- Jasmine, jag åkte egentligen hit för att träffa Justin och det var för typ.. Jag kollade snabbt på klockan - Herregud, snart en timme sen som jag skulle träffat honom!
- Såklart. Det är lugnt, men kan vi inte ses ikväll? Tjejkväll liksom!
- Jovisst, det blir mysigt. Jag ringer dig ikväll. Förresten, kan du visa mig vägen till Justin's rum?
Hon visade mig vägen, kramade om mig och jag började gå mot hans rum. När jag öppnade dörren ..



Så såg jag en gammal gubbe stå med bara en handduk runt midjan. Han kollade förvånat på mig.
- HERREGUD! Förlåt så jättemycket! ropade jag och stängde dörren. Jag kollade bak mot Jasmine's dörr längre ner i korridorren och hon stod i dörröppningen och skrattade så mycket att hon nästan inte kunde andas, såg det ut som. Jag skrattade lite för mig själv innan jag gick vidare till nästa dörr och kollade på Jasmine som nickade.
Jag öppnade försiktigt dörren och den var också till min förvåning öppen.

När jag kom in genom dörren så vände sig Justin om mot mig. Han såg orolig ut och sprang emot mig.
- Claudia! skrek han. - Vart har du varit?! Jag har varit så orolig.. Först var du sen och sedan berättade Kenny att han skjutsat dig hit och sett dig gå in så jag började undra om du kanske tappat bort dig eller något, kanske blivit mördad av någon och ja..
- Haha, gud! Jag träffade Jasmine så jag fastnade hos henne, förlåt!
- Det är lugnt, jag var bara så orolig att någon hade hänt. Speciellt eftersom du inte svarar på mobilen. Han kollade på mig med en anklagande blick. Jag tog upp mobilen och såg att jag hade tio missade samtal och tretton SMS ifrån honom.
- Ljudlöst du vet.. hehe. Jag skrattade lite nervöst.
- Jag kommer aldrig låta något hända dig, men för att jag ska kunna hålla det är det nog bäst om du håller dig nära mig älskling.. sa han och tog tag i mitt huvud och kysste mig mjukt.
- Älskling? Är jag din älskling? sa jag förvånat efter kyssen.
- Såklart. Jag älskar ju dig och det betyder att du är min älskling.
- Älskling, mumlade jag och provade på ordet. Jag gillade det.
Vi fortsatte att kyssas och mysa ett tag innan jag kände att jag började bli hungrig.
- Är du hungrig? Din mage kurrar som en galning!
- Jo, jag antar det, svarade jag.
- Ska vi beställa hem någon mat? sa han samtidigt som han tog upp hotell-telefonen och ringde room-service. Efter ett tags kyssande knackade det på dörren åt 'Mr Bieber' och Justin gick och öppnade, och kom tillbaka med en stor vagn med jättemycket mat.
- Wow, varför så mycket?
- Jag visste inte vad du ville ha så jag tog lite av allt!
- Bra val gjorde du iallafall, sa jag och skrattade.
Vi satte oss i köksavdelningen i Justin's enorma svit och började käka.

- Gud vad jobbigt det var att rida idag! Visst, jag har ridit förut men shit - aldrig har det varit sådär jobbigt, sa Justin mellan tuggorna.
- Så vad säger du, fortfarande rädd för hästar?
- Njaeaa. Dina hästar är ju snälla men de är fortfarande farliga, om du fattar?
- Haha ja, det gör jag väl, antar jag..
- Förresten, äger du båda de där hästarna?
- Yes I do! Jag har tre hästar - Destiny, Amaron och Hippon, sa jag och tog en ny tugga.
Vi slutade att prata kort efter det och började äta upp all mat istället. Jag vet inte hur jag lyckades, men jag åt upp innan Justin. Detta ångrade jag snabbt då jag fick jätteont i magen. Justin satt och skrattade åt mig när jag satt och kved mig av smärta. Jag gjorde misstaget att kasta lite mat på honom och vips, jag hade startat ett matkrig. Vi kastade mat på varandra, köket, väggarna, sängarna - överallt. 

- Fred? frågade Justin samtidigt som han la ner pannkakan han hade i handen.
- Hm, okeej dåå..
Han började sakta gå närmre mig.
- Du har lite grädde där. Han pekade bredvid min mun och sedan flyttade han sig närmre och närmre mig, och kysste bort grädden.
- Och du har lite choklad där, sa jag och kysste hans hals.
Vi fortsatte sådär ett tag tills det blev allt hetare och hetare och jag kände hans händer och kyssar över hela min kropp. Justin började ta av mig linnet men stannade halvvägs och kollade på mig. Jag nickade och han fortsatte koncentrerat att försöka få av det samtidigt som vi kysstes. Jag försökte samtidigt ta av hans tröja och han hjälpte till med armarna. Tillslut jag hade endast mina underkläder på mig och Justin bara sina byxor.
- Du är vacker, mumlade han och log mot mig.
- Du med.
Justin lyfte upp mig så att jag satt "runt" hans midja med mina ben och liksom ställde mig mot väggen. Vi började hångla allt mer passionerat och ja, hans händer var överallt på min kropp.
Jag och Justin slutade direkt då vi hörde att dörren öppnades, och såg att det var Chaz som kom in.
- Ey bro! Ska du.. Olala Justin! Andra gången och allt blir mer hetare och hetare, I'm proud of you bro!
Justin vände sig om.
- CHAZ! Jag varnar dig! UT! UT! UT! 
Chaz började skratta och sedan gick han ut och stängde dörren. Vi kunde höra hur han fortsatte skratta utanför dörren. Jag kollade på Justin som log busigt mot mig.
- Så, vart var vi?
- Här, sa jag och började återigen kyssa honom. 
Helt plötsligt öppnades dörren igen. Justin fortsatte kolla på mig men jag såg att han var riktigt irriterad nu.
- Chaz! Vad var det jag sa?! UT. 
- Hehe, det är inte Chaz.. Det är jag och Jasmine. Sorry man, hörde jag rösten säga innan dörren stängdes.  
Jag tyckte att jag kände igen rösten men jag sa ingenting, det var inget jag tänkte mer på.
Justin suckade och släppte ner mig på marken. Han kysste mig mjukt och la tillbaka en hårslinga bakom örat på mig.
- Förlåt, men stämningen förstördes lite. 
- Det är okej, jag måste bara säga en sak till dig.. Jag är inte redo att ha sex.
- Det är inte jag heller, så det är lugnt, sa han och pussade mig på pannan.

Jag tog på mig mina kläder och Justin gjorde samma sak. Vi myste en stund i hans säng.
- Justiiiiiiiin, sa jag och kollade upp på honom.
- Vad är det min fina Claudia?
- Jag kan ha råkat lova Jasmine att vi skulle träffas ikväll och hon smsade precis att jag skulle gå till henne .. såååå...
- Du vill gå? Visst visst! Min egen flickvän lämnar mig, sa han och låtsades gråta.
- Jag kommer tillbaka senare, promise! Jag pussade honom snabbt på munnen och sprang ut genom dörren. - Love yahh!

Hos Jasmine.
- Jag hoppas det var dig Justin höll på med på sitt hotellrum? frågade Jasmine mig och såg orolig ut.
- Va?! Vad fan pratar du om?! sa jag och låtsades bli upprörd. Det verkade fungera då Jasmine blev jätteorolig. - Haha, just kidding! Yes, det var jag..
- Haha, du skrämde mig där! Grattis isåfall. Man märker verkligen att Justin gillar dig.
- Bara för att han hånglar upp mig? frågade jag och skrattade.
- Nej då! Han kan inte sluta prata om dig när vi turnerar runt och ja, det syns bara att han gillar dig. Och juste, förlåt för att jag typ förstörde lite i Danmark.. du vet.. asså.. ja, att jag pussade honom.
- Det är bortglömmet, så det är lugnt.
- Lova? För vi var inte ihop och jag är inte en bitch som snor andras killar och j..
- Jag lovar! Jag kramade om henne och hon kramade tillbaka.
Resten av kvällen kollade vi på typiska "tjejfilmer", målade naglarna, åt cupcakes, kollade på mer film, diskuterade killar och bara pratade jättelänge. En typisk tjejkväll alltså! Jag gillade verkligen Jasmine, hon var en bra vän.
När klockan närmade sig halv tolv på kvällen och Jasmine hade andra planer, eller ja hon skulle gå och lägga sig, så tänkte jag gå hem. Eller kunde jag kanske smyga tillbaka till Justin? Jag tog upp mobilen och smsade mamma om att jag skulle sova hos Justin och jag smsade honom om det var okej. Jag fick inget svar men vi hade ju sagt "ses senare" så jag antog att det skulle vara okej. Jag sa hejdå till Jasmine och gick ut i korridoren. Det var mycket tystare jämfört med förut så jag fick smyga för att inte väcka någon kändes det som. När jag kom fram till Justins dörr öppnade jag den försiktigt och den var fortfarande öppen.

Jag trippade på tårna till Justins rum och såg att han låg där i sängen och såg ut som en liten ängel. Jag gick in i badrummet och tvättade bort sminket och efter det bytte jag till en tröja jag hittade hos Justin. Han hade säkert inga problem med att jag lånade den!
Jag kröp ner bredvid honom försiktigt, för jag ville inte väcka honom, och han vaknade inte. Han låg med ansiktet mot mig och jag pussade honom (vad jag trodde var försiktigt) på näsan.
- Ahhha, mumlade han och öppnade ögonen lite halvt. - Claudia, är det du? Fan dig om du är Chaz.
- Nejdå, det är jag, sa jag och skrattade lite lågt.
Han log och gjorde en pussmun. Jag böjde mig framåt och pussade honom på munnen och kort därefter såg jag hur han somnade igen. Jag låg och kollade på honom ett tag innan jag själv somnade med ett stort leénde på läpparna.

---

Höhö, fick inga idéer till slutet (förlåt för opassande bild också, haha). Men vad tycker ni? Vad tycker ni om historien (allt som allt)? ♥

Efter ytterligare tjugo minuter hade hon ridit klart och när hon hoppade av hästen så bad hon mig komma fram till henne, vilket jag gjorde.
- Fortfarande rädd? skrattade hon.
- Nja, jag tror fortfarande att de kan skada en, men inte dina hästar. Dina hästar är ganska snälla..
- Haha okej! Förlåt om jag inte var med dig nu i slutet men jag måste verkligen träna upp mig inför tävlingssäsongen! Om du vill kan du åka hem nu för jag måste rida en till häst.. men kan vi ses ikväll?
Jag nickade och kramade om och pussade på henne, även fast hon var alldelles svettig och stank häst. Jag kollade på klockan och den var nu tio. Jaha, vad skulle jag hitta på nu resten av dagen då? Jag tog upp mobilen och smsade Ryan och Chaz. En sak var iallafall säker - jag skulle duscha innan!



Det kändes lite taskigt att jag inte kunde följa med Justin hem, men jag var verkligen tvungen att träna och det här var enda tiden då jag och mamma kunde. När jag hade hopptränat både Destiny, Aramon och Hippon var jag helt slut.
- Du var jätteduktig idag gumman! Justin också, haha. Är du redo för tävlingssäsongen nu då? frågade mamma.
- Tack, det kändes ganska bra och jag tror att jag är redo.. Haha jo, det var han. Jätteduktig faktiskt.
- Ska du åka hem nu?
- Yes box, sa jag medans jag packade några saker i väskan.
- Vi ses senare! ropade mamma efter mig medans jag gick mot bussen.
När jag kom fram till busshållplatsen så kollade jag på tabellen och såg att bussen redan hade gått, och att nästa skulle gå om tjugo minuter. Typiskt! Jag sprang tillbaka in i stallet och mamma var som tur kvar.

- Mamma jag vet att du har mycket att göra men snälla, snälla, snälla, kan du skjutsa mig hem?
- Missade du bussen igen? sa hon och suckade samtidigt som hon vek ihop Aramon's täcke. Jag nickade. - Jaja, okej då. Men vi får skynda oss, jag har somsagt väldigt mycket att göra! Hoppa in i bilen!
Hon låste upp bilen som stod precis utanför stallet och jag hoppade in i den. Mamma gasade på och vi var ganska snabbt framme vid mitt hus. Jag sa hejdå till henne och gick in i huset där jag blev påhoppad av Sasha. Efter att ha gosat med henne en stund så fixade jag något att äta innan jag gick upp på rummet och duschade.
När jag var klar så la jag mig på sängen och bara pustade ut. Jag var verkligen trött. Helt slut i kroppen och bara allmänt trött..

Jag vaknade någon timma senare av att Sasha hoppade upp på mig och slickade mig i ansiktet. Jag skrattade och lyfte upp henne och började pussa på henne. Jag kollade på klockan och såg att den var lite över halv två, vilket måste betyda att hon inte varit ute på ett tag, så jag bestämde mig för att gå ut med henne. Jag tog på mig ett par jeans, ett vitt linne med volanger och en jeansjacka innan jag tog kopplet och gick ut.

Två timmar senare:
Jag fiskade upp mobilen ur fickan och såg att det var ett SMS ifrån Justin. Jag läste det snabbt och blev ännu mera stressad när han undrade vart jag var.. Vi hade bestämt att vi skulle träffats för flera timmar sedan men jag är ändå så himla seg och ja, tiden gick snabbt så nu var jag väldigt stressad. Jag kollade mig snabbt i spegeln, knöt skorna och sprang ut ifrån dörren. Jag stannade snabbt upp och tänkte till. Vart var det han hade sagt att vi skulle mötas? Jag suckade och bestämde mig för att ringa honom.
- Yo it's JB!
- Seriöst, svarar du så? Jaja, jag har glömt bort vart vi skulle träffas.
- Såklart du har.. På mitt hotell!
- Och vart bor du?
- Såklart glömde du det också. Jag tänkte att du nästan glömt bort det så jag bad Kenny åka och hämta dig. Kolla runt hörnet ... NU och du ser hans bil! Ses snart baby! sa han och la på i örat på mig.
Jag kollade runt hörnet och mycket riktigt stod en bil med Kenny inuti där. Jag småsprang fram till bilen och hoppade in i framsätet. Vi småpratade lite innan vi efter en stunds biltur var framme vid Justin's hotel. Han bodde alltså på Grand Hotel, hur kunde jag inte komma ihåg det? tänkte jag för mig själv. Jag sa hejdå till Kenny och gick in i receptionen.

- Hej, kan jag hjälpa dig? sa en ung kille, ungefär i min ålder. Säkert en praktikant eller något.
- Jo hej, jag ska.. Jag började tänka efter lite. Jag kunde ju inte säga att jag skulle träffa Justin Bieber. Det skulle för det första låta helt sjukt och påhittat, och om han nu trodde mig skulle det väl komma ut att jag träffat honom. - Ehh, jo.. ehm.. jaa... Jag ska..
- CLAUDIA! skrek någon och avbröt mig. Min blick drogs automatiskt dit och jag såg vem det var.. Jasmine! Vi sprang mot varandra och kramades.
- Åh, det var ju jättelängesen! Gud vad jag har saknat dig tjejen! Hänger du med upp på rummet?
- Ursäkta, men hon kan inte bara.. sa killen bakom disken.
- Ursäkta, härmade Jasmine honom. - Hon är med mig!
Jag började skratta lite smått när jag såg killens min och sedan följde jag med Jasmine upp på hennes rum.
- Asså åh, du vet inte hur irriterande det är att Justin och hans grabbar fick det stora rummet och jag och mina tjejer det lilla. Schysst liksom! gnällde hon medans hon öppnade dörren. Jag gick in efter henne och suckade. Rummet var inte alls litet, gigantiskt om något vilket fick mig att undra hur Justin's rum såg ut..
Jag snackade med Jasmine ett tag. Vad jag hade saknat henne! Efter en stund kom jag på att det var Justin jag skulle träffa.
- Jasmine, jag åkte egentligen hit för att träffa Justin och det var för typ.. Jag kollade snabbt på klockan - Herregud, snart en timme sen som jag skulle träffat honom!
- Såklart. Det är lugnt, men kan vi inte ses ikväll? Tjejkväll liksom!
- Jovisst, det blir mysigt. Jag ringer dig ikväll. Förresten, kan du visa mig vägen till Justin's rum?
Hon visade mig vägen, kramade om mig och jag började gå mot hans rum. När jag öppnade dörren ..

- Jag älskar dig också. Jag har en annan fråga också.. varför har du valt mig? Mig av alla hundraziljardtals tjejer?
- För att du är speciell. Din kärlek värmer mig när jag är kall, tröstar mig när jag är ledsen och får mig att skratta när jag ler. Med dig kan jag vara mig själv och jag vet att du älskar mig för den jag är. Och du är världens finaste tjej. End of story, that's why.
Jag kände hur ögonlocken blev tyngre och tyngre och jag kunde känna Justins lugna andetag bredvid mig när jag somnade den kvällen. Jag hade verkligen hittat världens bästa kille. Det fanns inga ord att beskriva hur mycket han betyder för mig.



Justins perspektiv:
- Justin, vakna! Justin, vakna då!
Jag öppnade sakta ögonen och mitt framför mig stod Claudia och puttade på mig.
- Tjenare tjejen, mumlade jag trött.
Hon log och pussade mig, och drog bort täcket från min kropp. Jag pep till och suckade åt henne där hon stod och skrattade åt mig med armarna i kors.
- Upp och hoppa då! sa hon och flinade innan hon försvann ut från rummet. Jag satte mig upp i sängen och sträckte på armarna, och kollade på klockan. Den visade åtta på morgonen. Varför tvingade Claudia upp mig så himla tidigt? Jag suckade igen och klev upp. Jaha, då var det dags att klä på sig då!
Precis när jag höll på att ta på mig ett par byxor kom Claudia inspringandes i rummet igen.
- Nejnejnej, du ska ha på dig det här! sa hon och höll upp ett par svarta byxor.
- Okej, sa jag misstänktsamt och tog emot byxorna som hon sträckte fram. De såg ganska små ut och materialet var konstigt - typ lite sammet över rumpan.. 
Claudia gick ut ur rummet och jag klev ur byxorna jag höll på att ta på mig och tog på mig byxorna jag fått av henne istället. De satt alldelles tajt på mig och kändes bara jätteskumma, inte alls sköna! Jag gick fram till spegeln och spanade in mig själv. Byxorna satt jättetajt över min rumpa! Det såg hemskt ut.
Jag gick ovant i byxorna ner för trappan till köket och när Claudia fick se mig började hon gapskratta, så mycket att hon nästan inte fick luft. Jag blev lite irriterad, varför hade hon gett mig ett par såna här fula byxor och sedan skrattade åt mig? Hon ställde sig upp och gick emot mig och då såg jag att hon också hade såna byxor på sig. Fast på henne satt de såklart snyggt, hon passade i det.
- Här har du, sa hon och sträckte fram en macka till mig. - Kom med nu, vi ska åka!
Jag kollade undrandes på henne, tog emot mackan och följde efter henne. Hon gick ut i hallen och tog på sig sina skor och jag gjorde detsamma, innan jag följde med henne ut till garageuppfarten där det stod en bil som jag kände igen - Kennys bil. Claudia klev in i framsätet och jag satte mig där bak..

- Ta på dig de här skorna. Hon höll upp ett par konstiga skor som hon gav till mig innan hon själv tog på sig ett par skor som såg ungefär likadana ut, förutom att hennes såg mer ut som stövlar. Jag var fortfarande lika förvirrad men gjorde som hon sa och tog på mig skorna. 
- Jag måste bara fråga, vart ska vi? Claudia svarade inte, utan bara flinade istället. - Dissare.. Okej Kenny då, vart ska vi?
- Sorry man, tystnadsplikt, sa han och flinade lika mycket som Claudia.

Efter en stunds bilåkandes så stannade Kenny och Claudia sa att vi var framme. Hon hoppade ut ur bilen och öppnade dörren åt mig. När jag kom ut så kände jag igen lukten direkt. Häst. Vi var i ett stall. Jag kollade oroligt på Claudia och hon måste ha insett att jag förstått var vi var, för hon stod och nickade med armarna i kors. Hon började gå bort från parkeringen och nu drog hon med mig.
- Åhhh, så det här är ridbyxor.. Jag suckade. - Nejnejnej Claudia, jag vill inte. Seriöst! protesterade jag.
- Justin, come on! sa hon och fortsatte dra i min tröja.
Någonstans där insåg jag att det inte skulle vara någon idé att fortsätta protestera, hon skulle inte ge upp.
- På ett villkor. Jag ska få göra en sak med dig också.
- Visst, men kom nu! Vi måste hämta hästarna. Vet du något om hästar förresten?
- Ja såklart. Jag vet hur man rider.. typ iallafall, sa jag stolt. Hon kollade chockat på mig.
- Men va?! Varför är du rädd då?
- För att.. stammade jag fram. - Asså jag känner folk som känner folk som blivit bitna.. eller ja.. och det är faktiskt en farlig sport. Man kan skada sig! Hon skrattade och himlade lite med ögonen.
- Jaja, vi är iallafall framme nu. Du ska rida den där hästen , sa hon och pekade på en ljusbrun/röd häst som åt gräs. Hon tog upp en såkallad grimma och gick fram till hästen och fångade den. Vi gick in i stallet och hon binde upp hästen.

- Han heter Amaron och är jättesnäll. Du kommer inte att skada dig, jag lovar.
- Jaha, så ska jag typ.. göra rent den nu?
- Haha Justin! Du ska borsta honom. Claudia tog upp några borstar, visade mig hur man skulle göra och gick iväg.
- Hörru du! Vart ska du? Du kan ju inte lämna mig med .. den här saken! sa jag och viftade med armarna åt den enorma hästen.
- Jag ska också rida ju. Fast min andra häst, Destiny. Det kommer att gå jättebra!
Jag övertalade henne att hjälpa mig att göra iordning Amaron och när hon gjort iordning sin häst så gick vi tillsammans ut till ridbanan. Där stod Patricia - Claudias mamma - som jag redan träffat. Claudia förklarade att hennes mamma var ridlärare och att hon skulle hjälpa mig idag.

- Bra där Justin, driv lite mer! Räkna takten - ett två, ett två, ett två, eller upp-ner-upp-ner om du nu vill det istället, skrek Patricia och jag började göra det. Men det var svårt för Amaron sprang så snabbt så att jag tappade balansen hela tiden. - Driv lite mer där. Bestäm dig för vart du ska och låt inte han bestämma, det är du som ska bestämma över honom. Jättebra där!
Medans jag satt där och kämpade med att göra allt som hon sa, såg jag hur Kenny stod vid sidan om och skrattade samtidigt som han stod och filmade mig med sin mobil.
Patricia skrek på mig nästan hela tiden och sa att jag skulle sträcka på mig, trampa ner hälarna, spänna magmusklerna, bestämma över hästen och mycket annat.. Hon sa nästan aldrig åt Claudia utan bara gav henne massor av beröm, men jag antar att det var för att hon gjorde rätt tillskillnad från mig, haha.
Det var väldigt mycket att hålla koll på och jag var helt slut i huvudet, och kroppen, när lektionen var slut. Patricia kom fram till mig.
- Du var jätteduktig Justin! Hästar är inte så farliga va, trotsallt?
Jag skrattade lite och nickade innan jag fick hjälp att ta in Amaron i stallet igen. Claudia hade fortfarande inte kommit in i stallet igen så jag fick istället hjälp av Patricia att fixa Amaron. Efter tjugo minuter hade Claudia fortfarande inte kommit tillbaka så jag gick tillbaka med Kenny ut på banan. Där red hon fortfarande och det såg verkligen jättebra ut. Hon såg inte ens att jag stod och kollade på henne, för hon var så koncentrerad. Det var roligt att se henne så, att hon var så passionerad för ridningen. Jag störde mig på att Claudia hade gett mig den största hästen när hon själv satt på en ganska liten. Haha!

Efter ytterligare tjugo minuter hade hon ridit klart och när hon hoppade av hästen så bad hon mig komma fram till henne, vilket jag gjorde.
- Fortfarande rädd? skrattade hon.
- Nja, jag tror fortfarande att de kan skada en, men inte dina hästar. Dina hästar är ganska snälla..
- Haha okej! Förlåt om jag inte var med dig nu i slutet men jag måste verkligen träna upp mig inför tävlingssäsongen! Om du vill kan du åka hem nu för jag måste rida en till häst.. men kan vi ses ikväll?
Jag nickade och kramade om och pussade på henne, även fast hon var alldelles svettig och stank häst. Jag kollade på klockan och den var nu tio. Jaha, vad skulle jag hitta på nu resten av dagen då? Jag tog upp mobilen och smsade Ryan och Chaz. En sak var iallafall säker - jag skulle duscha innan!

---

Förlåt för konstigt kapitel (och dålig uppdatering). Jag hade lite slut på idéer och ni hade ju sagt att han skulle följa med till stallet, så det gjorde han haha :) TACK IGEN FÖR ALLA FINA KOMMENTARER. Ni är bäst! Lova att inte sluta läsa bara för det här dåliga kapitlet, höhö.

- Vart ska vi?
- Först ska vi till ett ställe som heter Skansen och sen.. Gamla stan! Sen vet jag inte, vi kan väl bara vandra runt? - Visstvisst, det är du som bestämmer. Måste vi ha Kenny med oss?
- Nej, eller jag vet inte. Om du är maskerad kanske vi inte behöver det? Eller jo förresten, ha med honom för säkerhetsskull.
Jag ringde upp Kenny som skulle möta upp oss, så att vi kunde åka till det här "Skansen" stället.



Claudias perspektiv:
- Hej Claudia, det var ett tag sen, sa Kenny och gick fram till mig och kramade om mig.
- Haha, ja det var det! Hur mår du?
- Det rullar på, hur mår du själv?
- Jag mår toppenbra!
- Bra. Jag kommer att gå lite i bakgrunden men ändå nära, men ni ska självklart få vara för er själva, sa han och kollade menande på Justin.

Han hoppade in i bilen igen och vi satte oss där bak. Justin satte sig nära fönstret och jag flyttade mig närmare honom. Han kollade upp på mig och log och tog min hand. Vi fortsatte att kolla på varandra och hans huvud närmade sig mitt och vi kysstes, länge.
Kenny harklade sig och kollade på oss i backspegeln, och jag kunde höra hur han mumlade "turturduvor". Vi kollade på varandra och började fnissade och Justin fortsatte kolla ut genom fönstret.
- Det är vackert..
- Det är helt okej, svarade jag och log.
- Är vi framme snart? frågade Justin Kenny, och Kenny kollade frågandes på mig.
- Ehh.. Jag tror det, sa jag och försökte kolla ut genom fönstret vart vi var. - Vänta Kenny! Du har kört förbi! 
Han fick köra värsta omvägen och vi skrattade hela vägen, för att han blev så sur över det.
- Nu är vi framme! skrek jag och Kenny stannade bilen på parkeringen och vi gick ut. Justin satte på sig sin luvtröja och solglasögon. Om man var ett Bieberfan och kände igen Kenny skulle man kanske misstänka något, men annars så lyckades han dölja det ganska bra.
- Kom! skrek jag och drog med honom till ingången där vi betalade och gick in. Jag hade inte varit här på Skansen på flera år så jag hade faktiskt glömt bort hur det såg ut här, så jag gick direkt fram till den stora kartan.
- Vi går hit, sa Justin och pekade på en bild med hästar. - Du gillar ju hästar?
- Haha, visst, sa jag och vi tog en minikarta så att vi inte skulle tappa bort oss. Vi började gå mot hästarna.

