- Jag kan skjutsa dig om du vill, sa Justin och log.
- Det är lugnt, jag går hellre. Vi ses Ryan! sa jag och började gå iväg. Jag kollade bak och Justin stod kvar och såg ganska ledsen ut, samtidigt som Ryan sprang emot mig. Han stannade och la armen över mig.
- Come on girl, jag kan skjutsa dig!
- Okej, tack. Snällt av dig, sa jag och log. Vi gick tillsammans till hans bil och satte oss i den.



Justins perspektiv:
Jag stod och kollade när hon åkte iväg tillsammans med Ryan, ända tills jag inte kunde se bilen längre. Det kändes som om hela jordens tyngd föll ner på mig och allt kändes så hopplöst. Hur och varför hade det blivit såhär? Jag satte händerna framför ögonen och sjönk ner mot bilen. Plötsligt hörde jag hur någon ställde sig bredvid mig så jag kollade upp och där stod Nathalie.
- Ska du skjutsa mig hem eller? sa hon och kollade surt på mig. Vad var det med henne nu också?
- Mhm, mumlade jag och öppnade bildörren åt mig själv. Hon kunde allt öppna dörren själv!

Vi satte oss i bilen och jag skjutsade hem Nathalie till hennes hus. Hon stängde igen dörren med en smäll och jag körde vidare. Påväg till mitt hus körde jag förbi Ryans och jag kunde se han och Nathalie sitta i trädgården, och återigen hade han armen runtom henne. Jag körde bort och stannade bilen så att jag kunde se dem, men så att de inte kunde se mig. Jag satt och kollade på vad de gjorde och inte mycket hände, det såg mest ut som om de pratade. Ibland stannade de upp och kollade upp på varandra eller kramades. Jag förstod inte riktigt, hade de något på gång? Min absolut bästa vän och mitt .. ja, vi hade ju inte direkt gjort slut .. Min bästavän och min flickvän? Jag körde besviket hem.

Claudias perspektiv, nästa dag i skolan:
Vi hade precis ätit klart och så var det dags för nästa lektion, vilket var kemi. Vi gick tillsammans till salen och väntade på att läraren skulle komma och öppna. Efter ett tag kom Mr Bark och öppnade.
- Idag ska vi labba och jag delar upp vilka ni ska jobba med, sa han och började dela upp. Jag fick hamna med Chaz, så jag gick och satte mig bredvid honom. Dagens uppgift var att blanda syror, mäta pH-värdet och massor av annat som tillhörde en repition från sjuan.

Efter bara en stund kom Mr Bark till vårat bord.
- Du är den nya eleven va?
- Ja, det är jag. Jag heter Claudia, sa jag och sträckte fram handen och log.
- Trevligt att ha dig här. Jag vet inte riktigt hur duktig du är men ja, jag tänkte kolla det nu. Varsågod och börja jobba.
Jag började direkt och Chaz hängde knappt med, stackaren! Han stod där som ett frågetecken och bara stirrade på mig när jag bad honom göra massor av saker.
- Oj, du var visst väldigt duktig! Vi kanske ska byta labbpartner? Chaz är ju eh.. duktig.. men inte på samma nivå. Är det okej för er båda? sa han och jag sneglade på Chaz. Han nickade och log. - Okej, då byter vi då.
- Vi ses Chaz, sa jag och klappade till honom på axeln.
- Jävla underbarn! Haha, ja det gör vi, sa han och blinkade till med ena ögat men började direkt efter att skratta som en galning.

Mr Bark drog med mig framför klassen men de flesta märkte inte det då de var så fokuserade på labben.
- Nathalie, kan du komma hit? ropade han och ni kan ju gissa vem som kom fram. Den bitchiga tjejen som alltid är med Justin. Såklart hade det varit den Nathalie, hans sångpartner. Jag vet inte vad det var med mig, men jag hade fått ett stort problem med att känna igen personer på den senaste tiden!
- Vad är det? sa hon.
- Du ska byta labbpartner, så du ska jobba med Chaz. Det fungerade inte riktigt för han och Claudia, hon är för överklassificerad för att jobba med honom. När han sa så började jag skratta lite lågt för mig själv. Överklassificerad? - Hon måste jobba på en högre nivå och den enda som gör det i klassen är ju din labbpartner, så hon ska få jobba med Justin. Ni ska alltså få byta. Va? Menade han allvar?
Jag kollade bort mot Justins bänk och han kollade glatt upp och log stort mot mig. Jag log lite försiktigt tillbaka och sedan kollade jag på Nathalie. Hon såg riktigt sur ut, det var nästan läskigt. Hon passade på att ge mig några bitchblickar innan hon gick till sin nya bänk, bredvid Chaz. Jag gick fram till Justins bänk och satte sig bredvid honom. Han kollade upp.

