Me Plus You - Kapitel 70
Jag plockade upp mobilen och kollade på ett SMS som jag fått ifrån Ryan.
*Är du påväg nu? Jag saknar och längtar efter dig! Vi kommer att ha det SÅ kul! Vi ses snart*
Jag log för mig själv och kramade om Sasha (vi var nämligen på ett flyg där man fick ha djur). Det här kanske skulle bli bra trots allt? Det återstår bara att se.
1. Jag och Sasha. 2. Min skohylla. 3. Min walk-in-closet. 4. Själva huset. 5. Badrummet på övervåningen. 6. Ett av rummen.
Resan tog flera timmar och jag fördrev tiden med att kolla på filmer, mysa med Sasha och att äta. Flygvärdinnorna var förmodligen redan trötta på mig då jag ropade på de hela tiden och bad om en ny påse godis, en ny burk läsk eller något annat att äta.
Flera timmar, filmer och måltider senare orkade jag knappt hålla ögonen öppna, så jag slöt de försiktigt-
Efter, vad som känts som bara några sekunder, väckte mamma mig.
- Gumman, du har sovit i tre timmar nu!
- Tre? Ojdå, det kändes knappt som en minut.
- Jag antar att du bara är väldigt trött, sa hon och log. - Vi är framme om en timme.
- Vart var det vi skulle nu igen? Texas? Nej juste, sa jag och skrattade. - Pappa flyttade därifrån. Hm.. New York?
- Han flyttade därifrån också. Först ifrån New York till Texas och sedan ifrån Texas till Atlanta och.. sedan till New York. Efter det flyttade han därifrån, tillbaka till Atlanta. Krångligt va? Jag vet inte riktigt vad din far höll på med, men det var något med jobbet. Vi ska till hans nya hus i Atlanta.
- Jaha, sa jag och somnade om igen.
Mamma väckte mig igen när vi var påväg att landa. Jag höll hårt i Sasha medans planet skumpade ner och tillslut hade vi landat. I ett helt nytt land. Jag kollade ut genom fönstret och det såg inte så speciellt ut.
Vi tog våra väskor och jag satte på Sasha kopplet så klev vi ut. Direkt så träffade värmen oss. Det var kanske inte så jättevarmt, men tillskillnad från Sverige så var det absolut det!
Vi gick in på flygplatsen och hämtade alla våra väskor och det var många. Mer än hälften av alla väskor hade vi skickat iväg till pappa igår, samtidigt som vi skickade hästarna, men det var fortfarande många. Vi tog våra väskor och försökte fixa en taxi.
Vi satte oss i taxin och åkte iväg. Själva resan tog ganska lång tid då vi bodde långt ifrån flygplatsen. Medans vi åkte kollade jag ut genom fönstret och kollade på allt som vi åkte förbi. Det kändes inte så speciellt då jag vart här förut. Jag hade åkt till pappa nästan varje sommar och hälsat på - vart han än bodde. Jag hade varit i nästan hela USA och åkt runt med honom, men extra mycket i New York och Texas. Där trivdes jag som bäst och de båda ställena var som mina andra hem.
Nu hade chauffören svängt in på en gata som såg ut att ha lite 'finare' hus. Han stannade bilen och vände sig om mot mamma.
- Jaha, då var vi framme. Det blir 695 kr, sa taxichauffören. Mamma tog upp pengar och gav honom och så klev vi ut ifrån bilen. Jag ställde mig framför huset. Det var ett vitt jättestort hus, med massor av träd, buskar och blommor runt omkring. Menade pappa allvar? Var detta vårt nya hus? Det var verkligen jättefint och jag hoppade till av glädje och började skrika när jag fick se pappa springa ut ifrån huset.
- Claudia! skrek han och sprang fram till mig. Han lyfte upp mig och snurrade runt mig, som vi gjort när jag var liten. - Åh vad jag har saknat dig, sa han och kramade om mig hårt.
- Jag har saknat dig med, och din Texas-dialekt. Haha!
Pappa släppte taget om mig och kollade på mamma.
- Patricia, sa han och gick fram till henne och kysste henne. Jag stod och kollade ett tag och försökte harkla mig så högt jag kunde men ingen av de lyssnade, så jag tog en resväska och Sasha under ena armen och gick in i huset.
När jag kom in i huset stannade jag och nästan tappade allt jag bar på. Gud så fint det var! Det var så mycket större än hemma och .. det var väldigt väldigt vackert.
Pappa kom in bakom mig.
- Ditt rum är där uppe, sa han och kramade om mig igen.
Jag lirkade mig ur hans grepp och sprang snabbt upp för trappan. Jag öppnade första dörren till vänster men det var tydligen inte mitt rum då jag kom till ett badrum. Det var nästan tre gånger så stort som hemma i Sverige och det var supervackert.
Jag gick vidare till nästa dörr och öppnade försiktigt dörren, och detta såg ut att vara mitt rum. Rummet var gigantiskt. Mitt i alltihopa stod en stor dubbelsäng. Det fanns också en bokhylla, en soffa, en TV och ett skrivbord.