- Åh, kolla vad söt den är! sa jag och klappade en liten shettis (en liten hästras) som stod i en hage. - Kom igen Justin, klappa den!
Han sträckte fram handen men drog snabbt tillbaka den.
- Eh, aa.. fast nej.
Jag vände mig om och kollade på honom med en seriös blick.
- Skojar du? Är du rädd för hästar? Den här lilla saken? sa jag och nickade mot den lilla söta hästen som var mer lik en hund än en stor häst.
- Kanske det kanske, vad spelar det för roll? Kan vi inte gå nu? Det finns massor av andra djur ju.. mumlade han och drog bort mig ifrån hästarna.
- Visstvisst, men tro inte att du kommer undan så lätt. Jag ska bota din hästfobi!
- Hästfobi? Vad snackar du om? De är bara .. väldigt stora..
- Ja men vi säger så! Kom, vi drar till Lillskansen nu! Där kommer du trivas, sa jag retsamt och boxade till honom på armen.

Vi vandrade vidare till Lillskansen - där alla små kattungar, kaniner, fåglar, getter och annat gulligt finns. Där verkade Justin faktiskt trivas, haha. Han sprang runt och pekade på alla söta djur och skrek hur söta de var. "Åh, kolla vilken söt kattunge! Kolla den där kaninen! Aw, vad söt kyckling!" Jag skrattade för mig själv.
Efter ett tag gick vi vidare till en glasskiosk. Jag köpte en strut och när det var Justins tur att köpa så förvrängde han sin röst jättemycket, så att den helt plötsligt blev superljus. Jag böjde mig fram och viskade till honom;
- Justin, jag tror inte det där behövs. Ifall du inte märkt det så är det bara barnfamiljer här.. och jag tror inte de bryr sig om din röst eller om vem du är. Fast det betyder ju inte att du måste ta av dig din förklädnad. Han kollade på mig och skrattade. När han tackade tjejen som jobbade i kiosken för glassen så bytte han plötsligt till sin vanliga röst och hon kollade konstigt på honom när vi gick därifrån.
När vi ätit upp så tog Justin upp sin karta ur fickan.
- Kan vi inte gå hit? sa han och pekade på ett ställe med nordiska djur.
- Visst, vi går dit nu på direkten.
Det låg inte så långt ifrån där vi var så det gick snabbt att gå dit. Väl där så gick vi till vargarna, lodjuren, björnarna och slutligen till älgarna. När Justin såg älgarna började han skratta så mycket att han nästan låg på marken, och när jag såg honom sådär kunde jag inte heller hålla mig för skratt - så alla som gick förbi oss måste ha trott att vi var några galningar, haha!
- Men seriöst Justin, vad är det som är roligt?
- Formen på älgarna! Jag har sett älgar förut men Sveriges älgar är ju missbildade.. Har du inte sett deras kropp?! skrattade han fram.

Efter Skansen, Gamla Stan osv. På kvällen:
- Fy vilken härlig dag det var! sa Justin och la armen om mig.
- Ja, speciellt när den där vakten sa åt oss att man inte fick bada i fontänen! Haha!
- Haha, ja det var kul.. sa han och pussade mig på pannan. - Jag har faktiskt inte haft så här roligt på evigheter, men med dig har jag alltid roligt.
- Justin, får jag fråga dig något?
- Visst, du kan prata med mig om allt. Det vet du.
- Vad händer när du åker iväg nu till USA nästa gång?
Det var en jobbig punkt för oss båda men jag behövde verkligen ha svar på detta. När jag ställde frågan såg jag hur Justin's ansiktsuttryck helt plötsligt blev allvarligt.
- Hm, ingenting? Jag menar, vår relation fortsätter väl? Nu har jag upplevt det här underbara landet Sverige och jag är villig att åka hit bara för att få träffa dig. Anytime baby! För du vet väl att jag älskar dig?
- Jag älskar dig också. Jag har en annan fråga också.. varför har du valt mig? Mig av alla hundraziljardtals tjejer?
- För att du är speciell. Din kärlek värmer mig när jag är kall, tröstar mig när jag är ledsen och får mig att skratta när jag ler. Med dig kan jag vara mig själv och jag vet att du älskar mig för den jag är. Och du är världens finaste tjej. End of story, that's why.
Jag kände hur ögonlocken blev tyngre och tyngre och jag kunde känna Justins lugna andetag bredvid mig när jag somnade den kvällen. Jag hade verkligen hittat världens bästa kille. Det fanns inga ord att beskriva hur mycket han betyder för mig.

---

Åhh :') Inte så jättespännande just där, men ni ska veta att det kommer bli lite mer drama snart. Men just nu i Sverige, kommer allt förmodligen vara "frid och fröjd"! :)

Har ni några idéer på vad som ska hända? Kommentera!

- Gumman, gråt inte, mumlade jag och la armen runt henne.
- Men den är ju så sorglig! Förlåt om jag gråter hela tiden men jag är så känslig, snyftade hon fram.
Efter ett tag märkte jag att hon somnat på mitt bröst så jag stängde av filmen och la ner all mat på golvet, innan jag kröp ner bredvid henne. Hon andades så tungt och låg där så fin, hon var verkligen vacker. Som en ängel. Jag pussade henne på näsan och la mig tätt intill innan jag själv märkte att jag höll på att somna.. bredvid världens bästa tjej.



Jag vaknade av att Claudia pratade i sömnen. Hon låg där, lika vacker som alltid, och mumlade mitt namn. Det kändes bra det! Jag log för mig själv och klev upp ur sängen när jag såg att klockan närmade sig elva på morgonen. Jag tog på mig ett par byxor och en tröja och smög ner till köket där en kvinna stod. Hon vände sig om när hon hörde mig komma ner för trappan.
- Åh hej, och vem är du? frågade hon och kollade chockat på mig.
- Eh, hej.. Det är jag som är Justin, sa jag och sträckte fram handen. Hon tog tag i min hand och skakade om den.
- Vad trevligt! Jag heter Patricia och jag är Claudias mamma.
- Patricia? Det heter min mamma också, sa jag och log. Hon log tillbaka.
- Gud vad trevligt det är att få träffa dig, Claudia har pratat massor om dig!
- Bara bra saker hoppas jag? Jag skrattade.
- Såklart! En sak är säker - du är den enda hon pratar om, sa hon och skrattade med mig. - Jag måste gå till jobbet nu men vi hörs senare. Kul att ha dig här Justin! sa hon och gick ut genom dörren. Jag pustade ut. Hennes mamma var snäll! Jag hatar att träffa tjejers föräldrar för jag är alltid så nervös om vad de ska tycka om mig, men det här gick ju bra.
Jag gick fram till kylskåpet och öppnade det. Tog fram smör, ost, skinka, gurka och började göra mackor. Tillslut hade jag fixat en som en frukostbuffé bestående av mackor, juice, youghurt, flingor och massor av annat. Jag gick då upp till Claudias rum igen och in i badrummet. Jag tog av mig alla mina kläder och ställde mig i duschen. När jag var klar så rufsade jag till mitt hår och klev ut ur badrummet med en endast en handduk runt midjan. När jag kom ut ur badrummet och in i Claudias rum igen så såg jag att hon var vaken. Hon var påväg upp ur sängen när hennes blick möte min. Jag såg hur hon bet sig i läppen. Jag gick fram till henne och kysste henne ömt och hon kysste tillbaka. Jag kände hur hennes kalla hand nuddade min mage och jag rös till när den gjorde det. Hennes fingrar rörde sig över min mage, fram och tillbaka. Jag rös till så mycket att jag nästan skakade.

Claudias perspektiv:
Jag märkte att det retade honom och jag kunde inte undgå att le lite retsamt mot honom. Jag flyttade min hand  några centimeter längre ner och fortsatte att smeka hans mage med min hand, samtidigt som jag kysste honom och jag kunde höra hur han småstönade. Jag kände hans händer i min nacke och han tryckte mig allt närmare honom så vi kysstes passionerat och hårt.
- Claudia, sluta .. jag, jag.. kan inte hålla mig.. mumlade han mellan kyssarna.
Jag drog handen en sista gång över hans mage och nu kunde jag verkligen känna hur han rös till.
- Girl, you make me crazy, sa han och kollade mig rakt in i ögonen.
- Hehe, mumlade jag och smet ut ur hans grepp, och ställde mig upp. Jag hade bara på mig ett linne och ett par trosor, där det pinsamt nog stod "I ♥ Bieber" så jag försökte dra ner linnet så långt som möjligt.
- Ohh, snygga trosor! Han log sitt sexiga Bieber-smile.
- Tack jag vet, sa jag och blinkade till med ögat. - Du, jag hoppar i duschen.
- Sure baby, jag väntar här så länge, sa han och la sig bekvämt i sängen framför TV:n.
Jag gick in i badrummet och tog av mig mina kläder men insåg att jag inte hade några kläder här inne att byta om till så jag satte en handduk runt kroppen och öppnade dörren igen, och där stod Justin med bara en tröja och ett par kalsonger på sig. Ni kan ju gissa vart min blick fastnade. Justin skrattade till.
- Eh, jo.. Kan du slänga hit en tröja och ett par byxor?
Han drog snabbt på sig sina svarta mjukisbyxor och slängde ett par mjukisbyxor och en tröja till mig.
- Thanks! sa jag och stängde snabbt dörren och hoppade in i duschen.

Justins perspektiv:
Jag la mig i hennes säng framför TV:n och satte på den. Jag förstod ingenting! Men MTV kände jag igen, så det fick bli MTV.. Jag hörde hur vattnet stängdes av och hur Claudia började sjunga.
"I never thought I'd be in love like this, when I look at you my mind goes on a trip" och så blev det tyst en stund innan hon fortsatte igen: "I never thought I'd fall for you as hard as I did, you got me thinkin' bout our life our house and kids, yeah. Every morning I look at you and smile cause boy you came around.." Jag log för mig själv och kände ett lyckorus genom hela kroppen. Claudia var verkligen den bästa tjejen man kunde få. Jag älskade henne så mycket.
Dörren öppnades och hon kom ut med mjukisbyxorna och linnet på sig, och en handduk runt håret.
- Vad flinar du åt?
- Dig. Du vet väl att du sjunger bra? 
- Skojar du? Hörde du mig?!
- Haha, ja såklart.. Men det var bra. Jag log och hon log tillbaka och gick fram till mig. - Du är så vacker, sa jag och smekte hennes kind.
- Du är vackrare.
- Du vet innerst inne att du är det och jag skiter i vad du säger för du kommer alltid att vara finast, jag lovar. Förresten, jag har gjort frukost där nere.
Vi gick ner tillsammans och åt upp frukosten innan vi bestämde vad vi skulle göra idag, och vi bestämde oss för en dag på stan. Eller rättare sagt - Claudia bestämde sig för att visa mig Stockholm. Vi gjorde oss snabbt iordning och var ute från dörren..

- Vart ska vi?
- Först ska vi till ett ställe som heter Skansen och sen.. Gamla stan! Sen vet jag inte, vi kan väl bara vandra runt?
- Visstvisst, det är du som bestämmer. Måste vi ha Kenny med oss?
- Nej, eller jag vet inte. Om du är maskerad kanske vi inte behöver det? Eller jo förresten, ha med honom för säkerhetsskull.
Jag ringde upp Kenny som skulle möta upp oss, så att vi kunde åka till det här "Skansen" stället.

- Så, vem var det där? frågade jag honom medans jag drog handen genom hans hår.
- Min überjobbiga kompis Chaz, suckade Justin. Så, vart var vi? frågade han och började kyssa mig. Hans mobil avbröt då den började ringa, så han tog några steg bort ifrån mig och svarade. "Mm, ja jag kommer, nu? Ja okej, men ja jag kommer sa jag ju" hörde jag honom säga.
Han kom tillbaka in i rummet och suckade.
- Förlåt, men vi ska köra soundcheck nu för konserten börjar om en halvtimme. Vi ses senare, och då kan vi fortsätta med allt det här, okej? sa han och pussade mig snabbt på munnen innan han tog på sig en tshirt och var snabbt ute ur rummet.



Efter soundchecket och konserten..
- Jäklar, hände det där precis? frågade tjejen som gick bredvid oss. Hon hette Mimmi och hade fått turen att vara Justin's OLLG på denna konsert.
- Yes, det gjorde det, svarade Olga henne.
- Åh fyfan vilket drag det var där inne! utbrast jag. - Det var ju som att typ dansa på ett dansgolv, haha! Jag känner mig alldelles svettig och allt.. Shit, det där var verkligen sjuukt!
- Jag håller med, instämde Mimmi och Olga.
Vi gick och småpratade lite om konserten när vi gick emot bussen. Den här konserten hade varit nästan tusen gånger bättre än Danmark konserten, förutom att jag fått vara Justin's OLLG där.
Bussen kom efter en stund och vi fortsatte att prata om konserten och Justin tills både Mimmi och Olga skulle gå av. Jag kramade om de båda och fortsatte att åka till stationen utanför mitt hus. Jag klev av och skuttade in i huset. Mamma var som vanligt inte hemma. Förut var hon nästan alltid det, men inte nu längre..

Jag sprang upp på mitt rum och twittrade lite innan jag klev nästan direkt in i duschen. Jag var tvungen att duscha, så svettig som jag var. Det var så otroligt mycket folk på konserten och jag dansade verkligen loss när låtarna med drag i var. Det var en grym konsert!
Jag duschade ganska kort, men rakade benen och allt annat sånt där "tjejigt". När jag kom ut ur duschen så släppte jag ut håret och bestämde mig för att låta det självtorka idag, så jag lät det bara vara. Jag torkade hela kroppen och smörjde in mig med en hallon-bodylotion. Jag orkade inte sminka mig så mycket så jag satte bara på mig lite mascara. Jag gick ut ur badrummet och in till mitt rum istället, där jag snabbt plockade fram ett par mörka jeansshorts, en lös vit tröja och såklart underkläder. Jag tog bort handduken runt kroppen och satte på mig underkläderna och därefter shortsen och tröjan. Jag kollade mig i spegeln och jag var nöjd, det såg bra ut. Jag flätade snabbt håret i en lös fläta och sedan började jag plocka undan lite på mitt rum. Vad skulle jag hitta på idag? Juste! Jag skulle ju träffa Justin! Jag plockade snabbt upp mobilen och smsade honom, men innan jag hunnit skicka iväg smset fick jag ett av honom: "Adress tack?" Jag skickade iväg adressen och satte mig framför datorn istället.

*Lyssna på Spotify, gratis, snabbt och enkelt är det du gör nu. Om du uppgraderar så slipper du reklamen. Endast 100..*
- Jajaja, ser det ut som om jag bryr mig? skrek jag medans jag sprang fram till datorn och klickade fram en ny låt. Jag plockade snabbt upp en hårborste som nu blev min mikrofon. Jag snurrade runt och började sjunga.

Justins perspektiv (lite innan):
- Kenny, åk till den här adressen, sa jag och visade upp mobilen. Han nickade och ställde in något på GPS:en innan han körde iväg.
Jag började nynna på 'Teenage Dream' och trumma lite på instrumentbrädan. Kenny kollade konstigt på mig och vi började skratta.
- You think I'm pretty without any makeup on? Ojojoj Justin, sist jag kollade så använde du inte smink, sa han och skrattade lite mer.
Vi fortsatte att åka en stund och efter ett tag stannade vi framför ett stort hus. Det såg ungefär ut som några hus hemma i USA, alltså väldigt snyggt, haha.
- Jahadå, då var vi framme! Ha mobilen på dig hela tiden och ring för minsta lilla sak, okej?
- Hejdå Kenny! sa jag och hoppade ut ur bilen och stängde igen dörren med en smäll. Jag vinkade och han körde iväg. Jag gick fram till dörren och kände försiktigt på handtaget och det var öppet. Visst, jag borde ha ringt på ringklockan men jag ville överraska henne så jag gick ändå in. När jag kom in så möttes jag av en liten golden retriver valp som började hoppa på mig och slicka mig i ansiktet.
- Hej på dig sötis, sa jag medans jag klappade och pussade på den.
Jag kollade runt lite men chansade på att hennes rum skulle vara på övervåningen, så jag smög upp för trappan. Jag tryckte försiktigt ner handtaget till första dörren. Det var ett badrum. Jag suckade och gick vidare till nästa rum. Jag tryckte återigen ner handtaget försiktigt. Jag vet inte var det var för slags rum men det var inte Claudias istället. Nu började jag faktiskt få lite panik, hade jag gått in i fel hus? Jag kollade misstänksamt runt och såg några foton på väggen. Jag gick fram dit och såg att det mycket riktigt var Claudia, det var alltså inte fel hus.
Helt plötsligt började hög musik spelas - rättare sagt min låt Eenie Meenie. Jag kollade upp och såg ett rum längst ner i hallen med öppen dörr och det var därifrån musiken kom, så jag sprang ljudlöst dit. Jag stannade i dörröppningen och såg Claudia stå vänd bort från mig och sjunga;
- Eenie meenie miney mo, catch a bad chick by her toe! If she holla, if if if she holla let her go! Ohh! She's indecisive, she can't decide! She keeps on looking,  from left to right! Girl come a bit closer, look in my eyes - searching is so wrong, I'm Mr Right!
Jag skrattade lite tyst för mig själv och gick försiktigt fram till henne och kramade henne bakifrån. Hon skrek till.
- Schh, det är bara jag, mumlade jag och borrade in näsan i hennes hår. Hon vände sig om mot mig och vi kysstes.
- Puh, tänk om det vart en inbrottstjuv! Hur kom du in förresten?
- Dörren var öppen, du borde verkligen vara försiktig med det.. Du har ingen vidare vakthund heller, söthet skrämmer tyvärr inte tjuvar! sa jag och vi skrattade.

Vi stod och kramades och pussades en stund innan jag kände att jag behövde gå på toa. Claudia visade mig toaletten i hennes rum och jag gick in dit. Jag gjorde vad jag behövde göra och kollade runt lite i hennes badrum. Det var ganska läskigt, för hon hade tillochmed posters på mig där inne. Framför toaletten och duschen!
- Claudia, harklade jag till. - Varför har du posters på mig på TOALETTEN?
- Vadåra? Jag gillar dig! Hon skrattade och pussade mig på munnen. - Har du inte sett mitt rum eller?
Jag öppnade ögonen och kollade runt i hennes rum. Man kunde knappt se vilken färg väggarna hade, för överallt var det bilder på mitt ansikte. Läskigt.
- Eh, okej.. Asså jag tror inte jag kan dejta dig nu, sa jag och drog mig ur hennes grepp. Hon började se lite orolig ut och jag kunde se hur hon nästan började gråta. Jag gick fram till henne igen. - Claudia, jag skojade bara! sa jag medans jag skakade om henne.
- Lova?
- Jag lovar, sa jag och hon kysste mig. - Haha, du skulle ha sett din min.. shit, jag borde haft en kamera här eller nåt, sa jag och började skratta. Det slutade med att vi båda skrattade så mycket att vi knappt fick luft, vi låg bokstavligen på marken och rullade runt.
- Vad ska vi göra idag? frågade jag henne.
- Idag? Hm, klockan är typ nio på kvällen men vi kan väl käka något och sen bara kolla på film och mysa?
Jag nickade och vi gick ner till köket. Vi började fixa med tacos, popcorn, chips och massor av godis. Vi bar upp allt till hennes rum och satte oss i sängen framför TV:n.
- Vad ska vi se för film? Och ska vi verkligen käka i din säng?
- Jadå, inga problem. Kan vi inte se de här två? frågade hon och höll upp två filmer (Baksmällan och Black Beuty) - Asså jag vet att det är en hästfilm men jag lovar, den är asbra!
Jag suckade lite retsamt och sedan la vi oss bekvämt i sängen och började äta av våra tacostallrikar och njuta av Baksmällan. Vi skrattade i princip hela tiden och det var nästan lite tråkigt när den var slut. Claudia var snabbt uppe på benen och satte på nästa film - Black Beuty.
Det var somsagt en hästfilm och jag har väl inget emot hästar, men de är ju stora och läskiga djur.. Jag vet att det är ett av Claudias favoritdjur och att hon har en egen häst, så därför kanske filmen var lite sorgligare för henne - men även jag tyckte den var sorglig. Jag sneglade lite på henne och hon grät några tysta tårar. Jag blev ledsen av att kolla på henne.
- Gumman, gråt inte, mumlade jag och la armen runt henne.
- Men den är ju så sorglig! Förlåt om jag gråter hela tiden men jag är så känslig, snyftade hon fram.
Efter ett tag märkte jag att hon somnat på mitt bröst så jag stängde av filmen och la ner all mat på golvet, innan jag kröp ner bredvid henne. Hon andades så tungt och låg där så fin, hon var verkligen vacker. Som en ängel. Jag pussade henne på näsan och la mig tätt intill innan jag själv märkte att jag höll på att somna.. bredvid världens bästa tjej.

---

Fantasin tog slut i mitten av kapitlet så det var väldigt svårt att hitta på vad som skulle hända, så förlåt för ett dålgit kapitel!

Förresten, TACK FÖR ATT NI KOMMENTERAR. Ni förstår inte hur mycket det peppar! Tack för alla fina kommentarer :)

- Vad är det där? frågade Olga.
- Jag vet inte riktigt, Justin gav den till mig.. svarade jag samtidigt som jag väcklade upp den. Det var hans autograf och han hade skrivit något bredvid, jag läste den lite halvhögt för Olga. Det stod:
*Hej världens vackraste. Jag måste få träffa dig nu, så vi ses snart. Du har mitt nummer" och så var det ett litet hjärta bredvid texten. Jag och Olga mumlade "aww" exakt samtidigt. Han var så söt och jag längtade verkligen tills senare..



Jag skulle dock inte behöva vänta tills senare. Mobilen vibrerade till i fickan och jag tog upp den. Det var ett SMS ifrån Justin och det stod: "Möt mig vid toaletten". Jag visade smset för Olga och sa till en av Globen-vakterna att jag behövde gå på toa. Han nickade och följde med mig dit, man fick väl tydligen inte gå på toaletten ensam. Väl där möttes jag upp av en av Justins privata vakter som gick med mig till ett annat rum istället.
- Du kan gå in dit, Justin väntar där, sa han och gjorde en handgest mot dörren.
- Tack, mumlade jag och gick försiktigt in. När jag kom in genom dörren så stod Justin där med mobilen i handen och smsade. Han vände sig om och ja, vad ska jag säga? Han hade ingen tröja på sig och det förklarar väl det mesta. Istället hade han bara på sig ett par svarta byxor och en slips runt halsen. Det går inte riktigt att förklara hur bra han såg ut.
- Gosh Justin, försöker du döda mig med din sexighet eller? sa jag medans jag fortsatte att stirra på hans sixpack. 
- Tack, antar jag, sa han medans han försökte dölja sin mage med händerna. - Haha! Jag skojar bara, du har ju sett min mage förut, så vad spelar det för roll? Jag höll precis på att byta om, därför står jag här såhär sexig.. Eller gör jag det för din skull? Han blinkade till med ena ögat.

Jag gick sakta fram till honom och drog mina händer över hans varma mage, medans jag kollade in i hans fina ögon. Han ryste till och drog mig intill honom och vi kramades, länge. Efter ett tag backade han undan och tog istället ett grepp om min midja och lyfte upp mig så att jag satt med benen runt hans midja. Jag satte händerna bakom hans nacke och han höll sina händer hårt runt min rygg. Jag lutade ner huvudet mot honom och jag kände hans varma andetag i ansiktet nu. Han böjde sig fram mot mitt ansikte och våra läppar nuddade nu varandra. Vi möttes i en lång kyss.
Vi fortsatte att kyssas medans han gick mot soffan som stod i rummet. Han satte sig försiktigt ner och nu satt jag gränsle över honom. Kyssarna blev allt mer och mer passionerade och jag började kyssa honom i på halsen, och det kändes som om hans händer var överallt på mig. Men jag gillade det.
Helt plötsligt öppnades dörren och någon harklade sig. Vi var snabbt upp ur soffan och jag fixade till mitt hår och drog snabbt på mig tshirten som Justin dragit av. I dörröppningen stod någon kille.

- Yo bro, jag kan komma tillbaka någon annan gång, sa killen och harklade sig lite mer.
- Det är lugnt, jag och .. eh.. asså vi bara..
- Hade nästan sex, skrattade han. Jag kände hur jag började bli röd som en tomat..
- Sluta! pep Justin och jag såg att han också var generad.
- Sluta! härmade killen Justin. Det var faktiskt väldigt likt och jag kunde inte hålla mig för skratt.
- Seriöst, vi tar det här senare. Hejdå! sa Justin och föste ur killen ur rummet, och dörren stängdes igen.

- Så, vem var det där? frågade jag honom medans jag drog handen genom hans hår.
- Min überjobbiga kompis Chaz, suckade Justin. Så, vart var vi? frågade han och började kyssa mig. Hans mobil avbröt då den började ringa, så han tog några steg bort ifrån mig och svarade. "Mm, ja jag kommer, nu? Ja okej, men ja jag kommer sa jag ju" hörde jag honom säga.
Han kom tillbaka in i rummet och suckade.
- Förlåt, men vi ska köra soundcheck nu för konserten börjar om en halvtimme. Vi ses senare, och då kan vi fortsätta med allt det här, okej? sa han och pussade mig snabbt på munnen innan han tog på sig en tshirt och var snabbt ute ur rummet.

---

Vad tycker ni? Lite hett där va ;) eller inte! haha. KOMMENTERA.

En sak till; jag kommer att "spola" över soundchecket + konserten i nästa kapitel, så att ni inte tror att ni får läsa om det.. sorry!

- Varsågod, ni kan nu få gå in till Meet&Greet, sa vakten.
Jag kollade chockat på honom, och kunde sa att massor av andra gjorde det också.
- Meet&Greet?! Jag trodde det skulle vara soundcheck bara! skrek tjejen bredvid mig medans hon hoppade upp. Alla fans som inte blivit "utvalda" började skrika som galningar och några började gråta.
- Hm, ni kanske har rätt. Men Mr. Bieber sa att han ville ha Meet&Greet också. Varför vet jag inte! Men nu kan ni iallafall få gå in. Ni som var här imorse med Claudia alltså.
- Hur vet du vad jag heter? Jag kollade frågandes på honom, chockat.
- Du skulle ju ha en blogg träff eller vad det nu var här och vi informerades om det, sa han medans han höll upp dörren. Jag gick in genom den med alla som jag träffat imorse bakom mig. Han ledde oss till ett rum jag aldrig varit i förr, även fast jag varit i Globen flera gånger.
- Mr. Bieber kommer snart, sa han och gick därifrån.



Alla kollade spänt på varandra och satte sig ner på stolarna som stod framför något som liknade en scen. Jag satte mig bredvid Olga på en stol längst bak, sista stolsraden. Det var ändå bra platser.
Själva rummet var ett ganska litet konferansrum eller något, som blev helt fullpackat med oss fans. Längst fram var det som en scen med ett svart "draperi" bakom.