- Hej, sa han och log.
- Hej, så vad gör vi här?
- Vi har fått uppgiften att blanda de här två syrorna för att sedan få fra..
Jag kopplade bort allt vad han sa och bara stirrade på honom. Gud, han var så perfekt. Varför skulle jag torteras på det här sättet? Varför kunde jag inte bara få honom?
- Claudia? Lyssnar du eller? sa han och vinkade med handen framför mitt ansikte.
- Öhm, ja såklart! sa jag och försökte fokusera på labben igen. Hur skulle det kunna gå med världens perfektaste kille bredvid mig?

Resten av lektionen gjorde jag som jag skulle, men knappt det ändå. Jag satt helt ofokuserad och kände mig .. jag kan inte beskriva känslan. Varför hade det här hänt? Varför kunde det inte bara vara Justin och jag?
Lektionen avslutades och vi, allihopa, gick tillsammans till skåpen och hämtade våra saker. Det var nämligen sista lektionen för dagen, så alla skulle väl hem eller något nu.
- Claudia, är något fel eller? sa Caitlin och gick upp bredvid mig.
- Nejrå, sa jag och skakade på huvudet. Men innerst inne var något fel, jag visste bara inte riktigt vad.  

Vi gick ut till parkeringen och till bilarna.
- Ska vi göra något? sa Chaz glatt. - Vi kan käka!
- Vi har precis ätit lunch, suckade Caitlin. Alla började skratta, alla utom jag.
- Jag tror jag ska hem, men vi ses, sa jag och började gå. Caitlin sprang upp bredvid mig igen och frågade en gång till om allt var okej. Jag nickade tyst och gick hem.

Två dagar senare:
Mobilen ringde så jag slängde mig på sängen och svarade.
- Hej det är Claudia!
- Hej, det är Caitlin. Vill du göra något?
- Jag vet inte om jag har lust..
- Kom igen! Det blir roligt. Kom till Ryans hus nu, jag och de andra är där om några sekunder, sa hon och la på. Jag suckade och gick in till garderoben och valde ett par nya, rena kläder att ta på mig. Det fick bli ett par slitna jeansshorts, en blus och lite smycken. Jag tog min väska, satte på mig mina converse och sprang ner för trappan och ut genom dörren.

Jag kom fram till Ryans hus efter bara fem minuter, då jag gått ganska snabbt. Jag knackade inte på, utan gick bara in. Det hade jag börjat göra på sista tiden. Det kändes ändå okej, för vi var så nära varandra. När jag kom in i huset såg jag inte Ryan någonstans. Plötsligt kände jag ett par armar som kramade om mig bakifrån. Jag skrattade lite och vände mig om, och såklart var det Ryan. Vi kramades och eftersom att jag stod vänd mot dörren såg jag att The Beadles, Chaz och Justin kom in genom dörren. Jag drog mig ur Ryans grepp och sprang fram och kramade Caitlin.
- Mår du bättre? viskade hon i mitt öra.
- Jag tror det, sa jag och log.
Jag gick tillbaka och ställde mig bredvid Ryans sida. Han la armen om mig och jag kunde se hur Justin kollade besvärat och kanske tillochmed lite surt på oss. Vad var hans problem? Jag kollade bort från honom och rakt fram istället.
- Vad ska vi hitta på idag? frågade jag.
- Vi tänkte visa dig det coolaste caféet ever! Du kommer att älska maten, sa Chaz och låtsades dreggla. Vi skrattade och gick ut till Justins bil, för att därefter åka till cafét.

Justins perspektiv:
Jag kollade i backspegeln och såg Claudia sitta bredvid Ryan. De satt med en varsin hörlur och jag såg att hon sjöng med. Plötsligt mötte hon sin blick och log lite generat. Hon kollade ner igen och slutade sjunga.
När jag kollade bak nästa gång såg jag att hon satt lutad mot Ryans axel och halvsov. Hon var så himla gullig men.. Jag var bara tvungen att veta om det var något mellan de.

