- Justin, vad har jag gjort för att förtjäna dig? Jag har typ skitit i dig och du har alltid funnits här för mig. Alltid.
- Du gör mer än vad du tror. Tack vare dig orkar jag leva, jag orkar med varje andetag och jag älskar dig. Han böjde sig fram och vi möttes i en lång kyss. Gud vad jag älskade honom. Mer än vad jag hade trott.



Vi satt kvar på stranden en stund och bara kollade ut mot solnedgången. Vi sa inte mycket, bara höll hand och njöt av varandras sällskap.
Efter att ha suttit på stranden i någon timme så gick vi hem till mig och myste.

- Kanske inte så som du velat att det skulle bli men.. började Justin och höll på med mitt hår.
- Det blev alldelles perfekt och jag älskar dig, avbröt jag honom.
- Och jag älskar dig, sa han och kysste mig mjukt. Jag besvarade kyssen.
Vi släckte lampan och tur det, annars hade Justin nog undrat varför jag låg med ett sånt stort leénde på mina läppar..

Nästa morgon vaknade jag av att alarmet ringde, klockan halv sju, som jag ställt det. Jag stängde av det och vände mig om mot Justin. Han låg och sov och han såg lika underbar ut som vanligt. Jag la mig ner i sängen igen och kollade på honom och efter ett tag öppnade han ögonen.
- Hur länge har du stirrat på mig?
- Jag vet inte, tio minuter kanske.
- Jag märkte det. Lite läskigt.. Godmorgon förresten, sa han och satte sig upp och jag gjorde detsamma. Vi möttes i en kyss.
- Frukost? sa jag och började ställa mig upp. Han nickade och vi gjorde oss snabbt iordning och gick ner till köket. Justin började direkt agera kock och ställde sig framför spisen.

Efter fem minuter var han klar och ställde ner en tallrik med amerikanska pannkakor framför näsan på mig.
- Åh, gud vad gott! sa jag och började hugga in på dem direkt. - Mmmm, sa jag mellan tuggorna.
- Såklart att det är gott, det är ju mästerkocken du talar med, sa han och skrattade. - Varför är dina föräldrar borta? Eller är de fortfarande borta?
- Vet faktiskt inte. Jag tror att de skulle på middag hos min faster eller något, och de stannade väl där antar jag.

När vi ätit upp gjorde vi oss iordning för att gå till skolan. Eller, Justin skulle inte dit för han skulle till studion, men jag var ju tvungen att gå dit. När jag var klar skjutsade Justin mig och jag ville inte lämna honom.
- Vi ses senare va?
- Såklart shawty, sa han och pussade mig. - Fast jag vet inte hur jag kommer att stå ut..
- Inte jag heller. Jag pussade honom. - Jag älskar dig.
- Jag älskar dig också. Du borde gå nu för du börjar. Vi ses senare, sa han och kysste mig. Vi kysstes länge innan jag motvilligt gick ur bilen och in till skolan. Vid skåpen väntade Chaz och Ryan på mig.

Jag ställde mig vid skåpet och mobilen plingade till. Jag tog upp den och läste smset ifrån Justin.
"Jag saknar dig redan" Jag log för mig själv och Chaz, som nu stod bakom mig, fnös till.
- Ohlalala, vad hände igår då? Någon är visst kär.. tsss! sa Chaz och knuffade till mig på armen.
- Jag vet inte vad du pratar om? sa jag och fnissade. Jag tog ut mina böcker ur skåpet och Ryan kramade om mig.
- Hej och godmorgon, och förresten.. Grattis. Jag sa ju att allt skulle lösa sig! viskade han i mitt öra.
- Oh no! Hon är otrogen. Ryan, bort med tassarna! Hon är Justins! Vi såg ju allt i bilen, de är såå ihop! skrattade Chaz och jag visste inte riktigt vad jag skulle säga.
Vi gick tillsammans till lektionen där vi även mötte upp Caitlin. Jag hälsade på henne och berättade om mig och Justin. Hon sa att hon var glad för mig. Lektionen började och vi gick in och satte oss, bredvid varandra.

Resten av dagen var som alla andra skoldagar, bara att den här var så mycket tråkigare. Jag saknade Justin! Jag hade skickat iväg två SMS till men inte fått ett enda svar, men jag antar att han var för upptagen för att svara eller något. Jag förstod honom.