Två killar kom ut på "scenen" och bar dit två barstolar och två mikrofonstativ. Justins gitarrist, Dan Kanter, kom ut på scen med sin gitarr och satte sig på en av stolarna. Några började skrika och han kollade upp och skrattade lite smått. Han började fixa med sin gitarr.
Jag hörde hur dörren vi kommit in i öppnades, men det verkade inte någon annan göra då de satt med spända blickar mot scenen. Jag kollade bak och där stod Kenny, lika glad som alltid. Han mimade "hej" och log stort. Jag mimade tillbaka och log glatt. Kenny nickade med huvudet mot scenen och precis då kom Justin ut på scen. Han hade på sig ett par svarta jeans, en svart tshirt, en röd/vit hood-tröja och en keps, as usual. Han såg lika snygg ut som vanligt, om inte snyggare.
Alla började skrika, vissa grät och andra bara sätt där helt chockade. Själv satt jag där och busvisslade och klappade händerna, haha! Han log och gick fram till stolen och micken.
- Hej tjejer! skrek han. Alla började skrika ännu mera. Han satte fingret framför läpparna och "scch:ade" oss. Det blev någolunda tyst.
- Jag hade tänkt sjunga lite för er, vill ni det? sa han medans han satte sig ner på stolen. Alla ropade "ja".
Han satte sig tillrätta och tog emot en gitarr som någon gett till honom. Dan började fingra lite på gitarren och jag kände direkt igen melodin - Baby. Han började sjunga och det lät så bra. När den låten var klar så köre han några fler. Det störde mig att han inte hade sett mig, eller hade han?

Dan och Justin gick bort ifrån scenen och stolarna och mickrofonerna bars bort. De två killarna som hade tagit in stolarna på scenen kom nu tillbaka med ett bord och en stol istället som de ställde längst ner på scenen. Justin kom ut igen och alla började gå crazy igen och skrika. Han skrattade och satte sig på stolen. En man som liknade Scooter kom ut på scen.
- Okej, nu kan ni alltså få snacka lite, få autograf och ta bild med Justin! Bilda ett led, skrek han ut och snabbt började en kö bildas. Jag och Olga försökte tränga oss fram, men lyckades inte och hamnade nästan längst bak istället. Vi kollade på varandra och suckade. Kön rörde sig väldigt sakta men de som tog bild med Justin såg väldigt glada.. Jag längtade tills jag skulle få gå dit fram..

- Rör er framåt, rör er framåt! skrek Scooter samtidigt som han viftade med händerna. Olga som stod bakom mig slog till mig i huvudet och jag märkte att jag hade stått och stirrat på någon punkt jättelänge, så att jag glömt gå framåt. Jag skyndade mig upp för den lilla "trappan" upp på scenen. Jag var nästa längst fram nu. Jag kunde höra hur Justin pratade med tjejerna som stod där.
- Vart vill du ha autografen? frågade han dem.
- Här, sa den ena tjejen och pekade. Han skrev dit den och ställde sig emellan de. En annan tjej knäppte ett kort och de trängde sig förbi och ner till de andra igen, och Justin satte sig på stolen igen. Jag gick sakta fram.
- Erhm, hej.. mumlade jag ganska tyst.
- Hej! sa Justin glatt medans han kollade ner på pappret som han skrev något på. - Vart vill du ha din autograf? frågade han, fortfarande med blicken nere i bordet. Visste han inte att det var jag eller?
Jag pekade och han kollade upp på mig och mötte min blick. Han log sitt typiska "Bieber-smile", så där sexigt, och skrev autografen och gjorde ett litet hjärta i kanten. Jag log mot honom.

Justins perspektiv:
När jag kollade upp och mötte tjejens blick, och såg vem det var, trodde jag att jag skulle dö. Det var Claudia! Jag ville bara bära upp henne och kyssa henne, krama henne och ja.. mycket mer. Det kunde jag förstås inte göra nu bland alla andra vilket var jävligt synd. Jag fick låtsas som om hon var "nobody" istället, och det sjukt svårt. Jag ställde mig upp bredvid henne och tog ett stadigt tag om hennes midja och drog henne mot mig. Hon märkte det och rodnade lite sådär gulligt. Om hon bara visste vad jag ville göra med henne just nu..
Jag nickade mot Olga som stod framför oss och hon nickade tillbaka och tog upp kameran. Claudia lutade sig mot mig och jag mot henne och Olga knäppte ett kort. Jag gav de båda en kram och Claudia fick såklart en längre och mysigare kram, fast jag försökte göra det diskret.  
De började tränga sig ner för den lilla trappan. Jag sprang snabbt till bordet igen där alla papprerna med min autograf stod och skrev dit en sak.
- Vänta, du glömde din autograf! ropade jag och Claudia vände sig om. Jag sprang fram till henne och gav den.
- Tack, sa hon glatt och de gick därifrån.
Jag tog kort med de sista som stod i kön, sa hejdå till allihopa och gick därifrån.

Claudias perspektiv:
Jättemånga jämförde sina autografer på armarna med min. "Va?! Ofta du fick ett hjärta, det fick inte jag!" Jag log för mig själv och såg att Olga gjorde detsamma.
Efter ett tag så var vi tvungna att gå ut ifrån det där rummet och ut till avspärrningarna igen. Jag och Olga ställde oss tillsammans och hon visade kortet på mig och Justin. Jag såg förjävlig ut men Justin var lika bedårande som vanligt.
- Uschuschusch, jag skulle raderat den om det inte var för att Justin är så jävla vacker! suckade jag.
- Jag tycker den är gullig. Ser du inte hur glad han ser ut? Jämfört med alla andras foton liksom?
- Jo, det har du rätt i! Jag log. - Han blir fan perfekt på varje foto!
- Jag tror han var glad för att han var med dig, sa hon och blinkade mot mig. Jag skrattade och stoppade ner händerna i fickorna. Då kände jag lappen som jag fått av Justin och jag tog upp den.
- Vad är det där? frågade Olga.
- Jag vet inte riktigt, Justin gav den till mig.. svarade jag samtidigt som jag väcklade upp den. Det var hans autograf och han hade skrivit något bredvid, jag läste den lite halvhögt för Olga. Det stod:
*Hej världens vackraste. Jag måste få träffa dig nu, så vi ses snart. Du har mitt nummer" och så var det ett litet hjärta bredvid texten. Jag och Olga mumlade "aww" exakt samtidigt. Han var så söt och jag längtade verkligen tills senare..

---

Vad tycker ni? :)

- Är vi framme snart? Är vi det? Är vi framme snart? Mamma! Kenny! Är vi framme snart?
- Justin, skärp dig, sa mamma och kollade på mig strängt.
Resten av resan till Globen så satt jag knäpptyst och spelade på min iPhone istället. Plötsligt sa Kenny:
- Justin, vi är framme. Ser du den där byggnaden? sa han och pekade ut genom fönstret.
- Wow, den där gigantiska golfbollen menar du? Det var sant, det var verkligen en gigantisk golfboll.
- Precis, vi är framme om 5 minuter.
Jag kollade ut lite genom fönstret när vi åkte omkring på Stockholms gator. Plötsligt såg jag..



En stor grupp med tjejer. De alla bar tröjor med antingen mitt ansikte på eller texter som "I Love Justin Bieber", "One Less Lonely Girl" och massor av andra. Helt plötsligt satte sig hela gruppen ner förutom en tjej och hon stod längst fram.
- KENNY! STANNA BILEN! skrek jag det högsta jag kunde.
Både Kenny och mamma vände sig om och kollade på big i baksätet.
- Vad är det Justin?
- Jag vill kolla på mina fans en stund, sa jag och log.
Kenny körde runt så att vi stod en bit ifrån. Jag vevade ner rutan en bit, men det var inget problem för vi hade ju tonade rutor så man skulle aldrig misstänka att det var jag som spanade in de.
Jag hörde att gruppen med tjejer skrek någonting så jag tog risken och vevade ner rutan ännu längre, och stack ut huvudet en bit.
- "When I say Justin you say Bieber. JUSTIN!" skrek tjejen som stod längst fram.
- "BIEBER" stämde alla andra in.
- "When I say One, you say Time. ONE!"
- "TIME"
Tjejerna skrek jättehögt så att det verkligen ekade.
- Kenny! kör lite närmre, sa jag till honom. Han suckade och åkte sakta lite närmre. Nu var det två tjejer längst fram och de båda hade vänt sig om. De snurrade runt och började sjunga, högt. Då såg jag vilka det var. Det var Olga.. och Claudia. Åh, hon var så vacker. Jag hade saknat henne så mycket.
Claudia och Olga började sjunga, eller ja skrika: "I know you love me" medans gruppen stämde in med "ey". Dem fortsatte sjunga hela "Baby" medans jag satt där och kollade på. 

- Justin, suckade mamma. Kan vi åka vidare nu?
Jag hann inte ens svara innan Kenny började köra därifrån. Jag vände mig om och kollade ut genom fönstret hela vägen, tills jag inte kunde se dem, eller ja, Claudia, längre. Då tog jag upp mobilen och smsade henne istället.
*Varför har du aldrig berättat att du varit så bra på att sjunga?* 

Claudias perspektiv:
Det plingade till i mobilen så jag tog upp den och kollade på skärmen. Det var ett SMS ifrån Justin: *Varför har du aldrig berättat att du varit så bra på att sjunga?* Jag visade chockat smset för Olga som kollade konstigt på mig. Hade han sett oss? Vi började kolla runt lite diskret men såg inga förutom vi, alla fans på träffen och massor av andra som börjat droppa in nu. Jag log lite för mig själv innan jag stoppade ner mobilen i fickan.

Det hade börjat bildas en kö då det somsagt börjat komma väldigt många fans. Jag och Olga stod självklart längst fram! Klockan började närma sig sex och soundchecket hade inte börjat än. Där stod vi otåligt och kunde inte vänta på att få släppas in. Jag kunde höra hur det hade börjat sjungas lite smått i ledet. Det blev som en ström då några började sjunga "Baby" där bak och sedan började vi längst fram i ledet också sjunga.

En vakt kom ut genom Globen-ingången och gick fram till mig.
- Det kan börja regna eller bli dåligt väder när som helst så ni ska få stå inomhus istället, sa han och öppnade dörren. Jag klev in med Olga på min andra sida och sprang fram så att vi stod först i det nya ledet, återigen. Snart började fler och fler droppa in och ställde sig vid eller mellan avspärrningarna.
De flesta hade på sig JB-tröjor och många hade skyltar där det stod saker. Jag och Olga småpratade lite innan vakten kom fram till oss igen. Han började peka på de flesta av oss som varit här i morse, inklusive mig och Olga. Vi fick gå över till den "icke avspärrade sidan"

- Varsågod, ni kan nu få gå in till Meet&Greet, sa vakten.
Jag kollade chockat på honom, och kunde sa att massor av andra gjorde det också.
- Meet&Greet?! Jag trodde det skulle vara soundcheck bara! skrek tjejen bredvid mig medans hon hoppade upp. Alla fans som inte blivit "utvalda" började skrika som galningar och några började gråta.
- Hm, ni kanske har rätt. Men Mr. Bieber sa att han ville ha Meet&Greet också. Varför vet jag inte! Men nu kan ni iallafall få gå in. Ni som var här imorse med Claudia alltså.
- Hur vet du vad jag heter? Jag kollade frågandes på honom, chockat.
- Du skulle ju ha en blogg träff eller vad det nu var här och vi informerades om det, sa han medans han höll upp dörren. Jag gick in genom den med alla som jag träffat imorse bakom mig. Han ledde oss till ett rum jag aldrig varit i förr, även fast jag varit i Globen flera gånger.
- Mr. Bieber kommer snart, sa han och gick därifrån.

---

Förlåt för dålig uppdatering och tråkigt kapitel. Jag är hemma sjuk idag och har jätteont överallt osv. Förlåt till mina läsare, om jag nu har några.. haha..

Bara jag som känner att novellen börjar bli "tråkig" typ? Jag har idéer kvar men det är inte alls peppande när man inte får kommentarer. VAD VILL NI SKA HÄNDA?!

- Förlåt Ryan men jag måste iväg, vill du stanna här eller ska du någonstans? sa jag medans jag började knyta mina skor igen.
- Det är lugnt, jag måste faktiskt också gå..
- Lova? Förlåt så jättemycket.
- Va? Nejrrå, det är lugnt! sa han och log.
Vi städade snabbt upp och gick tillsammans ut ur huset. Jag sa hejdå till Sasha och kramade om Ryan innan jag sprang iväg till bussen.
- Förresten Ryan, skrek jag. Vi ses väl igen?
Han nickade och log. Jag klev på bussen och åkte iväg. Jag kollade bak och såg att exakt samma buss stod på busshållplatsen vid mitt hus och att Ryan klev på den. Varför tog han inte bara samma buss? Äsch, skitsamma. Nu var jag påväg mot Globen, påväg till Justin..



Jag hoppade av bussen och sprang den sista korta biten till Globen. Jag kolllade på klockan och såg att den var nästan prick tre, så jag började springa lite snabbare. När jag kom fram möttes jag av Olga och massor av andra fans. Det var verkligen en lyckad idé att samla ihop fans som bodde i Stockholm och som skulle på konserten, för det var säkert några hundra där eller något. Okej, nu kanske jag överdriver - men det var många där iallafall! De stod i en grupp och pratade så jag sprang fram till dem.
- Hey guys! Förlåt om jag är sen, jag glömde bort tiden! 
- Det är lugnt, sa en tjej till mig. 
Jag började hälsa på dem och de flesta verkade väldigt snälla och gulliga. Vi satte oss utanför Globen i en "ring" och pratade. Många frågade om hur det var att träffa Justin och så. De visste såklart inte att jag träffat Justin, de visste ju bara att jag träffat honom genom konserten, att jag varit hans One Less Lonely Girl på konserten.

När vi suttit och pratat ett tag och faktiskt blivit vänner med varandra, så såg jag att Globen-vakterna började fixa och trixa lite vid ingången, så jag sprang fram till dem.
- Hej, jo det är så att jag undrar när insläppet bö..
- Det kan vi tyvärr inte säga, sa ena vakten surt.
Den andra vakten böjde sig fram och viskade något till honom innan han vände sig om mot mig.
- Soundchecket börjar väl om två timmar eller något.
- Två?! Jäklar, aja.. Tack för hjälpen! sa jag och sprang därifrån mot gruppen igen.

- Två timmar?! De blev visst lika "glada" som jag. Vad skulle vi göra där i två timmar? Det kanske inte var så smart av mig att planera den här träffen så tidigt ändå.. Plötsligt fick jag värsta idén.
- Jag vet, vi kan ju göra något! Alltså, typ köra "Belieber vs Belieber" eller sjunga Justins låtar och såntdär!
Vissa surpuppor verkade tycka det var en jättedålig idé men de flesta tyckte om den.
- Ska vi köra i lag eller en mot en?
- I lag! Du får vara domaren, för du vet mest! skrek en liten blyg tjej, som inte sagt något sen vi träffades.
Jag nickade och delade upp alla i fyra lag. Jag plockade upp papper och penna ur min väska och gav till varje lag. Jag började ställa första frågan:
 - Okej. När, var och vilken tid föddes Justin? Det var en ganska lätt fråga men vissa grupper såg ändå ut att ha problem, haha. När jag sett att de skrivit klart fortsatte jag med nästa fråga och nästa och nästa..

- Och vinnaren är .. Lag Olga! skrek jag ut medans jag klappade händerna och busvisslade. Olga ställde sig upp och bugade och bockade, som alla andra i hennes lag. Vi satt och skrattade, och fortsatte att prata.

Justins perspektiv:
- Kenny! Kenny! Kenny! Kenny! Kenny! Kenny!
- Ja Justin? Vad är det? sa han, lagom irriterat. Jag skrattade till och flinade.
- Hehehe, när är vi framme?
- Justin! Vi har inte ens satt oss i bilen!
- Jaha, okej.. sa jag och försökte låta besviken.
- RYAN! CHAZ! Kommer ni eller?! ropade Kenny.
- Yes sir, sa de när de kom nerspringandes för trappan.
- Hoppa in i bilen bakom. Den kommer att ta er till Globen. Jag och Justin ska tydligen göra något innan, så ni kan inte åka med oss? sa Kenny medans han kollade konstigt på mig. Jag log stolt.
De hoppade in i samma bil som Scooter och Carin medans jag, mamma och Kenny åkte i en egen bil. Scooter åkte iväg före oss och vi åkte strax efter dem..

- Är vi framme snart? Är vi det? Är vi framme snart? Mamma! Kenny! Är vi framme snart?
- Justin, skärp dig, sa mamma och kollade på mig strängt.
Resten av resan till Globen så satt jag knäpptyst och spelade på min iPhone istället. Plötsligt sa Kenny:
- Justin, vi är framme. Ser du den där byggnaden? sa han och pekade ut genom fönstret.
- Wow, den där gigantiska golfbollen menar du? Det var sant, det var verkligen en gigantisk golfboll.
- Precis, vi är framme om 5 minuter.
Jag kollade ut lite genom fönstret när vi åkte omkring på Stockholms gator. Plötsligt såg jag..

---

Vem eller vad ser han?!  Okej, förvänta er inte för mycket nu för SÅ spännande är det inte haha..

Plötsligt plingade det till i mobilen och jag tog upp den. Jag läste SMSET: "Vill du träffas?" Jag började hoppa runt i små cirklar och skrika.
Jag smsade tillbaka till: "Nej du vet? Såklart jag vill! Men bara snabbt, jag är rätt så upptagen idag. Utanför mitt hus om tio minuter? Eller vart är du?" Jag fick tillbaka ett svar jättesnabbt: "Idiot, jag är redan här" Jag började skrika ännu mer och rusade ner för trapporna och ut genom dörren. Där stod han..



- RYAN! skrek jag och sprang fram till honom och slängde mig i hans famn. Tur att han tog emot mig!
- Claudia, mumlade han och kramade om mig. Jag kramade såklart tillbaka, hårt.
- Gud vad jag har saknat dig.
- Jag har saknat dig med, sa han och vi kramades fortfarande. Där stod vi på min garageuppfart och kramades, länge.
Efter ett tag så släppte jag och drog med honom in i huset istället.

Ryans perspektiv:
Nu hade vi varit här i Stockholm i några dagar och vi hade inte gjort någonting, vi hade verkligen haft jättetråkigt. Dels pågrund av att vi inte visste vad vi skulle göra, men det var också att vi alla var jättetrötta av tidskillnaden, så det vi gjorde på dagarna var att äta och sova.
Idag var det konsertdag för Justin och han var upptagen med den i princip hela dagen. Vi skulle hjälpa till senare men det var ju somsagt inte förrens senare. Chaz, ja han låg som vanligt och sov så han hade jag ingen lust att vara med och då fick jag den brilijanta idén att ringa Claudia!
Jag hade åkt hem till henne och när vi stod där och kramades utanför hennes hus hade jag verkligen förstått hur mycket jag hade saknat henne. Hon var en av mina bästa vänner, absolut den bästa tjejkompisen, och att vara utan henne hade varit väldigt svårt ett tag.

- Välkommen hem igen, skrattade hon när hon öppnade dörren till huset. Såfort hon öppnade dörren så kom en golden retriver framspringandes till mig. Jag böjde mig ner och hälsade på den.
- Så söt, ja du är så söt! sa jag medans jag gosade med den. - Den här hade ni inte sist! Vad heter hon? Jag fortsatte gosa med henne.
- Sasha, svarade Claudia. Hon satte sig ner bredvid mig och började pussa på Sasha.
- Aw, så söt hon är.
Vi reste oss upp och gick ut till köket. Vi satte oss på två stolar och Claudia började plocka fram mat ur kylen.
- Så, Ryan, vad gör du här? Från Sverige till USA?
Jag visste att hon inte skulle tro mig när jag sa att jag var bästavän med hennes största idol, men jag var tvungen att berätta förr eller senare.
- Jo, alltså.. började jag.
Hennes mobil började ringa. Hon kollade ner på skärmen och log.
- Vänta lite Ryan, jag måste ta det här, sa hon och skuttade iväg till ett annat rum.

Claudias perspektiv:
Jag kollade återigen på mobilen och såg att det var Justin som ringde. Jag log för mig själv innan jag svarade.
- Hej Claudia, sa han glatt.
- Juuuustiiiiiiin! småskrek jag, men ändå så att Ryan inte skulle höra det.
- Vad gör du?
- Eh .. Jag har .. en kompis på besök. Själv?
- Jag förbereder lite inför konserten, borde inte du komma hit snart?
Jag kollade på klockan och såg att den var tjugo över två.
- Justin, konserten börjar sju. Så nej, jag tänker inte komma dit NU, men jag kommer snart. Promise.
Jag kunde höra hur någon skrek på Justin.
- Claudia, förlåt men jag måste gå. Vi ses sen! Love yaahh, sa han och gjorde pussljud. Jag skrattade och la på innan jag gick ut till Ryan igen. Han satt och bläddrade i tidningen "Frida".
- Gillar du den? frågade jag medans jag skrattade.
- Jag förstår inte så mycket, men jag känner igen några kändisar.. Den är väldigt .. rosa ..
Jag skrattade lite igen innan jag återgick till att laga mat. Vi hade inte så mycket hemma så jag värmde bara en pizza snabbt. Jag kollade på Ryan.
- Går det bra med pizza förresten?
- Såklart. Pizza är det bästa som finns!
Vi delade på pizzan och satt och snackade innan jag kollade på klockan och såg att den var kvart i tre! Jävlar, nu hade jag bråttom! Jag kutade upp till rummet och bytte till en lila JB-tröja och ett par andra shorts, innan jag sprang ner till Ryan igen. Han skrattade när han såg min tröja.

- Förlåt Ryan men jag måste iväg, vill du stanna här eller ska du någonstans? sa jag medans jag började knyta mina skor.
- Det är lugnt, jag måste faktiskt också gå..
- Lova? Förlåt så jättemycket.
- Va? Nejrrå, det är lugnt! sa han och log.
Vi städade snabbt upp och gick tillsammans ut ur huset. Jag sa hejdå till Sasha och kramade om Ryan innan jag sprang iväg till bussen.
- Förresten Ryan, skrek jag. Vi ses väl igen?
Han nickade och log. Jag klev på bussen och åkte iväg. Jag kollade bak och såg att exakt samma buss stod på busshållplatsen vid mitt hus och att Ryan klev på den. Varför tog han inte bara samma buss? Äsch, skitsamma. Nu var jag påväg mot Globen, påväg till Justin..

- Jo hej, hur fixar man fram så att man kan kolla på film? frågade jag henne och log.
- Såhär gör du, svarade hon och visade mig.
- Tack så mycket för hjälpen.
- Inga problem Mr. Bieber! sa hon och började gå iväg igen.
- Vänta, förresten.. Om hur länge är vi framme?
- I Sverige? 7 timmar, sa hon och log innan hon gick iväg igen.
Jag satte på mig hörlurarna fast jag kopplade in de i film apparaten istället. Jag slog på en tecknad film. 7 timmar. Kul. Sverige, here I come..



Jag hade tydligen somnat till då jag vaknade av att Chaz satt och petade mig i ansiktet. Jag öppnade ögonen och kollade på honom.
- Justin. Justin. Justin. Justin. Justin, sa han och fortsatte peta på mig.
- Men ja Chaz, vad är det?! röt jag irriterat.
- Ojojoj, någon är på dåligt humör! Han och Ryan kollade på varandra och skrattade. - Jag tänkte att du kanske ville veta att vi är framme i Switzerland!
- Ey dude, inte Switzerland - Sverige, tillade Ryan medans han ställde sig upp och började fixa med sina väskor. Jag och Chaz ställde oss också upp och började göra samma sak innan vi klev av planet. Jag rös direkt till då det var lite kallare än hemma i Atlanta, men det var ändå ganska varmt utomhus..
Jag började gå mot flygplatsen med mamma på ena sidan om mig. Chaz och Ryan sprang snabbt ikapp mig.
- Justin, har du förlorat dina fans eller? frågade Chaz och flinade.
- Tönt, såklart jag inte har?
- Men det är ju inga här?
Jag gjorde en grimas mot honom och lipade lite. Chaz och Ryan småskrattade lite. Jag började också skratta, fast varför vet jag inte, haha.

Det tog sin tid att få tillbaka väskorna och allt såntdär, men efter en stund var vi klara och vi mötte upp en av Kenny's "kontakter" som körde oss till hotellet vi skulle bo på.
Direkt när vi kom innanför dörren så somnade vi.

Konsertdagen, Claudias perspektiv:
Jag vaknade av den idiotiska alarmklockan. Snabbt satte jag mig upp i sängen och kollade runt i rummet men hittade den inte. Vart hade jag ställt den?! Medans jag sprang fram och tillbaka i rummet och letade så började den pipa högre och högre, och inte förrens då insåg jag att den låg i sängen. Jag hade legat på den. Jag gick irriterat fram till sängen och stängde av klockan. Usch, trevligt sätt att starta morgonen på. Jag hoppades verkligen att dagen skulle bli bättre, och det visste jag att den skulle bli - dagen för Justin's konsert hade ju kommit! Den har dagen kunde alltså inte bli annat än bra!
Jag kollade snabbt på klockan och såg att den var ett - alltså sex timmar kvar till konserten. Jag skulle möta upp alla vid tre tiden ungefär, för att köa och sådär, men det var ändå inte bråttom. Jag var snabb!
Jag gick ner till köket och såg en lapp att mamma var och fixade någonting, så jag började fixa frukosten utan henne. Jag åt snabbt upp mackan och yoghurten och skuttade upp till rummet igen, direkt in till badrummet.
Jag fyllde badkaret med varmt vatten ända upp till kanten, satte på en ansiktsmask och hoppade slutligen i badet där jag låg en bra stund.
När jag kom upp från badkaret så torkade jag först håret med handduken och sedan fönade jag det. Jag plockade fram locktången och började skruva håret lite smått innan jag gick iväg till byrån och började fixa fram kläder. Jag tog på mig en blus och ett par höga shorts - det var ju ändå sommar här, fortfarande.
Jag satte mig på datorstolen och började snurra runt några varv på den innan jag satte mig framför datorn och bloggade lite om konserten idag.
Plötsligt plingade det till i mobilen och jag tog upp den. Jag läste SMSET: "Vill du träffas?" Jag började hoppa runt i små cirklar och skrika.

Jag smsade tillbaka till: "Nej du vet? Såklart jag vill! Men bara snabbt, jag är rätt så upptagen idag. Utanför mitt hus om tio minuter? Eller vart är du?" Jag fick tillbaka ett svar jättesnabbt: "Idiot, jag är redan här" Jag började skrika ännu mer och rusade ner för trapporna och ut genom dörren. Där stod han..

---

Vem där? Haha, tråkigt kapitel.. :)

- ÖHh, det är Justi.. mumlade han.
- Baby you know that I miss you, I wanna get with you tonight but I cannot baby boy and that's the issue. Boy you know I miss you, I just wanna kiss you but I can't right now so baby kiss me thru the phone, I'll see you later on kiss me thru the phone, see you when I get home! skrek jag jättehögt i telefonen samtidigt som låten [Kiss Me Thru The Phone] spelades på Spotify.
- Claudia? Baby I know that you like me, you my future wifey, mumlade han igen.
- KISS ME THRU THE PHONE! skrek jag igen och gjorde ett pussmuns ljud.
- Du vet väl vad klockan är här? Mitt i natten!
- Ojdå, sorry. Jag glömmer skillnaden ibland och just nu är jag på glatt humör så jag kände bara för att ringa dig och jag hoppas att du..
- Det är lugnt, jag har saknat din röst..
Vi pratade ganska länge men efter ett tag hörde jag hur han somnade, då han andades tyngre och slutade svara, så jag la på och skickade iväg ett sms till honom: "Tack för dissen! Haha, skoja bara. Hoppas du sover gott och drömmer om mig, vi ses snart"

Justins perspektiv:
- Chaz is in tha building! skrek Chaz och han kom in i köket. Jag hälsade på honom genom ett handslag och avslutade med en broderlig kram - som vi alltid gör.
- The Beadles och Ryan kommer vilken sekund som he.. sa jag, samtidigt som dörren öppnades och jag kunde höra Caitlin skrika:
- Killar! Jag, Christian och Ryan är här nu!
Chaz hoppade snabbt upp när hon kom in i köket.
- Köpte du chokladen eller? frågade han henne.
- Haha, du och din choklad.. Och ja, det gjorde jag, sa hon medans hon sträckte fram några chokladkakor åt henne. Jag hälsade på de alla och kramade om dem lätt.
- Jaha, ska vi käka nu eller? frågade Chaz med choklad i hela munnen.
Vi skrattade och började plocka fram ingredienser och allt man behövde för att göra tacos och började laga det. Efter någon stund var det klart och vi högg direkt in på middagen!

