Me Plus You - Kapitel 74
Vi hade nu nästa lektion om mindre än fem minuter så vi skyndade dit och gick in och satte oss i klassrummet. Precis när lektionen började kunde vi höra högtalaren som började brusa. "Claudia Freeman i klass 8C, kom genast ner till rektorn" kunde vi höra och alla i klassen började skrika saker som "lycka till" och så vidare. Jag ställde mig nervöst upp, tog väskan och böckerna och gick ner dit.
- Hej, vad kan jag hjälpa dig med? sa kvinnan som satt vid skrivbordet.
- Öhm, jag skulle tydligen träffa rektorn eller något? Claudia Freeman.
- Välkommen Claudia. Han väntar på dig där inne, sa hon och pekade på en dörr. Jag gick dit och öppnade dörren.
- Hej Claudia. Jo, det är så att det har blivit ett litet fel. Jag har nu läst din mapp och du är ju somsagt född 1995, men har alltid gått en klass över dig, alltså med 1994:orna. Stämmer det?
- Ja, iallafall i Sverige, sa jag och nickade.
- Bra, då ska du ha det så här också. Är detta okej? Du är lite för duktig för åttans kurs tror vi.
- Aha okej, men hur ska jag göra med privatlektionerna då?
- Du kommer ha specialundervisning när resten av klassen har matte. Du kommer att läsa matte på ditt språk, men ha en lektion matte på engelska i veckan. Låter det okej?
- Jadå, det låter super, sa jag och log.
- Det glädjer mig att du tycker det. Här har du ditt nya schema, koden till ditt nya skåp och lite andra böcker, sa han och sträckte över allt till mig. - Du börjar i klassen imorgon. Glöm inte att ta skolbussen med niorna och inte med åttorna. Lycka till!
Jag sa hejdå och gick ut därifrån. Jag kollade på pappret och jag hade tydligen börjat i klass 9B nu. Jaha, tänkte jag för mig själv, samtidigt som jag gick upp mot den nya korridoren. Det var som tur inga där, jag hade verkligen ingen lust att bli utstirrad nu. Jag öppnade skåpet, la in allting och gick till mitt "gamla" skåp och hämtade allt jag haft där.
Jag gick iväg till lektionen med åttorna som nu hade slutat, och förklarade allt för Erik, Markus, Alicia och Melody. De förstod men lovade att fortfarande vara mina vänner. Vi tog bussen hem tillsammans.
Nästa dag:
Jag vaknade av att väckarklockan ringde och strax därefter kom mamma inspringandes på mitt rum.
- Skynda dig! Bussen kommer om tio minuter!
Jag var uppe på några sekunder och valde snabbt kläder och idag fick det bli något som legat framme, dvs en randig tröja och ett par shorts. Jag släppte ut håret och drog några drag med mascaran innan jag rusade ner i köket och käkade.
Jag sprang ut och kom precis med bussen. Jag pustade ut när jag klev på och kände ungefär samma känsla som igår - vart skulle jag sitta? Jag kollade oroat runt och gick sakta nerför "gången" i mitten av bussen. Plötsligt hörde jag att någon ropade mitt namn och jag såg Ryan vinka åt mig. Jag blev otroligt lättad och började gå emot honom. Några rader framför honom såg jag tjejen som Justin varit med sitta och hon och hennes kompisar bitch-blickade mig igen. Jag suckade och fortsatte att gå emot Ryan. Jag hälsade på några som jag träffat igår och Caitlin och hennes kompisar medans jag gick mot honom.
- Hey girl! sa han och kramade om mig. - Hur mår du?
- Bra, själv?
- Superb! sa han och la sin arm runt min axel. Bussen stannade och några fler elever klev på. Jag såg hur Chaz sprang emot oss.
- YO! Chaz is in tha.. bus. Tjenare tjejen! sa han och gjorde en high-five med mig innan han sattes sig bredvid mig. Bakom honom såg jag hur Justin kom och han log mot oss innan han satte sig några rader framför oss.