Jag kollade runt efter en garderob och såg istället två dörrar. Jag sprang fram till den ena dörren och öppnade den. Det var mitt badrum! Det var ungefär lika stort som badrummet ute i hallen eller vad man ska säga - alltså väldigt stort. Det var också lika fint.
Jag stängde snabbt dörren och öppnade nästa. Där inne var ett rum som var nästan lika stort som mitt sovrum var i Sverige. Det var alltså enormt. Och det fanns bara kläder där inne. Jag hoppade upp och ner och skrek som en galning. Jag hade fått en walk-in-closet! Full med kläder! Jag gick fram och kollade på alla kläder som hängde i färgordning. Alla kläder var i min storlek och exakt den typ av kläder som jag älskade. Jag gick vidare i rummet och kom till en hylla, med bara skor. Det var hur många skor som helst och hur många typer som helst.
Plötsligt ringde Ryan.
- CLAUDIA! Är du framme?!
- JA!
- Åh, vart bor du? Vi måste träffas!
- Atlanta, typ någon adress, vänta lite, sa jag och letade upp adressen och sa den.
- Skojar du?! Jag med! Gå ut på gatan om .. tio sekunder, sa han och la på.
Jag kastade snabbt av mig kläderna jag hade på mig och tog på mig ett par jeans och en rosa tshirt som jag sett hänga här. Jag tog också på mig några smycken och ett par vita Converse, lyfte upp Sasha och sprang ner för trappan.
- Vart ska du? frågade pappa och kollade på mig.
- Ut!
- Ut? sa mamma och kollade frågandes på mig.
- Träffa Ryan. Ses sen!
Jag sprang ut på gatan med Sasha i kopplet och såg Ryan stå längre ner på gatan. Jag skrek så att han vände sig om och vi båda sprang mot varandra.
Jag hoppade på honom och kramade om honom länge.
- Gud vad jag har saknat dig världens-bästa-kompis! sa han medans vi kramades.
- Jag har saknat dig med!
- Jag kan inte fatta att vi får träffas igen. Att du har flyttat hit! Shit vad vi kommer att ha kul.
- Jag hoppas det, för just nu trivs jag verkligen inte, sa jag och kollade på honom.
- Vadåra? Kom, sa han och drog med mig till stranden.
Kanske inte blev som vissa ville.. sorry.
*Är du påväg nu? Jag saknar och längtar efter dig! Vi kommer att ha det SÅ kul! Vi ses snart*
Jag log för mig själv och kramade om Sasha (vi var nämligen på ett flyg där man fick ha djur). Det här kanske skulle bli bra trots allt? Det återstår bara att se.
1. Jag och Sasha. 2. Min skohylla. 3. Min walk-in-closet. 4. Själva huset. 5. Badrummet på övervåningen. 6. Ett av rummen.
Resan tog flera timmar och jag fördrev tiden med att kolla på filmer, mysa med Sasha och att äta. Flygvärdinnorna var förmodligen redan trötta på mig då jag ropade på de hela tiden och bad om en ny påse godis, en ny burk läsk eller något annat att äta.
Flera timmar, filmer och måltider senare orkade jag knappt hålla ögonen öppna, så jag slöt de försiktigt-
Efter, vad som känts som bara några sekunder, väckte mamma mig.
- Gumman, du har sovit i tre timmar nu!
- Tre? Ojdå, det kändes knappt som en minut.
- Jag antar att du bara är väldigt trött, sa hon och log. - Vi är framme om en timme.
- Vart var det vi skulle nu igen? Texas? Nej juste, sa jag och skrattade. - Pappa flyttade därifrån. Hm.. New York?
- Han flyttade därifrån också. Först ifrån New York till Texas och sedan ifrån Texas till Atlanta och.. sedan till New York. Efter det flyttade han därifrån, tillbaka till Atlanta. Krångligt va? Jag vet inte riktigt vad din far höll på med, men det var något med jobbet. Vi ska till hans nya hus i Atlanta.
- Jaha, sa jag och somnade om igen.
Mamma väckte mig igen när vi var påväg att landa. Jag höll hårt i Sasha medans planet skumpade ner och tillslut hade vi landat. I ett helt nytt land. Jag kollade ut genom fönstret och det såg inte så speciellt ut.
Vi tog våra väskor och jag satte på Sasha kopplet så klev vi ut. Direkt så träffade värmen oss. Det var kanske inte så jättevarmt, men tillskillnad från Sverige så var det absolut det!
Vi gick in på flygplatsen och hämtade alla våra väskor och det var många. Mer än hälften av alla väskor hade vi skickat iväg till pappa igår, samtidigt som vi skickade hästarna, men det var fortfarande många. Vi tog våra väskor och försökte fixa en taxi.