- Caitlin, har du valt film eller? Hon "mhmade" och höll upp en skräckfilm. Chaz och Christian kom in i vardagsrummet med massor av skålar med chips, godis och brända popcorn. Huh?
- Hehe.. ehhe.. Förlåt guys, men jag brände popcornen, sa Chaz och flinade. - Men det är ändå jättegott! Han stoppade in ett nästan kolsvart popcorn i munnen och på hans ansiktsuttryck såg det ut som om han skulle spy, haha!
- Mhm, jättegott va? suckade Caitlin och kollade på Chaz.
Vi satte oss bekvämt i soffan och satte på filmen. Jag måste erkänna, den var sjukt läskig och jag blev otroligt lättad när den var över.

- Puh, äntligen.. Ryan pustade ut.
- Verkligen. Såå, vad ska vi göra nu? sa Chaz.
- Sova? sa jag medans jag kollade undrandes på honom.
- Jajaja, men finns det någon choklad? Jag skrattade och sa att han kunde kolla i frysen.
Vi gick upp till mitt rum och började lägga ut madrasser på golvet för att sova. Caitlin fick sova i min säng och vi killar på madrasserna på golvet.

Framspolning:
- Ryan, Chaz! Är ni klara eller?
- Fan vad bråttom du ska ha rå, skrek Chaz. - Jajaja, vi kommer snart! 
Det var äntligen helg och jag stod nere i hallen och väntade med alla mina väskor färdigpackade. Vart skulle jag? Till Sverige! De där tolv dagarna hade gått otroligt segt men nu var det äntligen helg och jag var påväg dit. Chaz och Ryan brukar ju följa med på vissa konserter under första delen av min tour så jag ville självklart ha med de till Sverige. Scooter hade inte velat det först, men eftersom det var mina två bästa vänner och de visste faktiskt hur man uppförde sig så fick de följa med ändå!
Själva konserten skulle vara om tre dagar men det tog ju sin tid att åka ner dit, så vi skulle åka redan nu. Sen skulle vi ju stanna där några dagar efteråt. Det var egentligen inte planerat, men jag tvingade Scooter att fixa så att vi kunde stanna där - jag ville ju träffa henne.
Efter någon stund kom Chaz och Ryan ner med massor av väskor - faktiskt fler än vad jag hade.
- Dudes! Kom igen, vad har ni med er egentligen? frågade jag samtidigt som jag suckade.
Ryan och Chaz kollade på varandra och skrattade lite innan vi gick iväg till bilen och fick hjälp av Kenny att lasta in allting. Resan till flygplatsen tog inte speciellt lång tid men väl där så var det massor av fans. Klockan var väldigt tidigt på kvällen/morgonen och jag förstod inte hur de orkade komma hit för att bara se mig? Speciellt nu när jag inte kunde skriva några autografer eller snacka med de, för att jag var så stressad..
Kenny pressade iallafall fram oss och en flygvärdinna visade oss vägen till en "privat avdelning". Där stod mamma, Scooter och Karin, Usher, Jasmine och massor av andra i mitt "crew". Jag hälsade lite snabbt på alla.
Jag och killarna, plus Jasmine, satte oss på Starbucks och pratade lite innan vi blev ombedda att gå iväg till planet. Vi hade ju såklart ett privatplan eftersom vi var så många som skulle med på konserten. Det var ju alla dansare som skulle med också, så vi blev somsagt väldigt många.

Jag satte mig närmast fönstret med Chaz bredvid mig, och Ryan bredvid honom. När alla spänt fast sig och vi lyft så tog jag upp datorn och loggade in på Twitter. Där fick jag se massor av arga, eller ja, besvikna, svenska fans. De skrev massor av saker som att jag inte skulle komma till Sverige osv, så jag twittrade: "Hey guys, varför tror ni att jag inte kommer till underbara Sverige? Ni ska bara gissa vad jag gör nu, sitter på planet dit! Ses på konserten" innan jag loggade ut därifrån.
Jag sneglade på alla på planet. Mamma sov. Kenny sov. Scooter sov. Jasmine kollade på någon film och Ryan gjorde detsamma. Och Chaz? Ja, han, han halvsov med en chokladkaka i munnen. Jag satte på mig mina JustBeats och slog på någon låt. Jag tog snabbt av de och vinkade till en flygvärdinna som kom fram.
- Jo hej, hur fixar man fram så att man kan kolla på film? frågade jag henne och log.
- Såhär gör du, svarade hon och visade mig.
- Tack så mycket för hjälpen.
- Inga problem Mr. Bieber! sa hon och började gå iväg igen.
- Vänta, förresten.. Om hur länge är vi framme?
- I Sverige? 7 timmar, sa hon och log innan hon gick iväg igen.
Jag satte på mig hörlurarna fast jag kopplade in de i film apparaten istället. Jag slog på en tecknad film. 7 timmar. Kul. Sverige, here I come..

---

Jag skrev den här igårnatt. Jag har inte läst igenom den och jag har typ glömt bort vad jag skrivit.. Jag somnade under halva (haha) och sedan fortsatte jag när jag vaknade en stund senare, så ni får ursäkta om den inte är så bra.. :) men; KOMMENTERA!

- Jag lovar. Jag har ingen annan än dig, jag lovar. Jag svär på mitt liv.
- Bra. Vi ses om exakt tolv dagar. Jag älskar dig.
- Älskar dig med, sa hon och la på.
Tolv dagar, det skulle gå fort..

Claudias perspektiv:
Jag lade på och satte mig i sängen igen. Om tolv dagar skulle jag få se Justin igen, och det var både posetivt och negativt. Jag ville ju träffa honom, såklart, men jag visste att det skulle bli lika jobbigt att säga hejdå sen igen.
- Frukost! ropade mamma nerifrån köket. Jag tog på mig en morgonrock över pyjamasen och gick ner till henne.
- Buenos días mi madre, sa jag och log.
- Buenos días mi angelito, sa hon och gnuggade mig lite i håret. - Ska vi äta?
Jag nickade och vi satte oss vid bordet och började äta.
- Har du sovit bra? Skönt med helg?
- Jätte! Jarrå, det har jag. Själv?
- Helt okej, svarade hon.
Jag åt upp och började gå upp för trappan men sprang ner till mamma igen.
- Förresten, räkningen om konserten har kommit. Betalar du .. typ snart.. eller?
- Till Bieber-konserten? Hon suckade. - Den där Bieberfevern försvinner visst aldrig. Men ja, det kan jag väl göra. Kom hit med den så kan jag fixa det efter frukosten.
Jag sprang snabbt upp på rummet och knyckte åt mig den, och sedan ner till mamma igen. Hennes ansiktsuttryck gick ifrån glatt till chockat, eller kanske surt.
- Varför är det så dyrt?!
- Mamma, jag måste ju ha bästa platserna, sa jag och skrattade.
- Jajaja, allt för dig och din Bieberfever, suckade hon.
Jag skuttade iväg till badrummet på nedervåningen, klädde av mig och hoppade in i duschen. Mamma knackade lite löst på dörren och sa att hon skulle iväg på ett möte. Jag blev snabbt klar och gick ut ur duschen. Jag började smörja in mig, torka håret och så småningom locka det lite smått. Drog några drag med mascaran och gick ut ur badrummet. Jag sprang upp till rummet och slängde alla kläder överallt. Mamma var ju ändå inte hemma så hon skulle inte bry sig! Jag tog snabbt på mig några bekväma kläder och satte mig vid datorn. Spotify sattes på och jag satte på låtarna HÖGT och började sjunga med. Jag hoppas för grannarnas skull att de inte hörde mig! Jag älskade att sjunga men någon jättefin röst hade jag kanske inte.
Jag loggade in på bloggen och började skriva lite mer om den här "Bieber-träffen". Jag drev ju Sveriges största blogg om Justin Bieber, så självklart skulle jag anordna en "träff" för alla som skulle på hans konsert. När jag satt där och bloggade om det började jag tänka på Justin så jag plockade snabbt upp mobilen och ringde upp honom, samtidigt som jag bytte låt på Spotify.

- ÖHh, det är Justi.. mumlade han.
- Baby you know that I miss you, I wanna get with you tonight but I cannot baby boy and that's the issue. Boy you know I miss you, I just wanna kiss you but I can't right now so baby kiss me thru the phone, I'll see you later on kiss me thru the phone, see you when I get home! skrek jag jättehögt i telefonen samtidigt som låten [Kiss Me Thru The Phone] spelades på Spotify.
- Claudia? Baby I know that you like me, you my future wifey, mumlade han igen.
- KISS ME THRU THE PHONE! skrek jag igen och gjorde ett pussmuns ljud.
- Du vet väl vad klockan är här? Mitt i natten!
- Ojdå, sorry. Jag glömmer skillnaden ibland och just nu är jag på glatt humör så jag kände bara för att ringa dig och jag hoppas att du..
- Det är lugnt, jag har saknat din röst..
Vi pratade ganska länge men efter ett tag hörde jag hur han somnade, då han andades tyngre och slutade svara, så jag la på och skickade iväg ett sms till honom: "Tack för dissen! Haha, skoja bara. Hoppas du sover gott och drömmer om mig, vi ses snart"

---

Okej, jag avslutar kapitlet där för jag vill veta vad ni tycker (och jag måste duscha hahah) ALLA som kommenterar ska helst svara på dessa frågor:
1. Ska jag försöka avsluta kapitlena lite mer dramatiskt, så att man vill läsa mer? (något förslag?)
2. Ska jag spola fram till Bieber-konserten i nästa kapitel eller ska jag låta de här 12 dagarna gå? Jag vill nog helst spola fram, fast då kommer jag behöva spola fram en gång till sedan och då blir det så jobbigt med massor av tidshopp om ni fattar.. Vad tycker ni?!
3. Vad tycker ni om novellen? Helt ärligt. :)

HELLO GUYS! Vill ni ha nästa episod (håller på och skriver) så får ni KOMMENTERA.

Justins perspektiv (några dagar framåt)
Jag vaknade av att mamma kom in i mitt rum.
- Godmorgon gubben. Sovit gott? sa hon medans hon drog bort gardinerna, så att jag fick solljuset i ansiktet. Mysigt? Nej, absolut inte.
- Ja.. ända tills du väckte mig, mumlade jag.
- Förlåt, men du har skola idag så jag måste.
- Skojar du? Fan.
- Svär inte! sa mamma snabbt, med sträng röst, och såg surt på mig.
- Jaja, förlåt. Kan du gå ut nu så att jag får göra mig iordning?
- Ja visst, kom ner till frukost sen bara.

Jag hoppade upp ur sängen, gick ur kläderna och in i duschen. Jag stod länge i duschen, för jag verkligen älskade att känna de heta vattendropparna rinna ner för kroppen..
Jag klev ut ur duschen och fönade mitt hår. Var lite trött på den typiska "Bieber-frillan" så jag bestämde mig för att ruffsa till det lite. Supersexigt, haha! Garderoben var öppen så jag gick in dit och valde snabbt ett par chinos, en tröja och ett par Supras och tog på mig det snabbt. Jag sprang ner till mamma i köket.
- Redo för första skoldagen?
- Vad tror du? Nej såklart. Men det ska bli kul att få träffa Chaz, Christian, Caitlin och Ryan, sa jag och log.
Jag stoppade in en macka i munnen, tog en sista look i spegeln och beundrade mig själv lite grann innan jag gick iväg till garaget och satte mig i bilen och körde iväg till skolan.

- JUSTIN! skrek Catilin och hela 'crewet' vände sig om och sprang mot mig.
- Dudes! Jag har saknat er, utbrast jag och vi gjorde en stor gruppkram. Vi pratade lite om sommaren innan vi gick iväg mot skåpen. Där stod ett gäng tjejer som går i min klass. En tjej var ny, eller jag antog det eftersom jag inte kände igen henne. Hon vände sig om och kollade på mig, medans hon bet sig i läppen. Jag stannade Chaz med handen.
- Damn, who's that girl? sa jag och pekade lite diskret på henne medans jag synkade hennes kropp upp och ner. Hon var snygg.
- Sexig, jo tack jag vet, sa Chaz och strök sig genom håret. Nej men det är Sara Wilson och hon är ny här. Rätt så snygg faktiskt.
- Rätt så snygg? Lilla Chaz.. sa jag och suckade..

Saras perspektiv:
Jag stod och pratade med tjejerna i klassen när en av de, Mimmi, sa att Justin och hans gäng hade kommit in så jag vände mig om och fick se självaste Justin Bieber. Jag var inget riktigt fan av hans musik, och ingen i klassen verkade vara helt besatt av honom, så jag kände mig inte som en loser, haha. Jag visste däremot vem han var och hur han såg ut och så, det visste ju alla! Han var så mycket snyggare i verkligheten än på alla bilder man ser.
När jag vände mig om så mötte hans blick min och jag kunde inte undgå att bita mig i läppen. Jag kunde se hur hans ögon synkade min kropp och jag visste själv att jag hade en snygg kropp och jag kunde se hur han gillade det han såg. Han log ett lite mystiskt leénde mot mig.
Tjejerna gick iväg till mina skåp och jag hade fått skåp lite längre bort ifrån de så jag gick dit. Jag öppnade skåpet och började ta ut böcker och läsa av schemat.
- Hey girl. Jag vände mig om åt höger och där stod Justin.
- Hejhej! Justin va?
- Yes, och du? Sara eller? Vilken klass går du i då?
- Vänta. Jag läste snabbt på pappret. - 9C!
- Jag med, då går vi samma, sa han och skrattade till lite. Han hade ett gulligt leénde.
Jag tog ut mina böcker och Justin följde mig till lektionen..

Framspolning; två veckor. Justins perspektiv:
Jag låg och tänkte i sängen. Tänkte på skolan, på Sara, på Chaz, på Claudia.. Shit vad jag saknade henne. Vi hade inte pratat på några veckor men jag var ganska sur på henne, fast jag vet inte varför. Mest besviken kanske.. Hon hade smsat och ringt men jag hade inte orkat svara. Jag saknade bara henne mer när jag tänkte på henne och jag blev bara så himla sur och ledsen när jag tänkte på att hon kanske träffade någon annan. Plötsligt ringde mobilen och jag tog upp den.
- Det är Justin, svarade jag.
- Hej, det är Claudia.
- Hej, vad vill du?
- Eh, bara prata antar jag..
- Jag kan inte just nu, så hejdå, sa jag och la på.
Somsagt - jag orkade inte. Mobilen ringde igen och jag svarade.

- Hej, det är Justin.
- Justin, vi har inte pratat på flera veckor typ! Varför? Vad har jag gjort? skrek Claudia i andra luren och jag kunde höra hur hon grät.
- Ingenting.
- Varför hörs vi inte av längre då? Snälla Justin, säg bara!
- Okej, vill du veta? Jag är galen i dig. Jag tänker på dig hela tiden och hur mycket jag än kämpar för att du ska gilla mig så gör du inte det! Jag skulle göra ALLT för dig, verkligen ALLT, för du är mitt allt. Jag behöver ingen annan, bara dig.. och du gillar inte ens mig. Det suger att älska någon så mycket och veta att den personen inte skulle göra samma sak för mig. Jag skulle dö för mig. Kan du säga exakt samma sak till mig, skulle du dö för mig?
- Justin..
- Jag trodde väl det.
- Nej Justin, lägg inte på! Jag känner exakt samma sak för dig. Du lovade att du aldrig skulle glömma det, du lovade det!
- Nej, jag har inte glömt det, det är nog du som gjort det. Det är inte jag som träffar andra.
- Vad pratar du om?
- Nicklas eller vad fan han hette!? Jag kände hur tårarna började komma. Det var som en kniv i hjärtat när jag fantiserade om Claudia och en annan kille i huvudet.
- VA?! För det första; Nicklas är gay. Och han är min kusin?! Justin vad fan?!
- VA? Ljug inte för mig, snälla tala sanning.. Jag orkar inte..
- Jag lovar. Jag har ingen annan än dig, jag lovar. Jag svär på mitt liv.
- Bra. Vi ses om exakt tolv dagar. Jag älskar dig.
- Älskar dig med, sa hon och la på.
Tolv dagar, det skulle gå fort..

---

Vad tycker ni?

EDIT: (Tolv dagar=Sverige konserten)

- Paxa platsen, jag ska bara fråga vad Ryan vill ha, sa jag till Olga och gick iväg till Ryan som vaktade ett bord.
- Vad vill du ha?
Han pekade på griffeltavlan med alla priser och såg lite osäker ut.
- Ehh.. kajne.. kaj.. kajnell.. kajnellbull!
- Svenskan blir bättre och bättre för varje dag som går! Snart är de lika bra som dina kyssar!
- Du kommer aldrig att släppa det va? sa han och suckade, medans han himlade med ögonen.
- Njae, vi får se! En kanelbulle blir det. Kommer strax! sa jag och gick iväg till Olga i kassan.

Vi satt och fikade och bara pratade i någon timme eller två innan Olga var tvungen att gå. Jag och Ryan var då ensamma och vi bestämde oss för att gå hem tillbaka till mig. På ungefär tio minuter var vi hemma igen och det första jag gjorde var att hänga in alla nya kläder och skor i garderoben. Ryan gjorde detsamma. Jag satte mig framför datorn och efter någon stund hörde jag hur Ryan kom in och satte sig på min säng, as usual.
- Vad gör du? frågade jag honom.
- Smsar, och du? svarade han upptaget med ansiktet nertryckt i mobilen.
- Geek.. Jag bloggar.
Han tog upp huvudet från mobilen.
- Haha, har något speciellt hänt i Bieber-världen eller? Han småskrattade lite.
- Datumet till Sverige-konserten är bestämt, jag bokade biljetter igår natt och just nu bloggar jag om en "Bieber-träff" för alla Sveriges Beliebers.
- Coolt, vilket datum är den då?
- 18:e augusti, alltså ganska snart. Fast skolan hinner ju börja innan dess, den börjar ju redan om en vecka.. Fast det  visste du väl redan eftersom du kom hit för att plugga? Eller?
Ryan nickade.

En vecka senare.
Ryan stod bredvid sängkanten och puttade lite försiktigt på mig.
- Claudia, vakna.. Vi kommer att komma sent och det är första skoldagen.
- Mhmhm, mumlade jag. Jo, jag är vaken.. Vad är klockan?
- Eh, jag tror den är runt halv åtta eller nåt, och vi börjar klockan åtta. Förlåt, men jag trodde verkligen du hade ställt klockan?
- HALV ÅTTA?! Jag var uppe ur sängen på någon sekund. - Jävlar, nu har jag bråttom! Jag måste fixa mig, vi ses sen, sa jag och knuffade ut honom ur rummet. Jag kollade mig i spegeln och mitt hår var en katastrof och mascaran var överallt i ansiktet. Kul! Jag hoppade snabbt in i duschen, fönade håret och fixade nytt smink. Plockade fram några nya kläder och tog på mig de innan jag rusade ner till köket och tog en macka snabbt.
Skolan låg dessvärre inte lika nära som shoppinggallerian så vi var tvungna att ta bussen, och den gick inte alls ofta så det var svårt att tima den. Men vi hann precis med den, vilket var skönt - jag ville inte komma försent första skoldagen.
Efter en kort tur med bussen var vi framme vid skolan. Jag följde med Ryan snabbt till rektorn innan vi sprang upp till skåpen och hämtade böcker och kutade mot lektionen. Vi hade engelska.

- Sofia, det här är Ryan. Utbytesstudenten du vet? Han ska vara med här i några veckor. Och juste, han snackar bara engelska! [svenska]
Sofia nickade och tog direkt tag i Ryans hand.
- Hej, mitt namn är Sofia och jag är Claudias mentor och engelskalärare. Vad kul det är att ha dig här! [engelska] - Du kan sitta bredvid Claudia där, sa hon och pekade på platsen bredvid mig och Ryan satte sig där.
Efter en stund började fler elever droppa in och det var många jag inte sett på hela sommaren så jag kramade om allihopa. Alla tjejer började ju såklart fråga om Ryan också.
- Tystnad! Vi har en ny elev här idag. Ryan, vill du berätta lite om dig själv inför klassen?
Han kollade osäkert på mig och jag gjorde "gå-upp" blicken. Han gick upp och ställde sig framför klassen.
- Eh, okey.. Hey allihopa. Jag heter Ryan och jag kommer ifrån USA. Eller Canada dåra! Jag är här som utbytesstudent och jag bor hemma hos Claudia.
Några började busvissla. Kunde de inte bara sluta?
- Och jag.. Jag vet inte vad jag ska säga mer, sa han och slog ihop händerna.
Han gick tillbaka till platsen bredvid mig och jag gjorde tummen upp åt honom.
- Okej.. Du pratade väldigt bra engelska, sa Sofia.
Jag och Ryan började skratta lite. Det komiska var att han pratade bättre än Sofia, som ändå var lärare, haha!

Tre veckor senare
- Det har varit jättekul att ha dig här Ryan, sa mamma och kramade om honom.
- Tack för att jag har fått bo hos dig och Claudia, Patricia!
Mamma gick åt sidan och Ryan gick fram till mig.
Dagen hade alltså kommit. Dagen då Ryan skulle åka ifrån Sverige, tillbaka till Canada. Och det suger. Vi hade verkligen blivit bra vänner, faktiskt bästa vänner!
- Claudia jag kommer att sakna dig, sa han och lyfte upp mig och kramade om mig.
- Ska du inte kyssa mig också? sa jag och fnissade.
- Okej men seriöst, är inte det där lite gammalt nu? Jag såg att han skämdes, eller rättare sagt blev generad igen. Gud vad jag älskade att göra honom generad, haha! - Du är väldigt attraktiv men för mig är du bara en syster.. mumlade han.
- Jag kommer att sakna dig också, väldigt mycket, svarade jag.
- Lova att du hälsar på någon gång, sa vi i mun på varandra och vi började skratta.
- Inte för att avbryta er, men du måste gå på planet, sa mamma.
- Okej.. Vi ses Claudia. Jag älskar dig, som en BÄSTAVÄN, haha.
- Detsamma.
 Vi kramade om varandra en sista gång innan han åkte iväg.

---

I nästa kapitel kommer Justin in lite igen! :D

- Inte jag - vi - ska shoppa!
- Fan vad jag hatar tjejer, mumlade han och suckade.
- Men inte kan du hata mig, du kysste mig ju? sa jag och försökte blinka lite flirtigt, men jag kunde inte hålla mig för skratt.
- Claudia! pep Ryan. Han kollade ner i maten igen. Jag älskade verkligen att göra honom generad!
- Okej loser, kom nu. Shopping time! Jag tog tag i honom och drog ut honom.

Vi började gå mot shoppingcentrumet och eftersom jag bodde så nära kunde vi gå, så vi slapp ta bussen. Ryan gick ganska nära mig, men det kändes okej då vi båda gjort ett "avtal" att vi inte skulle ha någon relation eller så. Visst, han var väldigt snygg och hur snäll som helst, men det kändes bara fel.. Dels pågrund av det jag hade med Justin och sen kändes Ryan lite mer som en bror för mig..
Vi hade inte känt varandra så länge men det kändes ändå som om vi var bästa vänner.

När vi kom fram till centrumet efter ungefär tio minuters promenad med massor av prat såg jag Olga där. Jag sprang fram, hoppade på henne och kramade om henne i en bamsekram.
- Heeey giiiiirl, skrek vi som småtjejer och gjorde ett "tufft" handslag, innan vi började skratta jättemycket.
- Vem är det här? frågade hon mig, på svenska, och synkade Ryan uppifrån och ner. - Han ser ganska bra ut, viskade hon till mig och log mot Ryan.
- I know. Hooootttiiiiee! sa jag och vi började skratta ännu mer.
Han hade tagit lite avstånd från oss så jag ropade på honom att han skulle komma fram istället, vilket han gjorde.
- Ryan, det är min absolut bästa vän Olga! Och Olga, det här är Ryan. Han bor hos mig. De log och hälsade på varandra. Olga blev lite småfnittrig och det blev hon alltid i närheten av killar. - Förresten Olga, du måste prata engelska ifall du inte förstått det..
Ryan gick på ena sidan om mig och Olga på andra och vi började gå in i centrumet.
- ÅH! Claudia dit måste vi gå! skrek hon och pekade på massor av affärer. - Och dit! Och dit! Där har jag inte varit på huuur länge som helst!
Vi började med Zara och arbetade oss vidare. Tillslut hade vi massor av kassar med kläder och vi använde stackars Ryan som en packåsna, haha! Han såg inte så jätteglad ut, men han klagade inte heller. Efter en stund stannade vi för att vila oss lite, det var ju jobbigt att shoppa! Plötsligt tappade Ryan alla påsar och hans ögon blev stora som golfbollar.
- Ryan, det är omtåliga grejer i påsarna! Du måste vara försiktig med våra kläder, skrattade jag och Olga.
- Kolla. Där, sa han och pekade på en affär.
Jag och Olga vände blickarna och fick se en affär vi inte kände igen, men Ryan kände tydligen igen den för att den finns i hans hemstad. På mindre än en sekund var han inne i affären och vi tog alla påsar och sprang efter honom. När vi kom in i affären såg vi massor av hyllor med skor och kläder - allt i Ryans stil. Där sprang han runt som ett barn i en godisbutik och gick runt och plockade på sig massor av skor. När jag tänkte efter så påminde hans stil VÄLDIGT mycket om Justins stil, men det var inget jag tänkte mer på - de flesta killars stil var ju så..
- Tjejer, kolla det här! sa han och höll upp ett par skor. - Jävlar, vad fina. Han smekte skons sida, precis som jag och Olga brukar göra med våra klackar. Vi bara kollade på varandra med förvånade ansikten.. Det var ju inte så ofta man såg en kille beté sig sådär när han shoppar? Haha!
När Ryan plockat på sig massor av skor och kläder så betalade han och kom ut till oss, med ett stort leénde i hans ansikte.
- Det blev visst en ganska lyckad dag, skrattade han bakom alla hundra påsar med sina skor och kläder som han bar.
- Du är galen.. Jag har aldrig shoppat med en kille som faktiskt shoppar?! Iallafall, jag är hungrig. Kan vi inte käka? frågade jag. Olga och Ryan nickade och vi började gå iväg mot ett café.

- Paxa platsen, jag ska bara fråga vad Ryan vill ha, sa jag till Olga och gick iväg till Ryan som vaktade ett bord.
- Vad vill du ha?
Han pekade på griffeltavlan med alla priser och såg lite osäker ut.
- Ehh.. kajne.. kaj.. kajnell.. kajnellbull!
- Svenskan blir bättre och bättre för varje dag som går! Snart är de lika bra som dina kyssar!
- Du kommer aldrig att släppa det va? sa han och suckade, medans han himlade med ögonen.
- Njae, vi får se! En kanelbulle blir det. Kommer strax! sa jag och gick iväg till Olga i kassan.