Claudias perspektiv:
Vi var framme efter ungefär trettio minuters bilresa. Under dessa minuter hade jag blivit så trött att jag nästan somnat. Jag "väcktes" iallafall när vi var framme och så klev vi ut. Byggnaden som vi stannat framför såg ut som ett typiskt café som man ser i alla filmer och när vi gick in så insåg jag att jag hade rätt. Det var ett sånt där 60-tals café som är med i princip alla filmer! Jag blev helt paff, det var verkligen jättecoolt! Vi satte oss vid ett bord och killarna gick iväg för att beställa, så jag och Caitlin satt ensamma kvar vid båset.

- Är du och Ryan typ .. tillsammans? sa hon och log överdrivet mycket.
- VA? Vem har sagt det?
- Jaha, så det är sant.. Jag såg att hon blev besviken.
- Nej, gud nej. Det är verkligen inte sant? Gud, herregud. Nej nej nej! Det är inte sant! sa jag och skakade om henne. - Du måste förstå, vi är inte tillsammans! Vi har inte något på gång och.. usch nej, vi är inte tillsammans.
- Okej bra!
- Hur kunde du tro det?
- Asså det är inte så svårt att inte tro det, så som ni två håller på! Han håller om dig hela tiden, ni flirtar med varandra och ..
- Herregud, nej! Jag vill inte sända ut de signalerna, verkligen inte. Vi har bara en sån relation, sa jag och log. Caitlin nickade förstående. - Jag lovar att jag inte är intresserad av honom på något sätt, han är som en bror för mig.
- En bror som du flirtar med? sa hon och skrattade.
- Nejdå! Vi har ju bara en sån relation, somsagt. Ingen incest här inte! Jag började också skratta. - Helt ärligt så gillar jag Ju..
- Jag visste det! pep hon och skrattade. Vad visste hon?
- Va?
- Inget. Jag kommer strax! sa hon och ställde sig upp snabbt. Jag såg att hon ställde sig vid kassan, bredvid Justin. Hon klappade honom på axeln och sa något så att han vände sig om och kollade på mig. Han log och började gå mot mig, med två drickor i händerna. Jag visste inte vart jag skulle kolla så jag bara kollade ner i bordet.

- Tja, sa han och ställde ner glasen. - Jag köpte en jordgubbsmilkshake åt dig och en choklad åt mig. Är det okej? Vi kan byta om du vill?
- Det är lugnt.
Därefter blev det en ganska pinsam tystnad och alla verkade vägra att komma tillbaka.
- Öhm.. Förlåt om jag frågar, men är du och Ryan typ.. du vet?
- Varför tror alla det?! sa jag upprört och slog händerna i bordet. Justin ryggade undan. - Hehe, förlåt! Nej, vi är absolut inte tillsammans.
- Men ni är typ..
- Han bodde hos mig i Sverige under typ halva sommaren, sedan var han där när du hade konsert. Vi är bästa vänner, vi har inget på gång fast det kanske ser ut som det. Vi är bara kompisar med en så kallad "flörtig" relation som vi själva inte märker av!
- Va? skrattade Justin. - Skojar du? Är ni inte tillsammans? Och va? Bodde han hos dig?
- Ja, sa jag och nickade.
- Åh, gud vad bra.. Nej alltså, eller jo, det är ju bra men.. Skit samma.
Jag skrattade lite nervöst och mumlade något som jag inte ens själv visste vad det var.
- Ehm.. är det .. ööh.. typ lugnt.. Hur är det mellan oss? frågade Justin och kollade ner i bordet.
- Eh.. jjag.. ee.. antar det.. stammade jag fram. Vad var det med mig?

Justins perspektiv:
När hon sa att det var lugnt mellan oss kände jag för att bara hoppa upp och ner, skrika av glädje och kyssa henne. Men det var ett problem, jag visste inte om hon menade att det var lugnt som i "det är lugnt, vi kan vara vänner" eller om hon menade att vi skulle vara mer än det..

---

Förlåt för dålig uppdatering! Imorgon lovar jag minst två kapitel och ett av de ska vara lite romantiskt (det är ju alla hjärtans dag imorgon)

Hade lite bråttom i slutet, men vad tycker ni? Vad kommer att hända? Några har frågat om när jag ska börja på den nya novellen, och så fort jag fixat lite med den här kommer den nya (vill inte att det finns risk att jag blandar ihop de båda, så den kanske dröjer lite). BIEBERLOVE!