Bussen stannade såsmåningom vid skolan och vi allihopa klev av och gick tillsammans till skåpen. Jag hade lite problem med att hitta mitt nya skåp, men med lite hjälp av Caitlin som hade skåpet bredvid mig hittade jag det. Jag stod och försökte pressa in alla mina saker i skåpet när jag kände hur någon knackade på min axel. Jag vände mig om.
- Vad? sa jag irriterat och kollade på personen. Det var Chaz.
- Sorry! Tänkte bara säga att jag har skåpet under dig och ja, jag vill gärna låsa in mina saker jag med. Haha!
- Förlåt Chaz.. sa jag och flyttade på mig.
- Lugnt, sa han och log.
Jag fick reda på att jag gick i samma klass som Ryan, Caitlin, Christian och Chaz.. och även Justin och den där jobbiga tjejen som alltid stirrade på mig. Vi gick tillsammans till första klassen. Det var historia.
På lunchen satte jag mig vid samma bord som Ryan och Cx3 och började äta. Såsmåningom kom fler och fler av Caitlins och alla andras kompisar och hälsade på mig, och de alla verkade jättetrevliga. Snällare än i åttan iallafall. Efter en stund såg jag Justin och den där tjejen i matsalen, men de var påväg utifrån matsalen. Jag såg att Justin kollade lite på mig men jag ignorerade honom bara. Vi åt upp och gick till nästa lektion, vilket var idrott. Vi bytte om och gick ut till idrottssalen.
- Okej, idag ska vi köra spökboll. Bieber, du väljer ena laget och McCartney du väljer andra! skrek gympaläraren och Justin och en kille som hette Mark ställde sig längst fram, framför hela klassen. - Justin, du börjar.
- Öhm, jag tar Ryan, sa han och skrattade.
- Jag tar Caitlin, sa Mark.
De fortsatte att välja och efter ett tag, när mer än halva klassen fortfarande var kvar verkade Justin inte kunna bestämma sig.
- Ehm.. jag tar .. Claudia, sa han och log mot mig. Jag log lite smått tillbaka och gick direkt fram till Ryan. Han kramade om mig och viskade något som jag inte kunde höra i mitt öra. Jag kände hur Justin stirrade på mig.
- Claudia, passa då! Passa! Claudia passa! Jag är fri! skrek Christian och vevade med armarna. Jag kastade bollen till honom och han fick ut en i det andra laget. Jag, som hade valts som spöke, fick tillbaka bollen. Alla i mitt lag vevade med armarna och skrek på mig så jag kastade bara ut bollen och gissa vem som tog lyra? Justin, såklart. Han sprang över och var spöke med mig.
- Tja! sa han och buffade lite på min arm.
- Hej, mumlade jag och fortsatte att försöka fånga bollen.
Jag sneglade lite då och då på Justin och direkt när jag gjorde det så log han mot mig och jag kollade direkt ner i marken. Vad var det med mig?
När idrotten var slut sprang vi tjejer in i vårt omklädningsrum och killarnas i deras.
Två timmar senare:
- Vad har vi nu? frågade jag Caitlin samtidigt som jag stod och rotade i mitt skåp.
- Matte, sa hon och suckade.
Jag tog ut matteboken och följde med alla de andra till lektionen, idag skulle jag nämligen få vara med på deras lektion. Det skulle jag få vara varje fredag.
Jag, Caitlin och Chaz satte oss direkt bredvid varandra och började snacka men avbröts snabbt av läraren som harklade sig och nu stod framför min bänk.
- Claudia. Kan du räkna ut detta tal? Gå fram och gör det på tavlan.
Jag kollade nervöst bak på Caitlin och Chaz som bara skrattade åt mig. Jag tog den kritan och gick fram till den svarta tavlan. Jag backade bak några steg och kollade på tavlan och därefter räknade jag ut talet på bara några sekunder. Jag kunde höra hur Chaz mumlade "wow".