---

Statistiken har sjunkt REJÄLT och det är inte så roligt när man inte får många kommentarer osv. Nu vill jag att ALLA kommenterar vad det tycker!! :)

Svar till någon som undrade: Ja, Justin kommer snart att komma in i bilden igen. :)

Plötsligt hörde jag hur någon smög omkring i mitt rum men det var inget jag tänkte på förrens jag hörde det igen. Jag hade ju precis sett en skräckfilm, så jag var lite smårädd. Jag tog bort blicken från TV:n och såg Ryan tassa utifrån mitt rum. Han drog av sig sin tröja! När han såg att jag stirrade på honom så stannade han och gick in igen. Utan tröja.
- Förlåt om jag.. skrämde eller väckte dig, vad jag nu gjorde?
- Det är lugnt, jag var bara väldigt rädd.
Jag kunde inte sluta stirra på hans mage och sixpack, vilket jag tror att han märkte då han tog på sig den blöta vita tshirten som istället klibbade fast på hans mage, vilket inte gjorde det mycket bättre. Fortfarande skitsnygg.
- Ser du något du gillar? sa han och började gå emot mig.
- Skoja inte, snyggsnyggsnygg mage du har!
Han gick fram till min säng och böjde sig över mig och kysste mig.
- Godnatt, sa han på svenska innan han gick iväg ut från rummet.

Wow. Hände det där precis? Det var en underbar kyss, men ändå så fel. Hade det inte varit Ryan som kysst mig hade det säkert gått, men jag såg inte riktigt på Ryan på det sättet.. men tydligen såg han så på mig. Jag satt fortfarande helt chockad när Ryan kom inspringandes på mitt rum igen.
- Claudia, förlåt, mumlade han och kollade ner på sina fötter. - Det blev fel. Jag menade verkligen inte att kyssa dig, det bara flög i mig! Han såg väldigt generad ut.
- Det är lugnt. Men du kanske vill veta att jag inte ser på dig på "det sättet"?
- Nej men du ska bara veta att jag inte ser på dig på det sättet, visst du är jättesnygg eller ja het, och vafan?! Han stampade lite småhårt i golvet med foten och jag kunde inte undgå att börja skratta lite smått. - Fan, det blir bara fel! Du ser väldigt bra ut men för mig är du bara en väldigt bra vän. Sluta skratta!
- Hahahha.. Ryan, Ryan, Ryan.. Du suger på att förklara, det vet du väl? sa jag och boxade till honom lite lätt. - Jag vill faktiskt sova nu, så godnatt. Jag kramade om honom lite lätt. Jag kunde se på honom att han blev generad, än en gång.
Han mumlade "godnatt" och gick ut ur mitt rum. Jag kunde höra honom säga "mhm, det där var inte alls pinsamt.." medans han gick iväg. Jag skrattade lite för mig själv innan jag somnade.

Nästa morgon..
Jag vaknade ganska tidigt. Mamma hade gått till jobbet och Ryan låg och sov, great. Jag bestämde mig för att hoppa in i duschen så jag tog av mig alla mina kläder och tog en lång dusch. När jag kom ut ur duschen så fönade jag mitt hår och plattade det lite snabbt. Tog på mig mascara och lite rouge innan jag valde kläder. Idag fick det bli ett par ljusa jeansshorts och en blus, då det ändå såg ut att vara ganska varmt.
Ryan var fortfarande vaken så jag gick ner till köket och förberedde frukost för oss båda. Jag lagade pannkakor, tog fram tillbehör, mackor, juice och massor av annat. Värsta mästerkocken jag var ändå! När allt var klart så smög jag upp till Ryans rum. Jag öppnade försiktigt dörren och han låg somsagt fortfarande och sov. Jag tippade på tårna till en stol som stod bredvid hans säng och satte mig där, och stirrade på honom. Efter någon stund vaknade han. Han småskrek lite när han såg mig.
- Vafan Claudia, hur länge har du suttit där? mumlade han och gnuggade sig i ögonen.
Jag kollade lite på min klocka.
- Hm, i nästan trettio minuter, skojade jag med honom.
- Skojar du? Jävla psycho! Han kollade ner på sin kropp och märkte att han bara hade på sig sina svarta mjukisbyxor på sig - och ingen tröja - vilket jag såklart märkt för länge sedan. Han drog snabbt upp täcket.
Jag ställde mig upp från stolen och gick fram till hans byrå och började ta fram lite kläder.
- Vad gör du?
- Vad ser det ut som? Tar fram kläder? sa jag och slängde kläderna jag plockat fram på honom. Vi ska ut så skynda dig ner, vi måste ju käka först! Jag har lagat pannkakor, så skynda dig. Jag klappade med händerna framför hans ögon, drog bort hans täcke och puttade in honom i badrummet. Efter mindre än fem minuter så kom han ut, färdigfixad.
- FÖRSTEN NER! skrek jag och började kuta ner med Ryan tätt bakom mig.
Jag käkade upp före honom då han tog flera omgångar, så jag sprang upp på mitt rum och hämtade mina RayBans och handväskan - sedan sprang jag ner till Ryan igen.
- Och okej? Vart ska du? frågade han med grädde och sylt runt hela munnen.
- Inte jag - vi - ska shoppa!
- Fan vad jag hatar tjejer, mumlade han och suckade.
- Men inte kan du hata mig, du kysste mig ju? sa jag och försökte blinka lite flirtigt, men jag kunde inte hålla mig för skratt.
- Claudia! pep Ryan. Han kollade ner i maten igen. Jag älskade verkligen att göra honom generad!
- Okej loser, kom nu. Shopping time! Jag tog tag i honom och drog ut honom.

---

Sorry för dålig uppdatering.. och ett jättedåligt kapitel.. :(

- Vad sa ni om mig?
- Va?
- Du och Patricia pratade där nere och jag kan ha råkat höra..
- Men du förstod inte va? sa jag chockat och satte mig upp i sängen.
- Lugn, lugn. Nja, inte allt. Jag är inte dum i huvudet så jag uppfattade ju mitt namn.. 
- Oh gosh. Du skojar? Men du förstod inte mer eller?
- Nja, jag kan ju såklart ordet "snygg" för det finns ju "snygga" tjejer här, så det förstod jag också. Han kollade ner på sina händer och jag kunde se hur han rodnade lite, men det var inte alls mycket jämfört med hur jag säkert såg ut.
För att undvika den pinsamma tystnaden så satte jag på filmen. Jag kunde inte förstå att han att hade förstått, haha!

Fy i helvete vad läskig filmen var! Jag trodde faktiskt att jag skulle dö, som de gjorde i filmen. Jag sneglade på Ryan och han såg inte ens berörd ut? Hur fan lyckades han?! Här satt lilla jag och skämde ut mig när jag höll på och kissa på mig, höll för ögonen var och varannan sekund och..
- Claudia, det är inte ens läskigt? sa han knuffade lite på mig så att jag hoppade till.
- RYAN! Sluta, det är jätteläskigt.. Jag vill inte se.. sa jag och höll för ögonen.
- Jag kommer att skydda dig, skrattade han och höll om mig med armen. Det kändes tryggt, men ändå fel på något sätt. Men jag ville absolut inte att han skulle ta bort armen.
Det var inte alls lång tid kvar på filmen och resten av tiden satt jag bara och tänkte, så när jag slutligen fokuserade på filmen igen såg jag att eftertexterna gick och Ryan hade somnat, tungt med armen om mig. Jag slank under den och kom på värsta planen, så jag sprang in till badrummet och hämtade en hink med vatten innan jag sprang tillbaka in i mitt rum.
- Ryaaaan, gnällde jag och satte mig i gränse över honom. Du måste vakna!
- Vafan? Nää, jag är trött, mumlade han.
- Synd, sa jag och klev av honom, och hällde över allt iskallt vatten på honom. På en sekund var han uppe ur sängen och han var helt blöt, och jag kan lova att det såg väldigt roligt ut!
- VAFAN!
- Ojojoj, inte svära, sa jag och puttade ut honom från mitt rum. Jag började skratta för mig själv innan jag gjorde iordning mig lite inför kvällen. Klockan var ju trotsallt ganska mycket. Jag tog bort mitt smink och satte upp håret i en hög tofs. Gick till byrån och drog ut ett par hotpants med trycket "Bieber ♥" och ett linne.
Jag satte mig på datorstolen och snurrade runt. Loggade in på Twitter och kollade direkt Justin's Twitter. Han hade inte twittrat på hur länge som helst! Jag hade försökt ringa och smsa, men han hade inte svarat.. Varför? Ingen aning.
Jag la mig i sängen och satte på "Sweet 16" på MTV.
Plötsligt hörde jag hur någon smög omkring i mitt rum men det var inget jag tänkte på förrens jag hörde det igen. Jag hade ju precis sett en skräckfilm, så jag var lite smårädd. Jag tog bort blicken från TV:n och såg Ryan tassa utifrån mitt rum. Han drog av sig sin tröja! När han såg att jag stirrade på honom så stannade han och gick in igen. Utan tröja.
- Förlåt om jag.. skrämde eller väckte dig, vad jag nu gjorde?
- Det är lugnt, jag var bara väldigt rädd.
Jag kunde inte sluta stirra på hans mage och sixpack, vilket jag tror att han märkte då han tog på sig den blöta vita tshirten som istället klibbade fast på hans mage, vilket inte gjorde det mycket bättre. Fortfarande skitsnygg.
- Ser du något du gillar? sa han och började gå emot mig.
- Skoja inte, snyggsnyggsnygg mage du har!
Han gick fram till min säng och böjde sig över mig och kysste mig.
- Godnatt, sa han på svenska innan han gick iväg ut från rummet.

---

Tidsinställt. Nu har jag träning, haha.. men; Ooh, vad tyckte ni om det där? heheh. :)

- Är det här du? frågade han och pekade på en bild.
- Svaret är ja!
- Rider du? 
- Svaret är återigen ja! Jag har faktiskt en egen häst, det visste du inte va? 
- Det är nog mycket jag inte vet om dig.. sa han och blinkade till lite med ögat. Han började gå emot mig. Han stannade när han var nästan framför mig.

- Hahahahhahahaahahha! Vi båda började skratta samtidigt.
- Hahaha, förlåt, men jag kunde inte hålla mig för skratt, skrattade han fram medans han vek sig av skratt.
- Hahaha! Vad fan skulle det där föreställa? En flirtig liten gångstil eller? Det fungerade inte iallafall, sa jag och vi fortsatte skratta.
Ryan tog upp sin mobil och satte sig på min säng och efter ett tag så satte jag mig mittemot honom, med min mobil.
- Vem smsar du? frågade jag.
- Mamma, hon undrar om jag kommit fram och sånt där..
- Har du hemlängtan? Jag vet att du bara varit här i några timmar, och att du inte känner mig och därför är denna fråga ganska jobbig att svara på, men jaa.. Har du?
- Det är lugnt. Jag känner mig redan som hemma, sa han och log. Jag log tillbaka. - Jag är inte en sån person som brukar längta hem men visst känns det lite annorlunda att vara i ett helt främmande land där man inte känner någon.. men jag klarar mig.
- Du känner ju mig?
- Ja, det har du rätt i..

Framspolning (fem dagar senare; på kvällen)
Jag sprang in från mitt rum till Ryans, där han satt framför sin laptop med ett par JustBeats. Han var visst ett Bieberfan, tänkte jag och log.
- Whazzup Ryan! skrek jag och han kollade upp från datorn, ändå fokuserad på det han nu gjorde.
- Hey!
- Vill du checka in en film eller något?
- Ehh, jo visst. Han satte på sig hörlurarna igen. - Mamma. Mamma! Ja, jag lovar. Men du, jag måste gå, jag och Claudia ska kolla på film. MAMMA! Sluta! Hejdå, vi pratar med någon annan dag. Ja, jag älskar dig också.
Han tog av sig hörlurarna och stängde laptopen.
- Din mamma?
- Yes.. Hon tvingar mig prata med henne via Skype lite då och då. Så, vilken film ska vi se? sa han och boxade till min arm lite löst. Jag boxade tillbaka, på hans.
- Skräck? Komedi? Drama? Äh, följ med ner istället så kan vi välja där.
Vi gick ner till vardagsrummet där mamma satt i soffan. Jag gick fram till våra hyllor med DVD filmer.
- Hörru Ryan, det är bara att välja och vraka!
- Wow, vad många ni har, sa han och strök med handen längst filmernas ryggar. Jag skrattade lite tyst och han vände sig om och log.
- Claudia, kom och sätt dig här, sa mamma och "klappade" lite bredvid henne på soffan - som ett tecken på att jag skulle gå och sätta mig där, vilket jag gjorde. Hon började prata svenska. - Ska ni se på film?
- Yesbox! svarade jag på svenska.
- Du och Ryan?
- Återigen ja.
- Kan inte jag få kolla med er?
- Visstvisst, jag ska bara höra med Ryan. Jag vände mig om och ropade på honom. Han vände sig om mot mig och jag såg att han höll i en skräckfilm. - Är det okej om mamma kollar på film med oss?
- Inga problem, sa han och kollade på mamma och log.
- Då kanske vi kan se något annat än skräckfilm? Vi kan ju se det efteråt om det är okej? Han nickade och vände sig om mot hyllan igen, och började plocka efter andra filmer. Jag kom på mig själv med att fortsätta stirra och mamma märkte efter ett tag att min blick var fast på Ryans rumpa. Mamma fejkhostade lite när Ryan vände sig om så jag vände mig mot TV:n istället.
- Blir det här bra? sa han och visade upp en film.
- My Sister's Keeper? Jag har aldrig sett den..
- Den är jättebra, jag lovar, sa Ryan och mamma nickade instämande.
Mamma klev upp ur soffan och satte in filmen i DVD:n och Ryan satte sig bredvid mig. Mamma satte sig på andra sidan och filmen rullade igång..

Ryans perspektiv:
Jag hade sett filmen många gånger förut, eftersom det var min bästa [tjej]kompis och systers favoritfilm, men den var ändå lika sorglig denna gång. Jag blickade snabbt över på Patricia och hon halvsov nästan, haha, och på Claudia kunde jag se några tårar rinna nerför hennes kinder. Jag böjde mig fram och viskade i hennes öra:
- Du, var inte ledsen.
Hon vände huvudet mot mig och kollade på mig med ledsna ögon.
- Men.. me.. men.. den är ju så sorlig! snyftade hon fram.

Claudias perspektiv:
Jag märkte att mamma låg och sov så jag knuffade på henne lite snabbt.
- Mamma, det är eftertexterna nu. Och du somnade i början av filmen, bara så du vet.
- Va? Ojdå? Förlåt! Då kanske det är bäst om jag går och lägger mig, ska ni göra detsamma eller?
Ryan gjorde en "jag-vet-inte-vad-tycker-du?" blick.
- Nej, vi sitter nog uppe och kollar på en till film? Eller? Ryan log.
- Ja men gör det ni. Förresten så måste jag nog arbeta lite, så jag kommer att vara här nere på kontoret. Skulle ni kunna kolla på film uppe på ditt rum? Du har ju en TV.
Jag kollade förvånat på mamma. 
- Jo visst.. Ryan går du upp och fixar filmen? Jag kan hämta upp lite godis, sa jag och han började gå upp.
Mamma vände sig så att hon satte sig mittemot mig. Hon började prata svenska.
- Claudia, vad tycker du om Ryan?
- Ryan? Han är jättetrevlig och snäll.
- Inte på det sättet! Du vet vad jag menar. Tycker du han är .. söt?
- Mamma! Ja, han ser väl bra ut. Han är väl söt och ganska snygg, men jag vet inte..
- Det var bara det jag ville veta. Have fun!
Jag suckade och gick in i köket, tog en skål och en godispåse, innan jag gick upp på rummet igen. Ryan hade lagt sig i sängen framför TV:n. Jag stannade och kollade på honom.
- Eh, ska vi sitta, eller ja ligga, i din säng eller? Han skrattade lite nervöst.
- Det går bra, sa jag och la mig bredvid honom.
Han hade valt "Paranormal Activity". Great! Nu skulle jag skämma ut mig jättemycket, så rädd som jag var för skräckfilmer.
- Vad sa ni om mig?
- Va?
- Du och Patricia pratade där nere och jag kan ha råkat höra..
- Men du förstod inte va? sa jag chockat och satte mig upp i sängen.
- Lugn, lugn. Nja, inte allt. Jag är inte dum i huvudet så jag uppfattade ju mitt namn.. 
- Oh gosh. Du skojar? Men du förstod inte mer eller?
- Nja, jag kan ju såklart ordet "snygg" för det finns ju "snygga" tjejer här, så det förstod jag också. Han kollade ner på sina händer och jag kunde se hur han rodnade lite, men det var inte alls mycket jämfört med hur jag säkert såg ut.
För att undvika den pinsamma tystnaden så satte jag på filmen. Jag kunde inte förstå att han att hade förstått, haha!

---

Vad tycker ni? Själv tycker jag att den sög!
Jag tycker att ni har blivit SÄMRE på att kommentera, jag vill verkligen veta vad ni tycker, vad som är dåligt, vad som är bra osv. THANKSSSS. :)

Kan också meddela att uppdateringen kommer att vara dålig imorgon och på torsdag, för jag har somsagt massor av prov + träning! Alltså kommer jag inte att kunna uppdatera någonting imorgon och knappt något på torsdag, men jag ska försöka skriva en tidsinställd tills imorgon/torsdag.. puss!

- Vad gör du för något? frågade jag henne.
- Bloggar!
- Åh, haru en blogg? Nice! Får man läsa? sa jag medans jag gick upp från sängen och ställde mig bakom henne.
- Sure! Men det kanske inte är så intressant för dig för den handlar om en kändis..
- Jaha, är den stor eller?
- Nordens största! Ganska coolt faktiskt. Men vad handlar den om?
- Justin Bieber, om du vet vem det är?
Jag trodde jag skulle dö.
- Haha! Jo, jag vet vem det är.. Så du är typ ett fan av honom?
- Yes, a proud Belieber! Nej, är du en sån där som tycker han är bög och inte kan sjunga och blablabla?
- Gud nej! Vill du veta en sak? Jag kän..
- MATEN ÄR KLAR! hörde vi nere från köket och vi sprang ner.

Claudia hoppade upp ur sängen och började kuta ner, så jag sprang efter henne. Vi kom ner till köket och där stod Claudias mamma vid spisen.
- Det blev precis klart, ni kan sätta er vid bordet.
Vi gick dit och satte oss, och hon började duka upp lite mera mat innan hon satte sig. Claudia började ta mat.
- Vänta lite Claudia, gästerna först, sa hon och pekade på mig. Ryan, det är thailändska kycklingkuddar.
- Tack. Åh, vad gott! Jag älskar kyckling, sa jag och började ta mat.
När alla tagit så började vi äta.

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
Mamma hade lagat jättegod mat, någon thailändsk rätt med kyckling. Ryan verkade tycka om det då han inte slutade äta och tog flera omgångar. Han sneglade på mig lite ibland och jag skrattade lite tyst åt honom, mat runt hela munnen och allt..
- Mrs. Simpson, det här är SÅ gott! sa han med munnen full.
- Snälla Ryan, kalla mig Patricia istället. Du ska ju bo här, inte kan du då springa runt och säga 'Mrs. Simpsons', hihihi!
Varför var mamma så pinsam? Visst, så farligt var det inte, men jag orkade inte bara. Jag åt snabbt upp.
- Ryan, är du klar eller? sa jag och drog med mig honom därifrån och gick upp på mitt rum, med honom tätt bakom mig. - Förlåt, men mamma är SÅ jobbig..
- Haha, det är lugnt, jag tycker hon är snäll. Tycker du hon är jobbig så ska du träffa min mamma, hon är pinsam!
- Du, jämfört med min mamma så tror jag INTE det! 
- Jodå. "Ryan, vem är det där? Din flickvän?" härmade han med en kvinnoröst och jag började skratta. Varje gång jag har en tjej hemma hos mig! Även fast hon bara är en kompis eller nåt, skrattade han. 
Ryan gick fram och började kolla på massor av foton, posters och annat i mitt rum, medans jag satte mig på datorstolen. 
- Är det här du? frågade han och pekade på en bild.
- Svaret är ja!
- Rider du? 
- Svaret är återigen ja! Jag har faktiskt en egen häst, det visste du inte va? 
- Det är nog mycket jag inte vet om dig.. sa han och blinkade till lite med ögat. Han började gå emot mig. Han stannade när han var nästan framför mig.

---

Oo, vad tror ni kommer att hända? ;)

Två veckor senare (Claudias perspektiv)
- Okej, men vi ses nästa vecka när skolan börjar, sa jag och kramade om henne.
- Yes, det gör vi. Puss på dig! svarade Olga.

När jag kom in i huset stod mamma och pratade med någon kille. Förmodligen någon elektriker eller något, vad vet jag?
- Claudia, det här är utbytesstudenten som skulle komma hit, om du kommer ihåg? Han heter Ryan och pratar bara engelska.
Killen hon pratade om vände sig mot mig. Han var lång, längre än vad jag själv var. Han hade ganska kort halvblont/brunt hår och ett par vita Ray Bans på huvudet. På kroppen hade han en turkos tshirt och ett par ganska slappa jeans. Första intrycket var att han var väldigt söt och snygg, och jag la märke till hans snygga stil. Den påminde mig om Justin. Hela han påminde mig om Justin, så det var klart att jag gillade honom.
Han gick fram till mig och tog tag i min hand.
- Hej, jag heter Ryan, sa han och kollade rakt in i mina ögon.
- Tja, jag heter Claudia! sa jag glatt.
- Vill ni gå upp och bekanta er? Claudia, du kan väl visa Ryan runt? Vi äter om en stund.
- Mamma, gnällde jag. Varför var hon alltid tvungen att vara så pinsam ändå? Man säger ju inte 'bekanta er', haha! Jag började gå mot vardagsrummet och såg att Ryan började gå ikapp bakom mig.
- Så, det här är vardagsrummet. Där borta ligger en toalett, ett kontor och där borta ligger hallen! Jag pekade överallt och Ryan nickade. Vi gick upp för trappan och jag visade mammas sovrum och badrum.
- Ja, här är alltså ditt rum. Duger det?
- Jorå, det är skitfint, svarade han och log. Sött leende, tänkte jag.
Jag visade allt annat på övervåningen och började gå mot mitt rum och då insåg jag att han fortfarande gick bakom mig.
- Eh, så det här är mitt rum.. sa jag och satte mig vid datorstolen.
- Fett snyggt! Jag trodde du skulle ha ett helrosa rum eller något, sa han och vi började skratta. Får jag sitta på sängen?
- Haha, nejdå, jag är inte den typen av tjej.. Ja visst, no problemos! Han gick fram och satte sig på min säng. Så Ryan, vart kommer du ifrån då?
- Canada, och du?
- Halvamerikan och halvsvensk. Varför åkte du hit?
- Vet inte. Jag har pyttepyttelite nordiskt blod i mitt blod, så jag tänkte att det kunde vara kul att kolla in landet. Det är ju jättefint, speciellt tjejerna. Han började rodna lite.

RYANS PERSPEKTIV:
- Tycker du? Tjejerna i USA är sjuuukt snygga ju, jämfört med Sverige
- Va?! Nej?! Svenska tjejer är det nya i år, skit i amerikanerna, ta hit svenskarna istället!
Jag kände hur nervositeten började släppa lite. Claudias mamma var jättesnäll och jag insåg att Claudia inte alls var en bitch, som jag hade trott!
Hon snurrade runt på stolen och loggade in på någon sida.
- Vad gör du för något? frågade jag henne.
- Bloggar!
- Åh, haru en blogg? Nice! Får man läsa? sa jag medans jag gick upp från sängen och ställde mig bakom henne.
- Sure! Men det kanske inte är så intressant för dig för den handlar om en kändis..
- Jaha, är den stor eller?
- Nordens största! Ganska coolt faktiskt. Men vad handlar den om?
- Justin Bieber, om du vet vem det är?
Jag trodde jag skulle dö.
- Haha! Jo, jag vet vem det är.. Så du är typ ett fan av honom?
- Yes, a proud Belieber! Nej, är du en sån där som tycker han är bög och inte kan sjunga och blablabla?
- Gud nej! Vill du veta en sak? Jag kän..
- MATEN ÄR KLAR! hörde vi nere från köket och vi sprang ner.

---

Nu dök Ryan upp i bilden också! [=utbytesstudenten] Vad tycker ni? KOMMENTERA FÖR MER.

Update: Jag håller på och pluggar till två prov, därför är uppdateringen sådär och om den är bra så suger inläggen, haha..
Nu ska jag iallafall göra en deal: Får jag IG-G så uppdaterar jag som vanligt + ett extra inlägg (3/4 inlägg, säger vi) och får jag VG så uppdaterar jag mellan 5-7 inlägg på en dag. Får jag MVG så uppdaterar jag 10 inlägg! :):)

Jag tog ett stadigt tag om mikrofonen och började sjunga: "At night when the stars light up my room I sit by myself talking to the moon, try to get to you.. in hopes you're on the other side, talking to me too or am I a fool who sits alone talking to the moon?" Jag bytte snabbt melodi och började sjunga på 'God Damn You're Beutiful' av Chester See. Jag sjöng hela låten.
Jag vet att det inte riktigt var något speciellt, men det kändes så sorgligt när jag sjöng och tänkte på Claudia, så jag kände hur ögonen var lite tårfyllda och jag kunde se att några av fansen hade blanka ögon.
- Eh, det där var alltså 'Talking To The Moon' av Bruno Mars och 'God Damn You're Beutiful' av Chester See, två låtar som jag tycker är riktigt fina och .. ehh.. vi ses på konserten! sa jag innan jag gick av scenen. Jag sprang iväg till mitt omklädningsrum och slängde mig på soffan. Dörren öppnades och in kom..

- Yo Biebs, Chaz is in tha building! Det var alltså Chaz som hade kommit in genom dörren. Jag hoppade upp från soffan och sprang fram till honom, och kramade om honom lite broderligt.
- Shit vad jag har saknat dig mannen! sa jag och vi gjorde vårt "hemliga" handslag med varandra.
- I know! Utan mig, vad vore livet? sa han och stoppade in en snickers i munnen.
- Haha, jag kan iallafall se att du är dig själv.. Choklad, choklad, choklad!
Jag hade inte träffat Chaz på hur länge som helst, och jag hade verkligen saknat honom. Vi brukade träffas hela tiden förut men nu har det varit så mycket med turnén så jag har inte riktigt hunnit, och det hatar jag.
Han satte sig framför TV:n och jag gick fram och satte på mitt XBOX.
- Men du, fick du bara för dig att flyga ner hit eller?
- I wish. Din pappa tvingade ner mig hit. Fan, tänk nu hade jag kunnat vara i skolan och ha det roligt men istället måste jag umgås med världens tråkigaste människa. Kill me liksom! Vi båda började skratta och tog spelkontrollerna. Kör vi Fifa eller? frågade han.
- Nej, vi kör Barbie spel! Såklart vi kör Fifa, svarade jag och slog till honom i bakhuvudet. Vi började skratta igen.
Vi satt och spelade och pratade hur länge som helst och det var skönt att ha Chaz där. Han var rolig och fick mig alltid på bättre humör, samtidigt som han lyssnade på vad man hade och säga.
- Justin, jag märker att du är lite ofokuserad? Eller har jag blivit bättre? Han skrattade lite smått. Men seriöst, har något hänt eller?
Jag hade inte berättat för honom så det var bara att börja. Han satt och lyssnade. Jag berättade att mamma och pappa sagt att det bästa kanske var att glömma henne. Jag försökte liksom intala mig själv att jag någon dag skulle hitta någon lika bra som henne. Det gick däremot inte så bra, men jag försökte. Tillslut kom jag till biten om Nicklas - att jag var ledsen för att hon förmodligen glömt bort mig när hon var det enda jag tänkte på, dygnet runt. Chaz gav rådet att jag skulle berätta hur jag kände för henne, men det kunde han glömma! Däremot kanske jag skulle fråga lite diskret om Nicklas?