Under sista lektionen kände jag hur mobilen vibrerade till i fickan, så när våran lärare inte kollade passade jag på att ta upp den. Det var ett SMS ifrån Justin och jag kände ett glädjerus genom hela kroppen. Jag klickade på 'öppna'.
*Hata mig inte för det här, men jag har insett att vi aldrig kommer att kunna vara med varandra. Förlåt*
Jag läste smset om och om igen och skrattade för mig själv. Jag tryckte på svara och skrev snabbt tillbaka.
*Haha, kul Justin! Jag gick faktiskt nästan på det. Vi ses senare, älskar dig*
*Tro vad du vill, men det är sant. Förlåt mig, men det kommer aldrig bli vi två..*

Justins perspektiv:
Jag satt med Nathalie ute i sofforna och väntade på att låten skulle spelas klart. Jag satt och bläddrade i en tidning och kände hur Nathalie stirrade på mig. Kunde hon inte bara sluta? Hon var verkligen jätteirriterande. Kunde hon inte heller förstå att det var slut mellan oss? Dörren öppnades och in kom Usher.
- Justin, kan du komma en stund? Vi kanske måste sjunga om en bit!
- Visst, sa jag och ställde mig upp. Jag kollade surt på Nathalie innan jag gick därifrån.

Nathalies perspektiv:
Jag och Justin hade fått ledigt från skolan idag för att vi skulle öva på en ny låt till konserten, och för att Justin skulle spela in en ny låt. Det glädje mig att Justin inte var sur på mig efter allt som hänt mellan oss. Jag hörde att han skaffat en ny tjej, den där Claudia. Jag tror allvarligt talat inte på det, varför skulle han vela ha henne när han kunde få mig? Hon såg ut som en jävla sopsäck jämfört med mig. Innerst inne visste Justin att han ville ha mig.

Just nu satt vi och väntade på att låten skulle vara klarinspelad så att vi kunde lyssna på den. Jag försökte samtala med Justin men han svarade inte.
Efter en stund kom Usher ut och bad Justin komma in och jag fick sitta kvar själv medans Justin gick iväg. Det Justin inte märkte var att han av misstag lämnade kvar sin telefon. Perfekt! Jag gick fram till hans del av soffan och plockade upp mobilen. Som bakgrund hade han en bild på honom och en tjej, och inte vilken tjej som helst.. Claudia. Jag kände hur ilskan kokade så jag gick in i hans kontakter och letade upp hennes namn och sedan skrev jag ett SMS till henne. Jag tryckte på skicka och efter bara några sekunder fick jag svar.

Justins perspektiv:
När jag kom tillbaka ut i rummet igen satt Nathalie med en mobil upptryckt i näsan. Jag trodde för en sekund att det var min så jag började leta i mina fickor och när jag märkte att jag inte hade min mobil med mig så insåg jag att det var min mobil. Jag sprang fram till henne och ryckte ur den ur handen på henne.
- VAD GÖR DU? skrek jag. - Vad håller du på med? Det är fan privat!
- Iinggett, stammade hon fram.
Jag kollade snabbt igenom mobilen och såg vad hon skickat till Claudia. Tur att Claudia inte hade tagit det på allvar.
- Vad fan gjorde du? Vad fan har du gjort?
Jag såg hur hon fick tårar i ögonen, men jag brydde mig inte.
- Det var bara på skoj!
- Skoj? Mhm, skoj du vet! sa jag och gick därifrån.

Jag sa hejdå till alla och sprang hem till Claudia. Jag sket i att knacka utan gick bara in och öppnade dörren. Hon stod i hallen när jag kom in. Jag hoppade på henne och kramade om henne.
- Hej min kille som inte tycker att vi passar ihop och som tycker att vi inte borde vara tillsammans, sa hon och skrattade.
- Det var inte jag som skrev det, sa jag och kramade om henne lite hårdare.
- Vem var det då?
- Nathalie. Den.. subban. Det sista sa jag lite tystare.
- Nathalie? sa Claudia och lirkade sig ur mitt grepp. - Vad gjorde du med henne?
- Spelade in en ny låt.
- Jaha, vad bra. Lova mig att aldrig lämna mig för henne, okej?
- Varför ska jag ha henne, hon är ju värsta surpuppan? Varför ska jag ha henne när jag kan ha dig? Varför ska jag ha henne när jag redan har den jag vill ha? sa jag och kysste henne. - Jag älskar dig! Massor.

---

Kanske lite tråkigt? Eller är det bara jag haha? Hm..
Det kommer att komma lite drama senare, eller iallafall hända lite saker! Förlåt för dålig uppdatering idag, har haft fullt upp (och som vanligt kommer jag kanske inte att kunna uppdatera på ons/tor. Ska försöka!) Tack till alla som kommenterat, ni är bäst. ♥