hade fortfarande inte samlat mig, jag var fortfarande lika ledsen. Jag satte mig utanför hotellrummet, mot väggen, och kände hur tårarna sakta rullade ner för mina kinder. Det var ingen i korridoren vilket var skönt, men efter en stund öppnades hissdörren och en blond tjej klev ut. Hon skrattade massor och vinkade åt någon som fortfarande var kvar i hissen. Hon gick rakt förbi mig men kom sen tillbaka.
- Vänta, är inte du Justin Bieber?
Jag mumlade och nickade.
- Varför sitter du här ute då?
- Därför, sa jag och kollade upp på henne.
- Oj, är du ledsen? Vill du typ prata?
Prata med dig? Jag känner inte ens dig.
- Visst.
Hon satte sig bredvid mig och började berätta om henne och jag sa inte mycket om mitt privatliv, utan bara satt där och lyssnade när hon pratade. Jag sa faktiskt ingenting, jag bara kollade ner i golvet med luvan på huvudet och tårarna rullandes ner för mina kinder..
Plötsligt hörde jag hur hissdörren öppnades och jag kollade dit. Där stod Claudia och såg väldigt ledsen och chockad ut. När hon såg mig började tårarna spruta.
- ELLA?! JUSTIN?! skrek hon och sprang ner för trapporna igen.
Jag satte mig snabbt upp och kollade på den blonda tjejen. Ella? Hur kände hon Claudia och varför var Claudia så ledsen?

---

Hmmmmm. Vad tycker ni? Förlåt om den blev dålig men ja, jag är stressad! haha.
Förresten, ska jag hoppa över lite av Sverige besöket och så ska han åka hem? Watcha think?