Mamma kom in i rummet, hälsade på Chaz och sa att jag skulle vara ute på scen om tjugo minuter. Jag sa hejdå till Chaz men bad honom vänta på mig tills efteråt. Jag följde med mamma och gick till stylisten.

CHAZ PERSPEKTIV:
Justin gick därifrån och bad mig vänta, och eftersom jag åkt hit för att träffa honom så bestämde jag mig för att göra det. När han gick så lämnade han kvar sin mobil och det enda jag kunde tänka var "perfekt".. hehe! Jag plockade upp den och började skriva: "Jag skiter i vad allt och alla säger, du är den enda som betyder något för mig. Du ska bara veta att jag tänker på dig dygnet runt och du betyder allt för mig och jag kommer att göra allt för dig. Jag älskar dig, ingen annan. Forever and ever". Jag bläddrade i kontaktlistan och skickade iväg SMS:et. Justin skulle tacka mig en dag, det visste jag!

OLGAS PERSPEKTIV:
Mobilen i fickan vibrerade till och jag tog upp den. Det var ett SMS ifrån Justin och det stod: "Jag skiter i vad allt och alla säger, du är den enda som betyder något för mig. Du ska bara veta att jag tänker på dig dygnet runt och du betyder allt för mig och jag kommer att göra allt för dig. Jag älskar dig, ingen annan. Forever and ever"
Allt stannade till. Han hade säkert bara skickat fel tänkte jag, det var ju han och Claudia nu! 
"Skickat fel?" skrev jag tillbaka.
"Nej? Det är bara du och jag, ingen annan. Du är min shawty"
Vad fan menade han?! Det var ju han och Claudia? Vem tänkte han skicka det där till?
"Fan dig! Det är ju du och Claudia? Hon är helt galen i dig och nu är du otrogen? Vad fan tänker du med?!"
"Vänta, vem är du då?" Hur dum var Justin egentligen? Vi hade ju smsat förut.
"Olga, Claudias kompis? Har du gått och blivit dum i huvudet eller? Förmodligen eftersom du är otrogen"
"Nej vänta lite, det är inte Justin. Det är hans kompis Chaz? Jag skulle bara försöka fixa saker mellan Justin och den där tjejen för han var verkligen ledsen över henne. Det där smset skulle till henne! Jag svär, Justin är INTE otrogen!"
"Chaz? Chaz Somers? Omg.. Det var ju smart tänkt men planen brast, haha! Vi gör såhär; jag säger inget om smset till Claudia och raderar allt, du gör samma sak. Okej?"
"Girl I Love You"
"Skickade du fel igen?"
"Nej, du är smart och jag gillar smarta tjejer. I love you? Fattar du?"
"Jaa.. Men jag måste dra nu, cya"

Jag visste INTE vad som nyss hände, men när jag kollat Chaz Twitter så hade han ju skrivit att han varit med Justin, så jag tror inte han ljög. Jag tror inte heller Justin skulle kunna vara otrogen mot Claudia..

---

Haha det blev lite weird där med Chaz & Olgas perspektiv.. hhahah

- Du är så ..
- Du är finare, sa han.
- Du är så nära, men ändå så långt bort. Jag saknar dig.
- Jag saknar dig mer. Jag tänker bara på dig och jag längtar tills vi kan träffas igen.
- 20 år kanske?
- Nejdå, jag kommer snart till Sverige och har konsert. Har fixat det för mina svenska fans, men mest för din skull.
- Aww. Vad gullig han var, tänkte jag.
Jag kunde höra hur tjejerna ropade från mitt rum.
- Justin jag måste gå nu, men vi hörs. Du är min bästa vän och jag älskar dig, det vet du. Hejdå! sa jag och gjorde en pussmun mot datorn.

Dagarna gick och vissa dagar pratade jag mer med Justin, vissa dagar mindre och andra dagar inte alls.  Jag kan inte direkt påstå att jag slutade ha känslor för honom, men jag försökte. Jag visste dock från erfarenheter att man inte kan stoppa sina känslor och det märkte jag, för så fort jag pratade med honom eller läste på olika fansidor så kände jag det där pirret i magen. Men, för mig kändes han ändå mer som en bästa vän. En person jag kunde berätta allting för, verkligen allting.
Jag visste inte hur Justin såg på oss. Ibland verkade det som om jag var den enda tjejen i hans värld och andra dagar verkade han ganska ointresserad av mig. Jag läste även på vissa sidor att han träffade någon tjej hit och dit nu när hans turné hade börjat. När jag läste det blev jag lite deppig, men samtidigt - jag träffade ju andra killar, så vad var problemet?
Jag visste verkligen inte hur jag kände för allt det här med Justin. Som jag sa så var han min bästa vän, men vissa dagar kändes det som om jag ville så mycket mer. Allt var så komplicerat!
Jag tog upp mobilen och smsade Justin.

Justins perspektiv:
Min tour hade börjat igen och min första konsert var i Atlanta. Själva konserten skulle börja om några timmar, men det var mycket som behövdes fixa först.
Just nu satt jag i mitt omklädningsrum och gjorde i princip ingenting. Mobilen plingade till så jag tog upp den och såg att jag fått ett sms ifrån Claudia.
*Längesen vi snackade! Vad händer?*
*Jag ska strax ha soundcheck med massor av galna tjejer, hähä, på min första konsert! Själv?*
*Njae, inget speciellt. Ska dra ut snart*
*Jag vet inte vad klockan är hos dig, men jag antar att det är på kvällen, så försök att inte bli uppäten av mörkret. Om jag hade vart där kunde jag ha skyddat dig, cuz I got ninja skillz! Du, hälsa Olga från mig*
*Aw, tänk på mig på konserten så klarar jag mig nog. Visst, men någon annan gång för jag ska inte ut med Olga, jag har andra vänner haha*
*Oj har du? Grattis*
*Tack! Lycka till på konserten, du är grym så den kommer att bli grym, det vet jag. Välj inte någon för snygg OLLG bara*
*Du kommer alltid att vara min OLLG, det vet du. Luv yaaa*
*Jaja vi säger så, speciellt när du träffar hundra tusen miljarder snygga tjejer varje dag! Jag måste dra nu, Nicklas väntar. Vi hörs ikväll, okej? Luv ya 2*
Vem var Nicklas och varför skulle hon ut med honom? Jag tänkte lite. Hade hon redan glömt bort mig och det vi hade och stuckit iväg med någon annan? Vad fan, jag som trodde vi hade haft något på gång..
Usher kom in genom dörren och sa att soundchecket skulle börja så jag tog en sista titt i spegeln innan jag gick mot scenen. När jag kom ut såg jag massor av tjejer och de alla skrek när de såg mig.
- Hey girls! Hur är det med er? sa jag och alla tjejer började skrika.
Jag satte mig på en pall som stod i mitten av scenen. Jag gjorde en hairflip och tjejerna började skrika ännu mera! Jag tog mikrofonen som någon i personalen gav mig och sa:
- Så, vad ska vi hitta på nu? Ska jag sjunga? Ska vi köra någon lek? Har ni några förslag?
- SJUUUUNG! skrek de flesta men några skrek att vi skulle köra en lek.

Jag tänkte till lite snabbt och gjorde en gest med handen så min DJ började spela melodin till Love Me och jag började sjunga. Han spelade den dock lite för fort bara för att jävlas med mig så jag hann inte med att sjunga, det gick ju för fort! Jag kunde inte hålla mig för skratt så jag stängde av musiken och stod och garvade istället. Efter ett tag när både jag och publiken skrattat tillräckligt så sprang jag upp till DJ:n och bad honom köra lite av varje låt. Det blev lite som en överraskning, för vilket låt som skulle komma, så jag hann inte heller med varje gång här heller, så både jag och fansen började skratta igen.
Gud vad jag älskade mina fans! Jag hade gått ut på scenen lite halvt deppig men nu stod jag här och skrattade jättemycket. Mina fans fick mig alltid på bra humör.

- Hhaha, som ni ser går det inte så bra.. Ska vi köra lite frågor istället? Vi börjar med dig där, sa jag och pekade på en tjej som stod längst fram. Kenny sprang fram med mikrofonen.
- Vad har du för färg på kalsongerna? sa hon och fnittrade.
- Ehh, okej.. det där var random. Vänta lite, jag ska bara kolla, sa jag och sprang bak lite och drog ner mina byxor. Tjejerna började skrika som galningar, precis som jag velat, och jag kunde se hur mamma kollade på mig surt.
- Lila såklart! Nästa fråga?
Vi fortsatte ett tag och jag fick mest ganska tråkiga frågor, såna där vanliga.
- Okej, tre frågor till! DU börjar, sa jag och pekade på en annan tjej.
- Kan du göra 'the famous dougie'? frågade hon.
DJ:n satte på musiken och jag började jerka lite kort. Jag förstår inte varför tjejerna skrek så mycket, men de verkade verkligen älska min dougie, haha!
- Nästa fråga?
- Har du en flickvän? frågade en ganska liten tjej.
Jag tänkte till innan jag svarade. Egentligen vet jag inte varför jag tänkte till, jag hade ju ingen..
- Nej, sa jag bestämt i mikrofonen. Sista frågan?
- Kan du sjunga den första låten du tänker på just NU?
Jag tog ett stadigt tag om mikrofonen och började sjunga: "At night when the stars light up my room I sit by myself talking to the moon, try to get to you.. in hopes you're on the other side, talking to me too or am I a fool who sits alone talking to the moon?" Jag bytte snabbt melodi och började sjunga på 'God Damn You're Beutiful' av Chester See. Jag sjöng hela låten.
Jag vet att det inte riktigt var något speciellt, men det kändes så sorgligt när jag sjöng och tänkte på Claudia, så jag kände hur ögonen var lite tårfyllda och jag kunde se att några av fansen hade blanka ögon.
- Eh, det där var alltså 'Talking To The Moon' av Bruno Mars och 'God Damn You're Beutiful' av Chester See, två låtar som jag tycker är riktigt fina och .. ehh.. vi ses på konserten! sa jag innan jag gick av scenen. Jag sprang iväg till mitt omklädningsrum och slängde mig på soffan. Dörren öppnades och in kom..

---

Återigen: NI FÖRSTÅR INTE HUR SVÅRT DET ÄR!!

Jag kände hur ögonlocken blev tyngre och jag somnade med laptopen i ansiktet.

JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag vaknade bara någon timma senare av att mamma stod i dörröppningen och kollade på mig.
- Eh mamma, varför stod du och kollade på mig när jag sov? Creepy..
- Jag skulle bara kolla vad du gjorde eftersom du varit på rummet ett tag nu, och märkte att du sov. Du är så söt när du sover, skrattade hon och gick ut ifrån rummet.
Jag satte mig upp i sängen och gnuggade mig i ögonen. Kollade lite snabbt på klockan och räknade ut vilken tid det var i Sverige, förmodligen runt lunch eller något. Jag tog upp mobilen ur fickan och skickade iväg två SMS, ett till Olga och ett till Claudia.
*Jag kommer att komma till Sverige på min turné, och det är faktiskt om någon månad eller så.. Tror du att du kan få Claudia att gå på min konsert då? /Justin* skickade jag till Olga, och *Godmorgon världens finaste. Hur är läget?* till Claudia.

Jag satte mig och stirrade på mobilen och helt plötsligt började den ringa.
*BIEBER! Grattis!* Det var Claudia. Det kändes så bra att höra hennes röst..
*Hej världens bästaste och snyggaste, finaste och..*
*Du är helt okej du med* sa hon och jag hörde hur hon skrattade. Jag saknade hennes skratt.
*Tack för det då.. Men du, vad menade du med 'grattis'?*
*Skojar du?! Vet du inte? Du är ju nominerad till "New Artist" på Grammygalan!!* Jag visste inte vad jag skulle säga? Skojade hon? Jag började hoppa upp och ner och skrika som en galning, och glömde bort Claudia som väntade i telefonen.
*VA?! Driver du med mig?!* skrek jag.
Mamma och Kenny som redan var hemma hos oss hade hört mig skrika så de kom inspringandes på mitt rum.
*Claudia, jag måste gå. FÖRLÅT! Tack för att du sa, jag älskar dig massor, du är bäst, du är vackrast!* sa jag och vi sa hejdå innan vi la på.

- Justin, varför skrek du? sa mamma och Kenny i mun på varandra med förvånade blickar.
- NI FÖRSTÅR INTE! JAG ÄR NOMINERAD TILL GRAMMYGALAN! skrek jag och började hoppa upp och ner i sängen.
- Va?! sa de återigen i mun på varandra, men med denna gång chockade ansikten.
Mamma och Kenny sprang fram till mig och kramade om mig, innan de sa att vi var tvungna att fira och allt sånt där. När de hade gått upp så tog jag upp datorn i knäet och loggade in på Twitter. Jag skrev:
"Vet ni vad jag fick veta nyss [av världens bästa person]?! JAG HAR BLIVIT GRAMMY NOMINERAD! Ni förstår inte hur mycket det betyder, det är en dröm som går i uppfyllelse, det är allt det här" och "Mina fans är verkligen BÄST. Utan er skulle jag inte varit här idag! Jag älskar er! Tack, tack, tack, tack, TACK"
Jag lutade mig tillbaka mot väggen. Hände verkligen det här? Det var en dröm som gick i uppfyllelse.. Jag önskar bara att jag kunde få dela det med henne.

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
Justin började skrika i telefonen som en liten tjej och sedan sa han att han var tvungen att gå. Det var synd, för jag hade velat prata mer med honom, jag saknade hans röst..
- Så, hur tog han det? frågade Olga mig.
- Han visste inte om det! Crazy, huh? svarade jag. Du, kan inte vi ha en "tjejdag" idag? Du vet, hemmaspa?
- Underbar idé! Kan vi inte åka och handla och köra det sen?
- Jo visst! Ska vi ringa hit Hanna och Sophi kanske? Olga nickade.

Vi sprang ner till mamma och hon skjutsade oss in till stan. Där började vi plocka på oss allt man kan behöva till en tjejdag, spasaker och sånt där. Vi hyrde även några romantiska, sorgliga filmer innan vi åkte därifrån.
När vi kom ringde vi Hanna och Sophi som var med varandra och eftersom Hanna och jag var grannar tog det inte alls lång tid för de att komma hit.
- HEY GIRLS! skrek de när de kom in genom dörren och vi alla sprang mot varandra och gjorde en stor gruppkram. Åh vad vi har saknat er!
- Vi har saknat er med! sa jag tillbaka.
Mamma åkte iväg till jobbet och vi började göra iordning lunch, vilket fick bli en pastasallad. Vi började äta och satt och pratade lite innan vi skuttade upp till mitt rum. Vi tog extramadrassen och la in den i badrummet. Vi satte oss där och började med att fixa naglarna - manikyr och pedikyr. Därefter satte vi på oss bikini och en ansiktsmask, och hoppade i mitt gigantiska badkar. Det blev lite trångt, men det var bara mysigt!
Jag hade verkligen saknat Hanna och Sophi. De, och Olga, var mina bästa vänner. Vi hade inte träffats på nästan hela sommaren!

Vi klev upp ur badkaret och torkade oss. Tjejerna satte sig framför spegeln och började fläta håret, locka det, platta det och sånt där. Jag orkade inte riktigt med det eftersom vi bara skulle sova - så jag började poppa popcorn och ta fram annat snacks istället. När jag kom upp från köket igen så satt de framför datorn och spanade in Justins twitter och jag började skratta lite smått. Jag kände mig inte alls lika ledsen nu över oss två. Visst, jag saknade honom mer än mest, men vi höll ju fortfarande kontakten och sådär. Det fick mig att tänka på att det kanske var dags att skicka iväg ett SMS. Jag tog upp mobilen och skrev:
*Vad gör du Biebs?* skickade jag iväg till Justin. På mindre än en sekund fick jag tillbaka ett svar:
*Jag är hemma hos mig och hänger med Christian, tänker på dig, dudå?*
*Tänker på dig med faktiskt, haha. Kan du göra mig en tjänst?*
*Allt för dig gumman. Det vet du*
*Okey. Kan du och Christian logga in på Skype? Jag heter ClauBiebs, adda mig. Jag har some crazy Beliebers här, alltså mina bästa vänner, och de kommer att DÖ när de får se dig!*
*Sure honey. Men du, jag tar inte mitt privata konto. Du kan få det, men jag vill inte ha det inför de ifall de skulle sprida det*
*Visst, men logga in nu segis!!*

Jag tog datorn ifrån Hanna som satt med den och hon blev lite smått irriterad.
- Come on! Jag höll faktiskt på och twittrade! sa hon med en gnällig ton i rösten.
- Jajaja, svarade jag och loggade in på Skype. Jag accepterade Justin och eftersom jag satt vänd bort från de andra kunde de ju inte se honom, och tur det för han var FÖR sexig när han satt där i en hoodie (förmodligen lutandes mot väggen). Det var helt stört. Jag tog på mig hörlurarna.
- Hey beutiful, jag har saknat dig, sa han. Det kändes så mysigt, att få se honom och prata med honom. Det var helt annorlunda än över telefon.
- Skärp dig för fan. Du är för snygg! viskade jag och Justin började gapflabba. Christian kom in i bilden och satte sig bredvid Justin. Han såg faktiskt inte heller så dålig ut, men han var mer söt än sexig - som Justin var. 
- Du hade rätt, hon var ju skitsnygg, hörde jag Christian säga till Justin och nu började jag skratta.
- Tack Christian, hahahah..
- Så, vad gör du min sköna? sa Justin och pussade mot skärmen.
- Hänger med tjejerna, vi har tjejkväll! sa jag glatt och nu vändes Olgas, Hannas och Sophis blickar mot mig.
- VEM PRATAR DU MED?! skrek de och hoppade på mig. Jag satte mig i mitten av de och slog upp laptopen igen.
- OH MY BIEBER. OMB. OMB. OMB. JUSTIN FUCKING BIEBER?
- Hey girls! Så, ni är Claudias kompisar? sa han och jag vet inte vad han gjorde, men hans röst lät lite mystisk och sexig.
Vi alla började skratta. Hanna och Sophi var i början lite för läskiga fan, om ni förstår vad jag menar, men efter ett tag så släppte det och vi alla kunde prata normalt. Efter en stund så upptäckte även Olga att Christian satt där och hon höll på att smälla av. "Han är så fin, jag tror jag är kär" viskade hon till mig.
- Eh tjejer, kan inte ni börja sätta på filmen? Jag ska på toa! sa jag medans jag började gå bort mot toaletten. Justin, kan du ta på dig hörlurar så Chris inte hör vad jag säger?
- Visst baby, sa han och tog självklart på sig sina JustBeats.
Jag satte mig på badrumsgolvet med datorn framför mig, i knäet.
- Du är så ..
- Du är finare, sa han.
- Du är så nära, men ändå så långt bort. Jag saknar dig.
- Jag saknar dig mer. Jag tänker bara på dig och jag längtar tills vi kan träffas igen.
- 20 år kanske?
- Nejdå, jag kommer snart till Sverige och har konsert. Har fixat det för mina svenska fans, men mest för din skull.
- Aww. Vad gullig han var, tänkte jag.
Jag kunde höra hur tjejerna ropade från mitt rum.
- Justin jag måste gå nu, men vi hörs. Du är min bästa vän och jag älskar dig, det vet du. Hejdå! sa jag och gjorde en pussmun mot datorn.

---

Ganska långt, vad tycker ni?

- Vad ska ni hitta på nu? Vill ni gå på bio? frågade mamma oss. Jag och Olga kollade på varandra och nickade och tog pengarna från mamma. Vi körde springtävling upp på rummet och började fixa oss. Färgen i ansiktet var inte den lättaste att få bort, men det gick.

- Den där filmen var den sämsta jag någonsin sett, sa jag till Olga samtidigt som jag suckade.
- Det var ju du som ville se den! Jag sa ju att vi inte skulle ha sett den, haha.
- Jajaja, ska vi gå hem nu? Du kan väl sova hos mig?
- Visstvisst, sa hon och vi tog armkrok och började gå hem mot mig. Biografen låg rätt så nära så det tog inte alls lång tid. 
När vi kom hem så skulle mamma precis gå och lägga sig, och även fast klockan inte var så mycket kände jag för att göra detsamma. Vi gjorde oss iordning och kröp ner i sängen bredvid varandra. Efter bara några sekunder så somnade jag.. 

Nästa dag..
- CLAUDIA! Upp och hoppa! skrek Olga i mitt öra så att jag satte mig upp lite för snabbt, och slog i huvudet i lampan.
- Fan dig! Jävla idiot! skrek jag tillbaka.
- I know, jag älskar dig med, sa hon och drog bort mitt täcke. Gud, nu hatade jag henne ännu mer!
Jag gick upp ur sängen och gick ner till köket där mamma och Olga satt och åt.
- Godmorgon gumman!
- GODmorgon?! Nej. Snarare HEMSKmorgon! muttrade jag lite surt och satte mig och började äta.

JUSTINS PERSPEKTIV:
Mamma kom in på rummet, med pappa tätt bakom sig. De satte sig framför mig på sängen. Jag kollade surt på dem.
- Justin, du måste faktiskt sova, sa hon.
- Faktiskt Justin, jag vet att det är jättejättejobbigt, men,
- Det finns inga "men" och du vet inte hur jobbigt det är, fräste jag.
- Justin! Det har gått för långt. Du kan inte låta bli och äta och sova, du är ju galen! sa mamma.
- Den här tjejen betydde tydligen väldigt mycket för dig, men allvarligt talat; du kände henne bara i några dagar. Du måste släppa det! fortsatte pappa.
- GÅ UT, skrek jag, men de stod bara kvar. MEN GÅ UT DÅ! FAN VAD NI ÄR JOBBIGA. GÅ UT BARA! skrek jag igen, fast denna gång bara högre. Mina ögon var helt uttorkade efter hur mycket jag gråtit, men jag kände ändå hur ögonen pressade ut några tårar som sved som bara den. Jag drog täcket över benen och satt där och snyftade. Egentligen så var det ju ganska patetiskt, men hela jag kände mig så himla.. ledsen. När Claudia hade åkt iväg hade hon tagit med sig all min lycka och allt kändes så jobbigt just nu, inte ens mina fans kunde trösta mig! Det värsta var att Claudia inte ens verkade sakna mig.
Jag bestämde mig för att ringa henne. Jag sket i hur mycket det kostade, jag hade ju pengar.. Jag slog in hennes nummer och tryckte på den gröna luren. En ton. Två. Tre. Fyra. Fem toner. Inget svar. Jag la på och ringde igen men hon svarade inte denna gång heller. Jag försökte räkna ut vad klockan var i Sverige och gissade på att den var runt lunch eller på morgonen, så hon kanske låg och sov? Jag skulle nog ringa igen senare. Istället loggade jag in på Twitter och gick såklart in på hennes sida. Jag kollade vad hon hade twittrat:
"Justin, ta mig tillbaka till scenen - när det bara var vi två" och det var för mindre än en minut sedan. Jag kollade chockat på datorskärmen. Hade jag läst rätt? Jag undrade om hon menade det som ett fan eller som allt vi hade efteråt.. Jag gick tillbaka till min profil och skrev in "I know you're somewhere out there, somewhere far away.. I want you back". Tweet! Nu var det postat. Nu fick vi bara hoppas på att hon skulle se det och ja, efter några minuters väntan såg jag att hon hade retweetat det. Jag fortsatte att twittra lite. Jag skrev: "Danmark resan var underbar. Take me back! Jag hoppas att Sverige kommer att bli lika underbart. Ja svenska-Beliebers, ni läste rätt. Datumet för Sverige konserten är bokat! SES DÄR". Jag satt och kollade igenom alla tusentals meddelanden och många svenskar verkade bli väldigt glada nu..
Jag kände hur ögonlocken blev tyngre och jag somnade med laptopen i ansiktet.

---

GAAH. Ni förstår inte hur svårt det är att skriva en novell! Det är verkligen jättejättesvårt.. Jag satt i typ två timmar och försökte komma på vad som skulle hända men ändå blev den såhär dålig. Det är så jävla svårt :(
Aja, skulle uppskatta lite respons nu (även om det är dålig kritik..) kramkram!

- Gäst?
- Ja, utbytesstudenten. Haha, har du glömt det också? sa hon och skrattade lite smått för sig själv.

Jag hade ingen aning om vad hon pratade om, men det var inget jag orkade bry mig om nu. Jag åt snabbt upp och sprang upp på rummet. Satte mig på sängen och tog upp mobilen. Ett nytt sms.
Det stod: *Hey shawty! Vad händer? Saknar dig* och var från Justin.
Jag svarade att jag precis käkat frukost efter att ha vaknat, och fick tillbaka ett sms ganska snabbt.
*Inget. Vaknade?! Vad är klockan hos dig?* skrev han och jag svarade:
*Lite efter elva på morgonen, hos dig då?*
*Mitt i natten*
*Varför sover du inte?*
*Jetlag och .. jag kan inte. Jag tänker för mycket. På dig.*
Visst, jag tänkte på honom också, väldigt mycket, men det fungerar bara inte.
*Du, mobilbatteriet är dött snart.. Vi får höras!" skrev jag.
*Det gör vi faktiskt för jag ska till Sverige snart. Jag saknar dig. Jag älskar dig*
Mobilbatteriet var inte alls dött. Jag orkade bara inte. Jag ville inte vara ledsen hela tiden, jag var så jävla trött på det. Jag saknade honom massor, men det bästa kanske var att bara glömma det? Eller iallafall inte tänka på oss som om vi var tillsammans. Jag skulle återgå till att vara ett fan, ett lyckligt fan som älskar världens bästa kille för den grymma musiken han gör, och inget annat. Jag skulle vara glad för att få ha varit hans OLLG på konserten, men inget annat.

Jag satte mig i sängen. Vad skulle jag hitta på idag? Jag skickade iväg ett snabbt SMS till Olga och frågade om hon ville träffas. På mindre än någon sekund hade jag fått svar tillbaka, och hon var påväg! Jag hörde hur mamma ropade på nedervåningen så jag skuttade ner för trappan. Hon stod i köket med massor av hinkar med färg och penslar.
- Här ska det målas! Är du beredd? frågade hon mig och gav mig en pensel och ett förkläde. Jag nickade.
Precis när vi var på väg upp för trappan så kom Olga in genom ytterdörren. Mamma sprang ner och kramade om henne.
- Gumman, det var längesen! Åhh, vad jag har saknat dig! sa hon och kramade om henne lite hårdare. Olga såg ut som om hon skulle strypas, haha. Mamma och Olga var väldigt bra vänner så det var ändå inte så konstigt att de kramade om varandra. För mig var Olgas mamma som en extramamma för mig och min mamma var detsamma för Olga.
Jag sprang efter mamma och kramade om Olga. Vi gav henne penslar, förkläde och ja - sånt där man målar med - innan vi gick upp till gästrummet. Vi satte på radion där "Dynamite" spelades och vi, inklusive mamma, började sjunga med.
- I throw my hands up in the aiiiir sometimes, sayin' ayyyy ohhhh, gotta let go! sjöng vi medans vi hoppade med armarna i luften. Vi fortsatte:
- I wanna celebrate and live my life sayin' ayyy oooh, baby let's goooo!  
Vi dansade lite och sjöng med tills låten var slut. Det var några låtar som vi kände igen men vi försökte fokusera på att måla klart istället för att hoppa runt, men det gick inte när nästa låt började spelas..
- EY EY, TEACH ME HOW TO DOUGIE! skrek vi och hoppade till så att vi tappade penslarna. Vi började dansa som [coola] galningar. Mamma stod bara och kollade på oss och då insåg vi att vi säkert såg ut som några idioter, så vi började skratta så mycket att vi knappt kunde andas och tårarna sprutade, haha!