- Väldigt bra jobbat Claudia! sa Mr Bradshaw och jag gick och satte mig igen. Jag kände hur nästan alla i klassen stirrade på mig och jag kunde höra hur Chaz och Caitlin pratade om mig. Jag skrattade lite för mig själv och fortsatte att arbeta i matteboken.
När vi hade slutat gick vi direkt till våra skåp, hämtade och lämnade våra saker för att sedan gå.
Vi gick allesammans ut till skolgården och ställde oss som i en "ring" och snackade. Efter ett tag kom Justin och ställde sig där, lika glad som alltid. Jag försökte att inte kolla på honom för mycket, men det var svårt.
- Vart ska ni nu då? frågade han och log stort.
- Hem, och ni? sa Caitlin.
- Hem, svarade vi alla andra också.
- Jag går nu, vi ses! sa jag efter ett tag, och tog upp min väska ifrån marken.
- Va? Ska du gå hem? frågade Chaz. - Varför åker du inte bil?
- Jag får inte, jag är bara femton.
Alla förutom Justin och Ryan kollade chockat på mig.
- Va? Vänta, är du bara femton? Va?
- Ja, jag har hoppat över en klass, man kan ju inte hjälpa att man är värsta snillet, sa jag och skrattade. - Nä, men det är inte så konstigt. Christian har ju också gjort det?
- Ja, i och för sig, sa Chaz och skrattade. - Jag åker nu, vi ses!
- Vi ska också åka, så vi ses! sa Caitlin och vinkade samtidigt som hon, Christian och Chaz gick iväg till sina bilar. Kvar stod jag, Ryan och Justin. Jag kände att det blev en ganska pinsam tystnad, fastän Ryan och Justin pratade på.
- Öhm ja, somsagt.. Jag ska gå nu, sa jag och tog återigen upp min väska ifrån marken.
- Jag kan skjutsa dig om du vill, sa Justin och log.
- Det är lugnt, jag går hellre. Vi ses Ryan! sa jag och började gå iväg. Jag kollade bak och Justin stod kvar och såg ganska ledsen ut, samtidigt som Ryan sprang emot mig. Han stannade och la armen över mig.
- Come on girl, jag kan skjutsa dig!
- Okej, tack. Snällt av dig, sa jag och log. Vi gick tillsammans till hans bil och satte oss i den.
Kanske lite tråkigt kapitel.. Det kommer att komma drama senare, I promise! Har varit väldigt upptagen idag + att min absoluta bästa vän ska sova hos mig ikväll, och då vill jag INTE vara osocial och sitta framför datorn. Hoppas ni förstår!
Tack för alla fina kommentarer, NI ÄR BÄST. :)
neej den va bra :)
snääälla mer idag! :D
SUPER! :D
Du är så duktig !!!!
asbra!!
kan du skriva mer idag snälla orkar verkligen inte vänta mer hahhahaha :D
haha, ja levde mig verkligen in i den! kunne typ se justins blick i mitt huvud!:D
du är så duktig!!!!!!!!!! du äger!!!
mer ;)
Så himla braa!
Men de är synd om Justin :( haha fast ändå inte lixom:p
as bra ! Många meer !!!
mera:D tycker att claudia och justin ska bli tillsammans igen. ;)
MERA FÅR DAMP :D
MEEEERRR ;D
Hej! Jag tycker denna berättelsen är bra.
Är detta sant?
du skriver jätte bra och så, har läst några kapitel nu men eftersom jag inte läst från början så fattar jag inte så mycket, orkar inte heller läsa från början.
kan du inte börja på en ny ? :)
du ska såklart avsluta denna i din takt först, men sen sluta inte skriva , börja på en ny! :D
du skriver sjukt bra!
NEJJJJ FORTSÄTT MED DENNA I LUGN OCH ROOOO , är gaaleen av den :) Och sedan börja på en ny , meen inte två samtidigt tkr inte jag , för det blir så krångligt ;)
Till kommentaren däruppe! Lääs från början ,.. det är värt!! Och som sagt då förstår d nog bättre så kan bloggaren avsluta denna ifred oxå ;)