Vi satte oss i taxin och åkte iväg. Själva resan tog ganska lång tid då vi bodde långt ifrån flygplatsen. Medans vi åkte kollade jag ut genom fönstret och kollade på allt som vi åkte förbi. Det kändes inte så speciellt då jag vart här förut. Jag hade åkt till pappa nästan varje sommar och hälsat på - vart han än bodde. Jag hade varit i nästan hela USA och åkt runt med honom, men extra mycket i New York och Texas. Där trivdes jag som bäst och de båda ställena var som mina andra hem.
Nu hade chauffören svängt in på en gata som såg ut att ha lite 'finare' hus. Han stannade bilen och vände sig om mot mamma.
- Jaha, då var vi framme. Det blir 695 kr, sa taxichauffören. Mamma tog upp pengar och gav honom och så klev vi ut ifrån bilen. Jag ställde mig framför huset. Det var ett vitt jättestort hus, med massor av träd, buskar och blommor runt omkring. Menade pappa allvar? Var detta vårt nya hus? Det var verkligen jättefint och jag hoppade till av glädje och började skrika när jag fick se pappa springa ut ifrån huset.
- Claudia! skrek han och sprang fram till mig. Han lyfte upp mig och snurrade runt mig, som vi gjort när jag var liten. - Åh vad jag har saknat dig, sa han och kramade om mig hårt.
- Jag har saknat dig med, och din Texas-dialekt. Haha!
Pappa släppte taget om mig och kollade på mamma.
- Patricia, sa han och gick fram till henne och kysste henne. Jag stod och kollade ett tag och försökte harkla mig så högt jag kunde men ingen av de lyssnade, så jag tog en resväska och Sasha under ena armen och gick in i huset.
När jag kom in i huset stannade jag och nästan tappade allt jag bar på. Gud så fint det var! Det var så mycket större än hemma och .. det var väldigt väldigt vackert.
Pappa kom in bakom mig.
- Ditt rum är där uppe, sa han och kramade om mig igen.
Jag lirkade mig ur hans grepp och sprang snabbt upp för trappan. Jag öppnade första dörren till vänster men det var tydligen inte mitt rum då jag kom till ett badrum. Det var nästan tre gånger så stort som hemma i Sverige och det var supervackert.
Jag gick vidare till nästa dörr och öppnade försiktigt dörren, och detta såg ut att vara mitt rum. Rummet var gigantiskt. Mitt i alltihopa stod en stor dubbelsäng. Det fanns också en bokhylla, en soffa, en TV och ett skrivbord.
Jag kollade runt efter en garderob och såg istället två dörrar. Jag sprang fram till den ena dörren och öppnade den. Det var mitt badrum! Det var ungefär lika stort som badrummet ute i hallen eller vad man ska säga - alltså väldigt stort. Det var också lika fint.
Jag stängde snabbt dörren och öppnade nästa. Där inne var ett rum som var nästan lika stort som mitt sovrum var i Sverige. Det var alltså enormt. Och det fanns bara kläder där inne. Jag hoppade upp och ner och skrek som en galning. Jag hade fått en walk-in-closet! Full med kläder! Jag gick fram och kollade på alla kläder som hängde i färgordning. Alla kläder var i min storlek och exakt den typ av kläder som jag älskade. Jag gick vidare i rummet och kom till en hylla, med bara skor. Det var hur många skor som helst och hur många typer som helst.
Plötsligt ringde Ryan.
- CLAUDIA! Är du framme?!
- JA!
- Åh, vart bor du? Vi måste träffas!
- Atlanta, typ någon adress, vänta lite, sa jag och letade upp adressen och sa den.
- Skojar du?! Jag med! Gå ut på gatan om .. tio sekunder, sa han och la på.
Jag kastade snabbt av mig kläderna jag hade på mig och tog på mig ett par jeans och en rosa tshirt som jag sett hänga här. Jag tog också på mig några smycken och ett par vita Converse, lyfte upp Sasha och sprang ner för trappan.
- Vart ska du? frågade pappa och kollade på mig.
- Ut!
- Ut? sa mamma och kollade frågandes på mig.
- Träffa Ryan. Ses sen!
Jag sprang ut på gatan med Sasha i kopplet och såg Ryan stå längre ner på gatan. Jag skrek så att han vände sig om och vi båda sprang mot varandra.
Jag hoppade på honom och kramade om honom länge.
- Gud vad jag har saknat dig världens-bästa-kompis! sa han medans vi kramades.
- Jag har saknat dig med!
- Jag kan inte fatta att vi får träffas igen. Att du har flyttat hit! Shit vad vi kommer att ha kul.
- Jag hoppas det, för just nu trivs jag verkligen inte, sa jag och kollade på honom.
- Vadåra? Kom, sa han och drog med mig till stranden.
Kanske inte blev som vissa ville.. sorry.
Kommentarer
Postat av: lavin
jättebra!;)
Postat av: Johanna
Superbra jue !! Fortsätt !!!!!!!!!
Postat av: Anonym
vi måste kommentera så hon vill fortsätta.. :(
Postat av: Anonym
SUPERBRA!!!! :D
Postat av: romina
asbra !!!!!!!!!!!!!!!
Trackback