Lite senare..
- Tjejer! Det är klart nu! ropade mamma och vi hoppade upp från soffan och sprang upp till gästrummet.
- Voilà! Nu är det klart. Vad tycker ni? sa hon.
Den blåa färgen var ursnyggt matchad med alla möbler som varit där innan. Hela resultatet var verkligen ursnyggt!
- Wow, skitsnyggt, sa Olga och jag i mun på varandra.
- Jag tycker också det. Men tjejer, ska vi käka nu eller? Jag är superhungrig.
Vi gick ner till köket och började förbereda inför tacos. Hackade grönsaker, gjorde färs och mycket annat. När allt var klart så högg vi in.
- Vad ska ni hitta på nu? Vill ni gå på bio? frågade mamma oss. Jag och Olga kollade på varandra och nickade och tog pengarna från mamma. Vi körde springtävling upp på rummet och började fixa oss. Färgen i ansiktet var inte den lättaste att få bort, men det gick.

---

Just nu så läser ni ju bara ur Claudias perspektiv, men snart kommer Justin att komma igen för han kommer somsagt att komma till Sverige på konsert. [i novellen, hahah]

UPDATE: SÅÅ, nästa novell kommer att suga för jag kommer att behöva spola fram jättemycket och det är skitsvårt att få med känslor o sånt där.. :(

UPDATE 2: Åh, det är verkligen skitsvårt. Någon som har några ideér? :):)

När vi kom in i huset gick jag direkt upp till mitt rum och började packa upp. När det var klart satte jag mig snabbt framför datorn och klickade upp Spotify. Jag klickade på min spellista med favoritlåtar men den jobbiga Spotify reklamen skulle tydligen vara innan låten, jobbigt. Jag loggade in på Twitter så länge och kollade på Justins twitter, bara av ren vana. Han hade twittrat: "Förlåt mig. Jag saknar dig.. och älskar dig" och "The one I can't live without.. that's you". Precis då slutade reklamen på Spotify och Favorite Girl sattes på. Jag kom ihåg vad han hade sagt, att jag alltid skulle vara hans shawty, hans 'Favorite Girl'. Jag kunde inte hjälpa det, tårarna bara kom.

Jag la mig på sängen med huvudet i kudden. Jag vaknade och denna gång av att mamma kom in på mitt rum. Jag märkte då att jag hade somnat, hur kunde jag vara så trött? Jag satte mig förvånat upp och kollade mig i spegeln som var mittemot min säng. Hur såg jag ut egentligen? Ögonen var alldelles röda och mitt hår var ett fågelbo. Mamma kollade på mig med en konstig blick innan hon satte sig framför mig, på sängen.
- Men gumman min, vad har hänt?
Here we go, tänkte jag. Jag och mamma hade alltid varit väldigt öppna med varandra, för hon var verkligen den enda jag hade, förutom mina kompisar då. När jag var liten så bodde hela familjen i USA men vi bestämde oss för att flytta hit (mamma är svensk). Efter ett tag var pappa tvungen att flytta tillbaka till USA, pga jobb. Iallafall - mamma och jag hade alltså varit ensamma med varandr ett tag och för mig var hon som min bästa vän. Jag kunde inte behålla det här inom mig så jag berättade allting. Jag började med att jag träffat en kille och senare kom vi såklart till biten "vem?" och jag kunde se på mamma att hon först inte trodde mig, men sen förstod hon att jag faktiskt talade sanning.. Hon satt bara och lyssnade, avbröt inte och var inte sådär jobbig som "mammor är"!
Jag grät ut lite hos henne innan vi gick ner till köket och beställde hem pizza. Pizzan kom så småningom och vi satte på en skräckfilm för inte orkade jag kolla på någon romantisk jobbig film nu.. Vi satt iallafall där livrädda och höll om varandra, frossade i onyttigheter och kollade på film halva natten. Långt efter midnatt så var vi båda så trötta så att vi bestämde oss för att sova.

Nästa morgon..
- Godmorgon! sa mamma medans hon gick in i mitt rum och rullade upp persiennerna så att solljuset kom in i rummet. Jag kollade på klockan och såg att den var tio på morgonen. Jag vet att det inte var SÅ tidigt, men för mig - speciellt nu på lovet - så var det väldigt tidigt.
- Uhm, mamma? What's up with this? Varför ska jag upp så tidigt?
- Har du glömt? Vi har massor att fixa idag ju! sa hon glatt och gick ut ur mitt rum.
Fixa? Jag hade verkligen ingen aning om vad hon pratade om men jag klev upp ur sängen och tassade ut till badrummet i hallen. Jag tog en snabbdusch, fönade håret och satte upp det i en hög tofs och satte på mig lite mascara. Gick tillbaka in i rummet och valde dagens kläder och eftersom jag inte hade någon aning om vad vi skulle göra så fick det bli 'vanliga kläder', vilket var ett par shorts och ett linne. Ganska simpelt, men skönt.
Jag satte mig vid datorn och loggade som vanligt in på Twitter. "Det var en dröm som blev sann. Snälla Justin, ta mig tillbaka" och "Jag var världens lyckligaste tjej" twittrade jag.

Jag gick ner för trappan och där satt mamma och löste korsord. Hon hade gjort våfflor som jag började äta av direkt.
- Så, vad är dagens planer? frågade jag henne.
- Vi måste fixa hela huset!
- Okej.. Får jag fråga varför JAG måste göra det? sa jag lite stöddigt samtidigt som stoppade in en till våffla i munnen.
- Vi ska måla om gästrummet ju, sa hon och puttade till mig lite på axeln och vi båda började skratta.
- Återigen, varför? Det är väl bra som det är?
- Jag tänkte att det vore trevligt med en ny färg. Vår gäst kommer ju om några veckor eller dagar, och ja.. jag tror inte det vore så roligt att bo i ett grått rum.. Eller vad tycker du?
- Gäst?
- Ja, utbytesstudenten. Haha, har du glömt det också? sa hon och skrattade lite smått för sig själv.

---

Hm, vad pratar hon om? .. Inte så jättespännande men KOMMENTERA FÖR MER!

Vi kramades hårt och länge. Jag doftade in hennes lukt, jag ville aldrig glömma den. Jag skulle aldrig glömma henne. Det kändes som om någon stuckit en kniv i mitt hjärta när jag såg henne gå iväg. Hon vände sig om flera gånger. Helt plötsligt sprang hon tillbaka till mig, där jag stod.
- Jag menar det verkligen, jag älskar dig. Men, vi måste nog vara vänner. Det fungerar inte annars. Men glöm aldrig att jag älskar dig, sa hon och kysste mig passionerat.
- Jag älskar dig mer, mumlade jag medans jag kysste henne tillbaka.
Sedan såg jag hur hon gick iväg, denna gång på riktigt. Efter några minuter såg jag hur planet lyfte och det kändes som om all lycka i världen försvunnit. Jag skojar inte, hon var verkligen mitt allt.

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
När planet lyfte så kände jag bara hur alla känslor blandades på en och samma gång. Jag hade sagt till Justin att vi bara skulle vara vänner, och det var verkligen inte det jag ville. Jag ville mer. Jag ville att det bara skulle vara vi och där kom kyssen in, varför jag gav dubbla tecken har jag ingen aning om.. men jag visste inte vad jag ville. Jag visste bara att det INTE skulle fungera att vara tillsammans med världens kändaste kille, speciellt om han bor flera miljarder mil bort och träffar fler än tusen snygga tjejer på dag. Det skulle bara inte fungera, det förstår ju vem som helst.
Jag satt och kollade ut genom fönstret och såg hur jag lämnade allt. På ett sätt var det skönt, men ändå.. jag ville verkligen mer. Vi hade inte känt varandra länge men det kändes som om jag faktiskt lämnade mitt hjärta hos honom, men det kändes bra - för jag visste att han skulle ta hand om det..
Jag vände blicken och kollade på Olga som satt lutat mot sin mamma och de båda sov. Jag suckade och stoppade i hörlurarna i öronen och slöt mina ögon. Never Let You Go började spelas.

Jag vaknade någon timme senare av att Helena väckte mig, för att vi skulle gå av. Vi var på hemmaplan! Vi hade inte speciellt mycket packning så vi behövde inte vänta på massor av väskor, så vi var inte kvar på flygplatsen så länge.
När vi hade fått alla våra väskor och skulle gå ut för att ta en taxi så hade det börjat regna. Typiskt Sverige! Det var ändå ganska mysigt med sånt där sommarregn som är lite småvarmt. Jag kramade om Helena och sa hejdå innan jag gick till Olga. Jag kramade henne och hon mig tillbaka.
- Du, allt kommer att bli bra. Jag lovar, viskade hon i mitt öra. Jag finns alltid här om du vill prata.
- Jag hoppas det. Jag älskar dig massor, du är världsbäst, viskade jag tillbaka. Olga gick tillbaka till hennes mamma och jag vinkade till de innan jag gick in i taxin som väntade på mig.

Taxiresan tog ovanligt lång tid då det var mycket trafik. Jag råkade slumra till och vaknade av att taxichauffören väckte mig, för vi var framme vid mitt hus. Vi hjälptes åt att bära ut alla väskor. Jag öppnade grinden, dragandes med väskan bakom mig, och började gå mot dörren. Innan jag hann fram sprang mamma fram.
- ÄLSKLING! Du är hemma! sa hon och gav mig världens största kram, haha. 
- Mm, jag vet, mumlade jag. Jag var nämligen fortfarande trött efter flyg och taxiresan.
- Kom, vi kan inte stå här, sa hon och vi gick in i huset.
När vi kom in i huset gick jag direkt upp till mitt rum och började packa upp. När det var klart satte jag mig snabbt framför datorn och klickade upp Spotify. Jag klickade på min spellista med favoritlåtar men den jobbiga Spotify reklamen skulle tydligen vara innan låten, jobbigt. Jag loggade in på Twitter så länge och kollade på Justins twitter, bara av ren vana. Han hade twittrat: "Förlåt mig. Jag saknar dig.. och älskar dig" och "The one I can't live without.. that's you". Precis då slutade reklamen på Spotify och Favorite Girl sattes på. Jag kom ihåg vad han hade sagt, att jag alltid skulle vara hans shawty, hans 'Favorite Girl'. Jag kunde inte hjälpa det, tårarna bara kom.

---

Dålig uppdatering, I know.. Sorry! Ganska dåligt chapter, hade inte så mycket att skriva.. ville bara att ni skulle veta att hon var superledsen (som Justin) haha.. :)

- Eh.. Är inte du Justin Bieber?
- Jo, det är jag, svarade jag.
- Oj, vad roligt att du är här! Du och ditt sällskap kan få en privat visning av denna film om ni vill. Vill ni det?
Jag kollade på Claudia som nickade och svarade "ja". Vi fick gratis popcorn och läsk och tjejen som jobbade i kassan visade oss till en biosalong. Den var väldigt stor, vilket kändes onödigt när det bara var vi två. Vi satte oss på mittersta raden och filmen började rulla..

Justins perspektiv (obs; mitt i filmen)
Filmen var faktiskt väldigt bra, men jag kunde inte fokusera på något annat än Claudia. Hon satt helt inne i filmen och hon åt popcorn var och varannan sekund, haha! Hon var bara så fin. Jag kunde sitta och stirra på henne hur länge som helst.
- Justin. Kolla på filmen mumlade hon utan att tappa blicken från filmen medans hon knuffade mig i sidan med armbågen.
- Jajaja, sa jag och slet blicken från henne.
Filmen, som varit så romantisk och gullig började helt plötsligt bli mycket sorgligare. Killen förlorade sin tjej och ja, det påminde så mycket om mig och Claudia så jag kunde inte hålla tårarna inne. Jag sneglade lite försiktigt på Claudia och jag såg att små små tårar rann ner för hennes kinder. Varför hade jag sabbat det här? Eller, jag hade ju inte gjort det medflit. Direkt när jag träffat Claudia så droppade jag det jag hade med Jasmine - för jag visste att inget skulle hända med oss. Vi passade dessutom bättre som vänner än som ett par, det höll vi båda med om. Det kanske bara var bra att detta faktiskt hände.. för vi bodde ju trotsallt flera mil ifrån varandra ..
Jag stack ner handen i popcornkartongen och då kände jag Claudias hand där. Jag hade slutat gråta och jag kunde se att hon också gjort det, för hon kollade upp på mig och sedan generat ner i knäet igen.

Eftertexterna började rulla och vi satt kvar i salongen, med fötterna på stolarna framför oss.
- Claudia, sa jag och hon vände sig mot mig. Du vet väl att jag åker härifrån idag?
- Mhm, mumlade hon till svar. Jag gör också det.. Om bara någon timme faktiskt..
Jag kände hur hela jag plötsligt kändes som en stor klump. Jag kände mig så ledsen och mitt ansiktsuttryck avslöjade mig säkert. Claudia såg likadan ut.
- Samma här, sa jag.
Vi började prata om när vi skulle åka och bestämde oss för att ta sällskap till flygplatsen. Men först så skulle vi tillbaka till hotellet, så vi gick tillsammans dit. Det var ganska så mycket folk ute på stan nu när klockan började närma sig lunch. Vi hörde några som skrek efter mig, då jag inte hade på mig någon "förklädnad". Då och då kom några fans fram, men det var många som inte vågade. Det såg jag på dem, haha.
- Kan inte vi få din autograf och ta lite bilder? frågade ett gäng söta tjejer som kommit fram till mig.
- Visst, cuties! Tjejerna fnittrade och jag började skriva autografer hit och dit. Claudia ställde upp på att ta några bilder och sedan pratade vi lite med tjejerna.
- Vad heter du? frågade en blyg tjej Claudia. Känner du Justin?
- Jag heter Claudia, och ja det gör jag väl..
- Vänta, var inte du hans OLLG på konserten här?! frågade en annan tjej.
- Jo, det var jag..
En annan tjej avbröt Claudia.
- Är ni typ tillsammans? sa de och log överdrivet mycket mot oss.
- Alltså, började jag.
- Nej, det är vi inte, fyllde Claudia i.
Jag kollade lite besviket på henne, sa hejdå till fansen och började gå. Vad skulle jag göra för att få tillbaka henne?

Framspolning (Claudias perspektiv)
Olga hade åkt i förväg för att möta hennes mamma som skulle hämta oss. Jag hade sagt att jag skulle komma alldeles strax, och att jag skulle ta sällskap med Justin, och hon svarade att det var okej.
Jag tog de färdigpackade väskorna och klev in i hissen. När jag kom ner till lobbyn så stod Justin där, faktiskt snyggare än vanligt, hehe.
- Hey beutiful, sa han och kramade om mig.
- Tjo Biebs, svarade jag och kramade tillbaks.
- Ska vi gå? Jag nickade. Damerna först, sa han och gjorde en gest mot dörren. Vi gick ut bakvägen så vi träffade inte på några fans. Jag klev in i bilen efter Justin. Kenny satt i baksätet.

Vi var framme vid flygplatsen och jag klev ur bilen. Kenny hjälpte mig med alla väskor. Jag tackade honom och gick in med Justin på flygplatsen, denna gång bakvägen igen.
Det gick förbi en flygvärdinna och vi frågade henne snabbt när våra flyg skulle gå och båda flygen skulle gå om tio minuter.. Alltså hade vi ganska bråttom!
Justin följde med mig till min gate. En bit bord kunde jag se Olga och hennes mamma Helena stå, de vinkade åt mig och jag vinkade tillbaka. Jag började gå mot de men Justin drog mig tillbaka.
- Eyeyey, stopp där. Vart tänkte du gå? Vi måste säga hejdå, på riktigt. Vi kommer aldrig att ses igen, sa Justin.
- Jag vill bara släppa det, slippa tänka på det. Jag blir bara så jävla ledsen av att tänka på det. Jag har haft så roligt med dig de här dagarna..
- Jag med. Jag klantade till det rejält och varför vet jag inte, för jag har aldrig träffat en tjej som dig. Du visade MIG att jag kunde vara Justin och inte JB med dig.. Du är speciell shawty.
*FLIGHT 456 TO STOCKHOLM* hördes i högtalarna.
- Justin, jag måste gå. Jag gillar dig så grovt mycket. Du betyder så mycket för mig. Därför sårar det mig när jag säger att vi måste sluta här som vänner.. Är det okej? sa jag.
Jag älskade honom så jävla mycket, men det skulle inte fungera.
- Jag älskar dig. Mer än något annat. Jag kommer alltid att finnas här och vänta på dig, även fast vi kanske aldrig träffas igen. Men jag kommer inte att ge upp, det lovar jag! Du ska bli min, bara min shawty. Det finns så många tjejer där ute, men du kommer alltid att vara min Favorite Girl. Alltid.
Fan. Det var det finaste någon någonsin sagt till mig. Mitt hjärta sprack i tusen bitar när jag tänkte på att jag aldrig skulle få se honom igen.
- Jag älskar dig.
- Som vän?
- Nej, mumlade jag.
Han log och drog mig intill honom.

JUSTINS PERSPEKTIV:
Vi kramades hårt och länge. Jag doftade in hennes lukt, jag ville aldrig glömma den. Jag skulle aldrig glömma henne. Det kändes som om någon stuckit en kniv i mitt hjärta när jag såg henne gå iväg. Hon vände sig om flera gånger. Helt plötsligt sprang hon tillbaka till mig, där jag stod.
- Jag menar det verkligen, jag älskar dig. Men, vi måste nog vara vänner. Det fungerar inte annars. Men glöm aldrig att jag älskar dig, sa hon och kysste mig passionerat.
- Jag älskar dig mer, mumlade jag medans jag kysste henne tillbaka.
Sedan såg jag hur hon gick iväg, denna gång på riktigt. Efter några minuter såg jag hur planet lyfte och det kändes som om all lycka i världen försvunnit. Jag skojar inte, hon var verkligen mitt allt.

---

What do you guys think?! :) Nej, detta är INTE slutet. Har lite planerat, heheh.. *evil laugh*

- Men vad fan är det du inte fattar?! Vi var tillsammans tills för bara några dagar sen. Jasmine vet att det är över mellan oss men den där jävla pussen på kinden betyder ingenting, inget för mig iallafall! skrek jag åt henne. Jag hade tänkt berätta för Jasmine att jag äntligen fått en tjej jag älskar, men du hann se det där innan och ja, jag gjorde fel som kallade henne för min baby men det kom bara! Mellan henne och mig är det INTE kärlek, bara vänskap. Vi är ju för fan bästa vänner. Kan du inte bara fatta det?!
När jag närmade mig henne så började hon flytta sig sakta bakåt. Jag märkte att jag för första gången höjt rösten åt en tjej och Claudia bara satt där och såg helt vettskrämd ut.
- Förlåt! Det var inte meningen. Fan, varför skiter allt sig?!
- Justin. Jag vill att du går nu. Jag behöver vara ifred. Jag behöver ta avstånd från dig ett tag.. Jag vet inte vad som är bäst just nu, men jag vet iallafall att jag inte kan vara med dig.

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
Jag kunde inte förstå vad som precis hade hänt. Justin hade varit tillsammans med Jasmine ett tag här under Danmark resan, men samtidigt så hade de ju gjort slut.. Jag kände mig både väldigt sviken av Justin men också oerhört ledsen. Jag hade precis sagt att jag inte kunde vara med honom, fast jag inte ville göra något annat än att vara med honom. Tårarna började rinna och jag pressade huvudet mot kudden. Huvudvärken började smyga in på mig och jag somnade..

Framspolning (ca åtta timmar senare)
Jag vaknade av att Olga kom in genom dörren. Jag orkade inte riktigt kolla upp och prata med henne så jag fortsatte ligga med huvudet mot kudden, fast denna gång vaken så att jag kunde höra vad hon gjorde. Hon sprang runt och rotade i en massa saker. I nästa sekund så kände jag hur någon hoppade på mig.
- SÖMNTUTA! skrek Olga. Okaj då, jag förstår att du sover för klockan är ju efter tolv, men vi måste packa! Vi åker ju om bara tretton timmar! Fattar du?! Bråttom tjejen, bråttom!
Jag vände mig om och kollade på henne och såg ett stort leende i hela hennes ansikte. När hon såg mitt ansiktsuttryck så ändrades det dock..
- Gumman, varför gråter du? Hon satte sig bredvid mig och höll om mig. Jag förklarade och tårarna började rinna lite smått. Vi satt och pratade ganska länge.
- Ett litet tips bara.. Du måste förlåta Justin.
- Har du inte lyssnat? Har du inte hört vad jag precis sagt? Han sårade ju mig!
- Jo, jag vet. Men jag vet också att han älskar dig otroligt mycket.
- Jaha, hur dåra? frågade jag.
- Han har sagt det.
Jag bara satt och stirrade på henne. Olga började förklara om att Justin faktiskt pratat med henne och tydligen sagt att jag betydde så mycket för honom. När jag fick höra det så blev jag faktiskt lite glad..
Olga fick mig på andra tankar när hon sa att Justin faktiskt inte gjort något fel, för han hade ju gjort slut med henne.. Han hade ju bara inte berättat.

Olga fortsatte att packa medans jag satt och kollade på. Sakta började jag fixa mig. Duscha, platta håret, klä på mig och sånt där - klockan var ju trotsallt morgon nu. Jag stod och kollade på min spegelbild och hörde hur det knackade på dörren.
- CLAUDIA! Kom hit, du har besök.
Jag gick ut från badrummet och Olga mimade "vi ses" till mig och jag fick se vem som stod i dörren.. Justin.
- Vi måste prata, sa vi i mun på varandra. Jag log mot honom och gick ut från rummet.

JUSTINS PERSPEKTIV:
Vi stod nu ute i hotellkorridoren.
- Klockan är åtta på morgonen.. Vad gör du här? frågade hon mig.
- Jag har inte kunnat sova, svarade jag. Jag tänke bara på dig.
- Justin, förlåt förlåt förlåt. Jag var en idiot som blev arg på dig. Jag menar, ni var ju trotsallt inte ihop..
- Shawty, du är ingen idiot. Jag är! Jag berättade det aldrig för dig och sen sa jag ju trots allt 'baby' till henne och pussade henne.. Jag gjorde fel. Förlåt mig, snälla, sa jag och kollade in i hennes ögon. Jag förlåter dig, förlåter du mig?
- Såklart jag gör, svarade hon. Jag log mot henne och hon log tillbaka.
- Vill du käka frukost? Claudia nickade och jag visste exakt vart vi skulle gå. Jag hade sett ett litet mysigt café när jag varit ute inatt på en "nattpromenad" med Kenny. Cafét var ju inte öppet då, men det skulle det säkert vara nu.

Jag drog med mig Claudia dit och somsagt, det var öppet. Vi ställde oss vid disken och kollade på allt de erbjöd.
- Vad ska du ta?
- Pannkakor, och du?
- Jag tar nog också pannkakor, svarade jag. Jag beställde två pannkaks-menyer och vi satte oss vid ett bord. Vi sa ingenting, kollade knappt på varandra.. Tystnaden började bli ganska pinsam och exakt då kom servitören ut med två fat med pannkakor. Claudia började direkt hugga in.
- Är det något fel? frågade hon mig med mat i munnen, när hon såg att jag inte åt.
- Inte på mig, men på pannkakorna, svarade jag. De är ju alldelles platta!!
- Haha Justin! Det är svenska pannkakor, inte amerikanska.. de ska vara platta! Smaka, det är faktiskt gott. Jag litade på henne och tog en tugga. Det var faktiskt gott.
När vi ätit upp så satt vi där och småpratade lite innan det började komma fler och fler gäster. Klockan började närma sig elva.
- Vad ska vi hitta på nu då? sa jag när vi stod utanför cafét.
- Jag orkar verkligen inte göra något. Vill helst inte synas heller, så som jag ser ut idag..
- Du är jättefin. Hon log mot mig. Vi kan ju bara gå tillbaka till hotellet, om du vill?
- Såklart inte? Bio? Är det okej?
- Är det bara jag eller har vi kollat mycket på film? Haha! Men visst, vi kan kolla på film.

Framspolning (på biografen)
- Så, vad ska vi se?
- Kan vi inte se den där? svarade Claudia och pekade upp på skärmen där en trailer visades.
- Sure, sa jag och vi började gå mot kassan. Det var inte många som var där såhär tidigt så kön var inte speciellt lång. När vi kom fram till kassan och började köpa biljetter och popcorn så sa hon som jobbade där:
- Eh.. Är inte du Justin Bieber?
- Jo, det är jag, svarade jag.
- Oj, vad roligt att du är här! Du och ditt sällskap kan få en privat visning av denna film om ni vill. Vill ni det?
Jag kollade på Claudia som nickade och svarade "ja". Vi fick gratis popcorn och läsk och tjejen som jobbade i kassan visade oss till en biosalong. Den var väldigt stor, vilket kändes onödigt när det bara var vi två. Vi satte oss på mittersta raden och filmen började rulla..

---

Bara jag eller blir kapitlena sämre och sämre? haha..

VILL HA ERA KOMMENTARER. ÄR NOVELLEN FORTFARANDE BRA?

"JUSTIN MED EN NY TJEJ PÅ DANMARK RESAN! VEM ÄR HON? VAD SKA JASMINE TYCKA OM DET HÄR?!" Jag scrollade ner och såg bilden på mig och Justin. Eller, man såg bara Justin som kysste någon tjej men jag såg hur klart och tydligt att det var jag, för bilden var på stranden.. Jag kände hur allt bara stannade. Vad menade de med "Vad ska Jasmine tycka om det här?"

Jag stängde snabbt ihop datorn och ställde tillbaka den när jag hörde att någon var i korridoren, och den personen var såklart Justin.
- Hey giiirl! sa han och satte sig bredvid mig med en duns. Jag valde två filmer. En skräckfilm, Saw, och en annan och den heter..
- Saw blir bra, sa jag och bara stirrade framåt.
- Jaha, men då sätter jag på den, sa han och log mot mig, men jag fortsatte att bara stirra framåt. Jag kunde verkligen inte släppa det. Vad menade den där sajten? Varför skulle Jasmine bry sig?
Justin gick fram till DVD spelaren och satte i filmen. Han sprang snabbt ut i köket och hämtade en skål med godis och en påse chips innan han satte sig nära bredvid mig. Han drog täcket över oss båda och la armen runt om mig.
- Eh, du Claudia, är något fel? frågade han mig och när jag kollade på honom så såg han väldigt orolig ut.
- Nej, allt är lugnt.
Filmen började rulla och somsagt, det var en skräckis. Inte en sån där klassisk utan en riktigt äcklig än, så jag blev väldigt äcklad OCH rädd då och då. Det tog emot lite att luta mig mot Justin och jag hade ingen aning varför.. Men jag gjorde det ändå. När jag sneglade lite på honom så såg han minst lika rädd ut och när de otäckaste scenerna var så blundade han tillochmed, haha!
Vi båda kämpade oss igenom den hemska och läskiga filmen och när den var slut så hörde jag ett litet tyst "puhh" från Justin.
- Ohh, vad kallt det är! Fryser inte du? frågade han mig.
- Nej inte så värst.
- Claudia .. började han.
- Jag ska på toa! sa jag och sprang iväg till toaletten.

