- Nathalie? sa Claudia och lirkade sig ur mitt grepp. - Vad gjorde du med henne?
- Spelade in en ny låt.
- Jaha, vad bra. Lova mig att aldrig lämna mig för henne, okej?
- Varför ska jag ha henne, hon är ju värsta surpuppan? Varför ska jag ha henne när jag kan ha dig? Varför ska jag ha henne när jag redan har den jag vill ha? sa jag och kysste henne. - Jag älskar dig! Massor.


Förlåt för random bild.

Jag kramade om Claudia hårt och borrade in näsan i hennes hår.
- Alltid du och jag, viskade jag i hennes öra och hon kollade upp på mig och log.
- Alltid du och jag, repeterade hon och våra läppar möttes.

Vi la oss ner i hennes säng framför TV:n.
- Trivs du här? frågade jag henne. - Saknar du inte.. ja du vet, där hemma?
- Ja, jag trivs här. Det spelar ingen roll vart jag är, för om du är här känns det som hemma, sa hon och kysste mig.
- Bra, men jag menar liksom.. Känns det inte jobbigt att ha lämnat allt?
- Jo, verkligen. Men jag har den personen jag behöver plus några grymma kompisar här, så jag ska nog klara mig.

Claudia satte sig upp och gick fram till TV:n för att sätta på en film.
- Blir den här bra? frågade hon och höll upp Eclipse.
- Öhm, visst, mumlade jag och suckade lite lågt. Jag var inget jättestort fan av Twilight.
Hon tryckte in filmen i DVD:n och la sig sedan bredvid mig. Filmen rullade igång och jag kunde inte koncentera mig på den när jag hade en sån vacker tjej bredvid mig. Jag började sakta och säkert flytta mig närmre henne och tillslut märkte hon det och vände sig om.
- Justin! pep hon till när jag försökte kyssa henne, men tillslut gav hon efter och började kyssa mig. Vi kysstes allt mer passionerat och det ena ledde till det andra.

Nästa morgon vaknade jag av att någon slickade mig i ansiktet.
- Claudia, sluta, mumlade jag trött. Jag hörde att någon fnittrade och jag öppnade sakta ögonen och fick se en hundtunga i mitt ansikte. Jag satte mig med en chock upp och såg Claudia sitta där med Sasha som slickade mig i ansiktet. 
- Haha, shit! Du skulle ha sett din min! sa hon och släppte ner hunden på golvet.
- Mm, det där var kul va?
- Japp. Upp och hoppa nu!  Hon tog tag i min arm och drog upp mig ur sängen.
Vi gjorde snabbt iordning oss och gick ner till köket där vi käkade några mackor. Efter ett tag knackade det på dörren och Claudia sprang och öppnade. En stund senare kom en man och en kvinna in i köket. Kvinnan var Patricia, Claudias mamma.

- Justin! Vad gör du här? sa hon och kramade om mig.
- Jag sov över här, hehe. Vad kul att ni har flyttat hit!
- Ja verkligen. Vi får ta och träffas någon dag, din familj och våran familj. Eller?
Jag nickade. Fram till mig kom en stor man och skakade om min hand.
- Det måste vara du som är Justin alltså. Jag heter Carl och är Claudias pappa.
- Jo det är jag som är Justin. Trevligt att träffas!
Claudia buffade mig i armen och skrattade lite.
- Vi ska gå nu, vi ses senare. Älskar er!

Vi gick upp till hennes rum och hämtade några av hennes saker.
- Så, det där var din pappa?
- Mhm, mumlade hon.
- Han verkade snäll.
- Ja faktiskt. Alltså, han brukar inte vara så snäll. Han hatar att jag dejtar killar men ja, du får nog alla att smälta med ditt leénde.

Claudias perspektiv:
Han log mot mig och jag trodde själv att jag skulle smälta. Han gick fram till mig och tog min käke i hans händer och sedan kysstes vi.
- Ska vi gå? frågade han mig.
- Visst, nickade jag och vi gick ner. Vi sa hejdå till mamma och gick ut till Justins bil.

- Förresten, vart ska vi? frågade jag efter bara en liten stund.
- Jaa du.. Jag fick ju träffa dina föräldrar så du ska få träffa min mamma! sa han glatt och kollade på mig med ett leénde.
- Öhm va? Vad sa du precis? Träffa hans mamma? Aldrig.
- Kom igen! Det kommer att gå asbra.

Vi stannade efter ungefär fem minuter vid ett jättestort hus. Ett av de finaste hus jag någonsin sett faktiskt. Jag mumlade tyst "wow" och jag märkte hur Justin skrattade åt mig.
- Jag som hade tyckt att mitt hus var gigantiskt.
- Ditt hur är gigantiskt. Mitt är bara lite större, sa han och flinade.
Vi gick ut ur bilen och fram till dörren. Justin gled in genom dörren utan att knacka på och jag gick efter. Vi kom in i hallen och det var verkligen hur vackert som helst. Jag stod säkert där och gapade, så som Justin skrattade åt mig.
- Mamma! ropade Justin och ner för trappan kom en kvinna nerspringandes. Okej, en kvinna. Jag visste såklart vem hon var, Pattie. Hans mamma. Hon var så mycket vackrare än på varje bild jag sett.
- Hej Justi.. Oh, vem är det här? sa hon och kollade på mig.
- Mamma, det här är min flickvän.