JUSTINS PERSPEKTIV:
Vad var det med henne? Jag förstod verkligen ingenting. I ena sekunden så hade vi det jättemysigt i badet och i andra sekunden så var hon alldelles kall och "stel" mot mig, eller vad man nu ska säga. När jag tänkte fråga henne så ville hon inte svara eller bara sprang där ifrån, så det var ju ganska hopplöst också.. Nu hade hon sprungit iväg på toa och hon hade inte kommit tillbaka, även fast det gått en stund.
Jag hade märkt att hon suttit med datorn när jag kommit in med filmerna och efter det hade hon varit sådär konstig mot mig. Hade hon sett något på datorn? Helt plötsligt började jag tänka på att bilderna kanske hade läckt och att skvallerpressen hade skrivit något riktigt elakt, eller att hon fått hot från mina fans.. Jag visste att Kenny skulle ta bort bilderna inom tre timmar, men på tre timmar kunde hon ha fått MÅNGA hot! Jag rullade över till andra sidan av sängen och tog upp min laptop i knäet och öppnade den. Då kunde jag se bilden på mig och Claudia, men det var ingen fara - man såg inte hennes ansikte - och sajten hade inte skrivit något. Puh! Vad kunde det då vara? Jag fortsatte att kolla runt lite på sidan och efter ett tag scrollade jag upp igen.
"JUSTIN MED EN NY TJEJ PÅ DANMARK RESAN! VEM ÄR HON? VAD SKA JASMINE TYCKA OM DET HÄR?!"
Innan jag ens läst klart meningen så öppnades hotelldörren och Jasmine klev in. Jag gick fram till henne.
- Yo Bustin Jieber! sa hon medans hon gick fram till mig och gav mig en puss på kinden.
- Hey baby, mumlade jag och kramade henne lite snabbt.
Precis då öppnades badrumsdörren och i dörren stod Claudia med alldelles röda och blanka ögon. Hon mötte min blick snabbt.
- Justin, jag måste gå.. snyftade hon och skyndade sig mot dörren.
- Claudia vänta! Det är inte som du tror!
- Nähä? Så vad är det då? Hon gick ut och dörren stängdes igen med en smäll.
Vad fan hade jag ställt till med?!


Framspolning (ca 20 minuter, Justins perspektiv)
Jag knackade först lite lätt på dörren men ingen öppnade. Jag knackade igen och igen, men dessa gånger mycket hårdare.
- Claudia, jag vet att du är där inne. Snälla, kan du öppna?
Jag fick inget svar så jag fortsatte och knacka. Jag kände lite lätt på dörrhandtaget och det var till min förvåning öppet - så jag klev in. Jag kunde härifrån dörren se rakt in i Claudias sovrum, och där log hon med huvudet och armarna runt kudden.
- Snälla, gå bara, snyftade hon.
Jag gick fram och satte mig på sängen.
- Baby, började jag.
- Kalla fan inte mig din baby när Jasmine är din baby! skrek hon på mig samtidigt som hon grät.
- Claudia, jag lovar att jag inte hade någon aning om det här..
- Så du kallade henne omedvetet 'din baby'? Hon kollade upp från kudden.
- Ja.. Men det betydde inget.
- Så det betydde inte heller något när du kallade mig det? Allt vi har gjort? Jag trodde vi hade något..
- Det hade vi, det lovar jag, sa jag.
- Men vad är hela grejen med Jasmine då? sa hon och tårarna bara rann ner för hennes kinder.
- Grejen? Jo, jag och Jasmine hade något på gång förut. Men inte längre! Som du kanske såg så var det en puss på KINDEN och det kom bara som en reflex att kalla henne för min baby.. jag gjorde det förut..
- Vadå förut?! Du har inte bara sårat mig, du har sårat henne också! skrek hon.
- Men vad fan är det du inte fattar?! Vi var tillsammans tills för bara några dagar sen. Jasmine vet att det är över mellan oss men den där jävla pussen på kinden betyder ingenting, inget för mig iallafall! skrek jag åt henne. Jag hade tänkt berätta för Jasmine att jag äntligen fått en tjej jag älskar, men du hann se det där innan och ja, jag gjorde fel som kallade henne för min baby men det kom bara! Mellan henne och mig är det INTE kärlek, bara vänskap. Vi är ju för fan bästa vänner. Kan du inte bara fatta det?!
När jag närmade mig henne så började hon flytta sig sakta bakåt. Jag märkte att jag för första gången höjt rösten åt en tjej och Claudia bara satt där och såg helt vettskrämd ut.
- Förlåt! Det var inte meningen. Fan, varför skiter allt sig?!
- Justin. Jag vill att du går nu. Jag behöver vara ifred. Jag behöver ta avstånd från dig ett tag.. Jag vet inte vad som är bäst just nu, men jag vet iallafall att jag inte kan vara med dig.

---

Förlåt om jag skriver slarvigt.. jag suger!
Bara en dag kvar i Danmark för Claudia och Justin. Vad tror ni kommer att hända? Vad tyckte ni om denna episod? :)

- Sååå, vad ska vi göra nu då? frågade jag henne.
- Jadu.. Jag vet faktiskt inte. Kan vi inte bada? svarade hon och log mot mig.
- Bada?
- Ja, du vet? I badkaret?
Eller duscha tillsammans.. tänkte jag.  Fast det sa jag ju inte förstås!
- Jo, ja, det är klart vi kan. Vänta här så ska Blixten fixa några grejer! sa jag och sprang iväg. Värsta planerna hade jag. Innan jag sprang ut ur dörren så kollade jag bak och hon satt nerbäddad i min säng. Fan, varför skulle jag vara tvungen att förstöra det här?

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
Jag gosade ner mig i Justins säng, som jag sovit i under den här resan, och satte på TV:n. Jag zappade fram till MTV och kollade lite på Sweet 16. Jäklar, vad bortskämda de där ungarna var! Det var ju klart att man någon gång skulle vela ha en sån där fest, men man behöver ju inte beté sig som en snorunge bara för att man får en, haha.
Precis när mina tankar började gå till att Justin varit borta ett tag så kom han in genom dörren.
- KOLLA BORT! skrattade han fram och sprang in i badrummet. Vad gjorde han egentligen? Efter bara några sekunder så kom han tillbaka.
- Efter dig, min sköna, och gjorde en handgest mot badrummet.
- Thank you, sir, sa jag och bugade. Jag började småfnissa lite, vilket Justin också hade börjat göra, men jag började gå mot badrummet.
- Nej, stopp. Klädpolisen här! Av med kläderna först. Inget klädbad här inte, sa han och drog mig tillbaka.
- Jaha, så du ska stå där som en 51-årig pedofil och kolla in mig när jag byter om? sa jag och kollade på honom lite "flirtigt". Vi båda började skratta. Han vände sig om i någon sekund men vände sig sedan om igen.
- Kom igen, vad spelar det för roll? Jag har ju redan sett dig, sa han.
- Ja, men inte naken?
- Men jag kommer också att vara naken?
- Du vinner, sa jag och vi började klä av oss samtidigt. När jag bara stod i underkläderna så bestämde jag mig för att ändå ta en handduk runt kroppen. Justin gjorde samma sak.
Jag gick in i badrummet där det var en lite halvmörk belysning men med massor av stearinljus överallt. I själva badkaret låg det massor av rosenblad.
 - Justin.. Det är så fint..
- Jag vet, sa han stolt.
- You sure know how to impress a lady.. sa jag och pussade honom lite lätt på munnen innan jag hoppade i badet. Jag kände hur han spanade in mitt ass lite, haha. Han hoppade strax i efter mig och satte sig mitt emot mig i det gigantiska badkaret.
- Seriöst Justin, när gjorde du allt det här?
- Jag har mina kontakter, sa han och ännu en gång lät han sådär stolt på tonen.
- Eller så fångar du in tjejer och badar med de, och därför har du alltid sånt här liggandes?
- Exakt.
Han letade sig fram med sin hand till min och vi flätade in våra fingrar i varandras.

FRAMSPOLNING; Efter badet (Claudias perspektiv)
- Det där var mysigt.
- Mer än mysigt, tillade han. Vad ska vi hitta på?
- Film. Eller, om det är okej för dig? Klockan är ju ganska mycket och det finns inget annat man kan göra.. typ.
- Precis vad jag skulle tillägga. Jag har däremot inga filmer här, så jag springer ner och kollar hos hotellet. Kanske hämtar upp lite snacks också. Är det okej?
- Visst, jag kan vänta här så länge.
Justin satte snabbt på sig ett par mjukisbyxor och en hoodtröja och sprang ner. Jag satte mig i hans säng framför TVn och tog upp laptopen i knäet. Loggade in på Twitter och märkte att jag hade fått massor av nya followers, och även några meddelanden och sånt. Alla handlade om hur lycklig jag var som hade fått blivit hans OLLG och sånt där.. Jag twittrade: "Jag är världens lyckligaste tjej. Så jävla lycklig" och loggade ut. Justin hade fortfarande inte kommit tillbaka så jag fortsatte kolla på lite saker på datorn, så som bloggar jag brukar läsa hemma. Det inkluderade även några JB-bloggar. När jag kommit in på sajten jag bestämt mig för att kolla in så fick jag se..
"JUSTIN MED EN NY TJEJ PÅ DANMARK RESAN! VEM ÄR HON? VAD SKA JASMINE TYCKA OM DET HÄR?!" Jag scrollade ner och såg bilden på mig och Justin. Eller, man såg bara Justin som kysste någon tjej men jag såg hur klart och tydligt att det var jag, för bilden var på stranden.. Jag kände hur allt bara stannade. Vad menade de med "Vad ska Jasmine tycka om det här?"

Efter en stund så kom maten in och den var väldigt god. Vi satt och pratade och sedan beställde vi efterätt och stora glasskulor i glas kom ut.
Vi började vräka i oss och det slutade med att vi båda hade glass runt hela munnen!
- HAHA! Du ska bara veta hur du ser ut just nu, Justin.. Hahaha! 
- Ska du säga?! Hon började slicka sig om munnen. Nej, vänta, jag kan hjälpa dig.. sa jag.
Jag närmade mig henne och började pussa bort glassen runt hennes mun. Precis då såg vi en kamerablixt.

Jag täckte snabbt Claudias ansikte med mitt. Jag ställde mig snabbt upp och drog med henne och sprang iväg, en bit bort.
- Jävla skit, allt är förstört. Förlåt Claudia, förlåt..
- Justin, det är lugnt. Jag bryr mig inte. Du fixade ett ensamt bord vid stranden, vid solnedgången, och du tror att jag ska bli sur för att någon tar ett foto?
Jag släppte hennes hand och drog henne intill mig i en lång kram istället.
- Vänta lite, jag måste bara ringa Kenny, sa jag. Jag plockade upp mobilen och ringde honom. Han var som vanligt i närheten så han kom ganska snabbt.

- Hey kids! Vad har hänt? sa Kenny.
- En jävla paparazzi idiot tog ett foto på oss när jag kysste Claudia.
- Ni vet väl vilka följder detta kan få? sa han och kollade oroligt på oss två.
- Jo jag vet. Den jävla skitstöveln ska brännas till döds och..
- Stopp stopp stopp, inte det där språket Justin! Kenny skrattade. Vi går och pratar med den som tar kortet och löser allting? Okej?
- Mhm, mumlade jag till svar.
Vi gick iväg till resturangen, eller ja, bordet. När kyparen såg stora Kenny komma mot honom så blev han verkligen skrämd, haha! Kenny började direkt babbla på om att han skulle radera bilden och sånt där. Det kändes skönt att ha Kenny där, för jag visste att han skulle fixa det.
- Så, bilden är raderad nu? Och du kommer INTE att läcka detta till några sajter? frågade Kenny kyparen med en arg ton.
- Ja, den är raderad.. men en liten detalj.. eh.. mjo.. När den unge herrn här och hans dam, sa kyparen och pekade på oss, sprang iväg så var jag kanske lite snabb i fingrarna och råkade skicka iväg den till en skvallersida. Men alltså.. den är inte internationell.. Det är Danmarks största skvallersajt..
Jag släppte återigen taget om Claudia och sprang fram till honom.
- Du gjorde VAD?! skrek jag på kyparen.
Kenny gick bort från både kyparen och Claudia med mig.
- Justin, åk tillbaka till hotellet så fixar jag det här. På något sätt. Okej?
- Jag antar att jag inte har något annat val, sa jag och gick surt därifrån.

Jag drog med mig Claudia ner till strandkanten. Vi båda hade tagit av oss skorna och gick med fötterna i det kalla vattnet, och jag hade min andra arm om henne.
- Kenny föreslog att vi skulle gå tillbaka till hotellet.. Hoppas du förstår varför, och jag ber så mycket om ursäkt.. Jag ville att det här skulle bli en fin kväll.
- Justin det var en fin kväll, och kvällen är inte slut så den kan fortfarande bli lika bra igen. Vi kunde ju inte stanna där liksom..
- Tack för att du förstår, sa jag och pussade henne på pannan. Vi gick tillsammans, tätt, tillbaka till hotellet.

PÅ HOTELLET:
Claudia satte sig på min säng.
- Sååå, vad ska vi göra nu då? frågade jag henne.
- Jadu.. Jag vet faktiskt inte. Kan vi inte bada? svarade hon och log mot mig.
- Bada?
- Ja, du vet? I badkaret?
Eller duscha tillsammans.. tänkte jag.  Fast det sa jag ju inte förstås!
- Jo, ja, det är klart vi kan. Vänta här så ska Blixten fixa några grejer! sa jag och sprang iväg. Värsta planerna hade jag. Innan jag sprang ut ur dörren så kollade jag bak och hon satt nerbäddad i min säng. Fan, varför skulle jag vara tvungen att förstöra det här?

---

Jag har somsagt punkterat en senknuta idag så jag har väldigt ont i handen, därför det korta kapitlet. Men, vad tycker ni? :)

Jag rotade igenom garderoben. Något fint, men bekvämt. Vad kunde det vara? Jag hade inte med mig mycket kläder och speciellt inget "fint"! Vad hade Justin tänkt att jag skulle ta? Efter ett tags letande så hittade jag en klänning i Olgas garderob. Det var en väldigt enkel vit klänning, men VÄLDIGT fin. Jag satte på mig den och kollade mig i spegeln en sista gång innan jag behövde gå. Inte för att skryta, men jag såg väldigt snygg ut idag!

JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag kollade på klockan. Kvar över sju. Varför kom hon inte?
- Kenny, du.. Tror du att hon kommer att komma? frågade jag Kenny som stod bredvid mig.
- Justin, kolla där, svarade han och pekade.
Där, en bit bort, kom hon gående. Så vacker. Hon hade på sig en otroligt fin klänning som satt jättebra på henne. Hon närmade sig mig.
- Kenny, du måste dra! Jag fixar det här nu, men tack för all hjälp. Vi ses sen! viskade jag till Kenny och han gick därifrån.

Nu stod hon i princip framför mig. Hennes hår, hennes smink, hennes klänning.. hela hon.. var perfekt.
- Wow. Jag vet inte ens vad jag ska säga. Du är perfekt.
- Du ser inte heller så dålig ut, sa hon och jag drog henne intill mig. Vi kramades länge och jag borrade in näsan i hennes hår.
- Ska vi äta? frågade jag. Hon nickade och följde efter mig. Vi måste gå en bit bort, men jag hoppas att du gillar det.

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
Justin tog min hand och jag följde efter honom. Vi gick en bit på stranden och bara det var hur fint som helst.. Det var inte en enda människa där, solen höll på att gå ner och allt var bara så fint. Justin puttade till mig lite i sidan.
- Baby, vi är framme nu.. sa han och jag slet min blick från havet och kollade dit han pekade istället.
Då kunde jag se massor av träd, pyntade med jättefina ljuslyktor och mitt i alltihopa så stod det ett bord, med romantisk dukning. 
- Gud, Justin.. Du hade inte behövt göra det här..
- Tycker du att det är fint? frågade han lite nervöst.
- Fint? Det är .. helt underbart. Alldelles perfekt, svarade jag och kysste honom.
Det fanns verkligen inte ord som kunde beskriva hur fint det var. Bordet stod en bit utanför resturangens terass, nästan precis vid havet och alla andra bord, som förmodligen brukade vara fulla vid den här tiden, var tomma. Det var bara vi och några i personalen där.
Justin följde mig fram till bordet och drog ut min stol innan han själv satte sig. En man från resturangs-personalen kom fram till vårt bord och gav oss menyerna.

JUSTINS PERSPEKTIV:
- Jag vet inte om jag sa det förut, men du är verkligen jättejättefin ikväll. 
Claudia började rodna.
- Du är finare, svarade hon.
Vi bläddrade lite fram och tillbaka i menyerna och jag hade bestämt mig för vad jag ville ha.
- Vet du vad du vill ha? frågade jag henne.
- Njea, det finns så mycket att välja på! Kan inte du beställa åt oss?
Jag nickade och gjorde ett tecken med handen på att kyparen skulle komma tillbaka. Jag var lite tveksam på vad hon gillade men jag tog det som jag bestämt att jag skulle ha tagit från början - Pasta Bolognese - för det gillar ju de flesta. 

Jag satt och bara kollade på henne. Hon var så fin idag. Hon var alltid superfin, men idag var det något speciellt med henne..
- Justin? Det är lite läskigt att du stirrar sådär hela tiden.. sa Claudia och log lite smått.
- Förlåt, men du är så fin. Jag kan inte undgå att stirra på dig, svarade jag och log tillbaka.
Efter en stund så kom maten in och den var väldigt god. Vi satt och pratade och sedan beställde vi efterätt och stora glasskulor i glas kom ut.
Vi började vräka i oss och det slutade med att vi båda hade glass runt hela munnen!
- HAHA! Du ska bara veta hur du ser ut just nu, Justin.. Hahaha! 
- Ska du säga?! Hon började slicka sig om munnen. Nej, vänta, jag kan hjälpa dig.. sa jag.
Jag närmade mig henne och började pussa bort glassen runt hennes mun. Precis då såg vi en kamerablixt.

---

Hehe, slut på fantasi! Nej men jag improviserade lite i slutet, därför blev den inte så bra.

- Justin, det här kommer inte att fungera. Jag orkar inte slösa min tid på någon som jag ändå inte kan vara med.
- VAD PRATAR DU OM?!
- Du ska iväg till Tyskland om bara några dagar, och sen ska du avsluta din turné för iår och du ska tillbaka till USA.. och jag bor i Sverige. Det kommer inte att fungera bara.
Jag kunde se hur hon började gråta och några tårar började rinna ner för mina kinder också.
- Jag måste åka snart igen, men vi kommer att klara det, sa jag till henne.
- Lovar du? frågade hon.
- Jag lovar.
Jag kysste henne mjukt och länge. Jag visste innerst inne att det inte skulle fungera, men hon visste inte varför än.. Men just nu ville jag bara njuta av stunden och vara lycklig. Det är inte ofta jag får vara det med en tjej..

Jag satt med armarna runt henne i soffan, med hennes huvud vilade på min bröstkorg. Jag pillade lite i hennes hår och satt med slutna ögon och pussade henne på pannan. Jag kunde höra hur hon småsnyftade lite och det var en sak jag inte tål, och det var att se en tjej gråta.. Jag kände hur tårarna började rinna nerför mina kinder men jag gjorde allt för att hon inte skulle märka något. Efter bara en liten stund hade hon börjat andas tyngre och sedan somnat i mitt knä. Jag satt och kramade om henne, hårt.

FRAMSPOLNING (Claudias perspektiv)
Jag vaknade av att det knackade på dörren.
Jag ställde mig snabbt upp och kollade mig lite i spegeln. Gud vad hemsk jag såg ut! Ögonen var alldelles röda och svullna och håret såg ut som ett fågelbo. Jag var ju ändå på Justins rum och han var ju inte här, så jag antog att det var han som knackade - och han skulle väl inte bry sig sådär jättemycket om hur jag såg.. Men jag beslutade mig för att sätta upp det i en snabb tofs och gick mot dörren och öppnade. Där stod Kenny.
- Hej Claudia. Har något hänt?
- Nej, eller jo, eller.. Nej.
- Justin ville iallafall att jag skulle ge det här till dig, sa han och gav mig ett kuvert.
- Jaha, tack så mycket, svarade jag och stängde dörren medans han gick bort mot hissen.
Jag gick in i hotellrummet igen och kollade på kuvertet. Det stod "Claudia" med fin skrivstil. Jag öppnade det och hittade en liten lapp. På den stod det:
"Förlåt om jag bara gick medans du sov, men jag har planerat en överraskning. Kommer du ihåg stranden vi var på? Ta på dig något fint men bekvämt och gå dit klockan 7. Jag möter dig där. Justin" 

Vad hade han planerat nu då? Jag tog en snabb titt i spegeln och suckade. Sådär kunde jag ju inte se ut! Jag tog av mig kläderna och tog en snabbdusch. Sedan torkade jag håret och lockade det lite.
Jag sprang in i mitt och Olgas rum, men Olga var inte där. Jag ringde henne medans jag gick emot min garderob.
*Hej, det är Olga*
*Tjena! Det är Claudia. Vart är du?!*
*Du anar inte vem jag träffade. Erik!*
*Erik?*
*Ja, men du vet Erik? Han går ju i klassen över oss.. Jag ska iallafall på bio med honom nu, hoppas det är okej för dig..*
*Din crush? Grattis!* sa jag och skrattade. *Jag tänkte bara berätta att jag skulle ut med Justin, han har tydligen planerat någon överraskning*
*Tack. Vi ses ikväll, antar jag? Eller imorgon? Puss på dig* svarade Olga och la på.
Nu var det iallafall ett problem mindre, jag behövde inte känna mig elak för att jag lämnade Olga. Jag visste att hon förstod vad detta betydde för mig, men det kändes bättre om hon också träffade någon. Bra att hon mådde bättre iallafall!

Jag rotade igenom garderoben. Något fint, men bekvämt. Vad kunde det vara? Jag hade inte med mig mycket kläder och speciellt inget "fint"! Vad hade Justin tänkt att jag skulle ta? Efter ett tags letande så hittade jag en klänning i Olgas garderob. Det var en väldigt enkel vit klänning, men VÄLDIGT fin. Jag satte på mig den och kollade mig i spegeln en sista gång innan jag behövde gå. Inte för att skryta, men jag såg väldigt snygg ut idag!

---

Hahaha! Märkte precis hur mycket jag hade skrivit ordet "väldigt" i det sista stycket.. sorry.

Förlåt för dålig uppdatering, men det är inte så jätteroligt att skriva om man inte får någon respons. Jag får typ tre kommentarer och det är bara "mer" kommentarer. Jag vill verkligen veta vad ni tycker! Vill ni att jag ska fortsätta skriva? Då får ni KOMMENTERA.

UPDATE: Jag håller på med nästa kapitel :)

- Så Jasmine, kommer du att följa med Justin till Sverige?
- Jo, jag tror det. Jag var ju inte med nu på Danmark-konserten för det krockade med andra saker.. men jag kommer att följa med på resten av turnén, och såklart på nästa - då vi ska till Sverige.
- Vänta lite.. Är inte hans turné för det här året slut redan?
- Haha, nejdå. Vi har Tyskland kvar! Vi åker ju om bara några dagar.
- Gör ni?
Jag kände hur jag dog inombords.

Vi fortsatte att snacka ett tag men jag kände hur jag inte riktigt var närvarande när vi satt där och pratade. Hur kunde jag vara så dum? Hur kunde jag glömma bort att Justin och jag inte skulle kunna vara med varandra i alla evigheter? Att han inte skulle kunna stanna i Danmark i hela sitt liv? Det kunde jag heller inte förstås, för jag bodde i Sverige. Och han i USA. Så långt bort ifrån varandra..
- Claudia? Hur mår du? frågade Jasmine.
- Jag fick lite ont i huvudet plötsligt, ljög jag.
- Nej stackare! Hon rotade igenom sin väska. Jag har tyvärr ingen huvudvärkstablett.. men vi kanske ska åka hem då?
Vi reste oss upp och gick därifrån. Gallerian hade inte legat så långt bort från mitt hotell som jag hade trott, så Jasmine följde mig dit innan hon gick till sitt hotell. Jag sa att jag skulle prata lite med Justin så hon följde mig upp till hans rum. Vi knackade på dörren och öppnade.

JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag öppnade dörren och där stod Jasmine med Claudia.
- Tjenare Jasmine! Men gud, vad har hänt med Claudia?! Hon är ju alldelles blek!
Hon såg inte alls ut att må bra. Vad hade hänt med henne?
- Vi shoppade och sen åt vi middag, och helt plötsligt mådde hon dåligt, så vi bestämde oss för att gå hem. Ojdå, jag måste nog gå nu, men här är allt hon köpte, sa hon och räckte fram ett par kassar till mig. Förlåt Claudia, men jag måste verkligen gå! Vi kan väl ses en annan gång? frågade hon Claudia, som nickade till svar.
Jag stängde dörren efter Jasmine och följde Claudia till soffan.
- Gumman, hur mår du?
- Inte alls bra. Eller jo, jag mår prima. Jag måste nog gå bara.. sa hon och började ställa sig upp.
- Stopp stopp, vänta lite. Du ska ingenstans! svarade jag och tryckte ner henne i soffan igen. Claudia, seriöst, vad har hänt?!
- Justin, det här kommer inte att fungera. Jag orkar inte slösa min tid på någon som jag ändå inte kan vara med.
- VAD PRATAR DU OM?!
- Du ska iväg till Tyskland om bara några dagar, och sen ska du avsluta din turné för iår och du ska tillbaka till USA.. och jag bor i Sverige. Det kommer inte att fungera bara.
Jag kunde se hur hon började gråta och några tårar började rinna ner för mina kinder också.
- Jag måste åka snart igen, men vi kommer att klara det, sa jag till henne.
- Lovar du? frågade hon.
- Jag lovar.
Jag kysste henne mjukt och länge. Jag visste innerst inne att det inte skulle fungera, men hon visste inte varför än.. Men just nu ville jag bara njuta av stunden och vara lycklig. Det är inte ofta jag får vara det med en tjej..

- Åh tack Claudia, vad snäll du är. Ja, jag och Justin sammarbetar ganska bra, sa Jasmine och kollade på Justin.
- Tack, sa Justin till mig. Claudia, ska vi gå eller?
- Claudia, kan inte du och jag göra något? Jag skulle gärna vela känna dig lite bättre. Är det okej om jag snor henne eller? frågade Jasmine Justin.
- Eh, jo visst. Det går väl bra.. sa han och kollade lite oroligt på mig, med en blick som skrek "gör inget dumt".
Vi båda kramade Justin och Usher hejdå innan vi gick iväg tillsammans ut ur dörren..


- Så, vad ska vi hitta på? frågade Jasmine mig.
- Vet inte riktigt. Har inte Danmark någon bra galleria som man kan shoppa i?
- Haha, fråga inte mig! Det är inte jag som bor här, sa hon och kollade på mig.
- Va? Men jag bor inte heller här! svarade jag.
- Inte? Vart bor du då?
- Sverige, grannlandet.
- Coolt, sa hon och vi började leta efter en shopping-galleria.
Efter att ha virrat runt i en halvtimme så mötte vi en polis som vi kunde fråga och han visade oss vägen.
Vi började gå runt i massor av affärer, prova kläder och annat. Då och då kom det fram några fans till Jasmine men det var inget vi störde oss på.
När vi hade shoppat i flera timmar och började få ont i fötterna och våra magar började kurra så bestämde vi oss för att sätta oss på någon resturang, eller något cafe. Vi hittade ett litet mysigt café så vi gick in och satte oss och beställde. Jasmine tog en Ceasar-sallad så jag bestämde mig för att också ta det.
Maten kom in och vi började hugga in. Vi satt och snackade väldigt länge. Jag har alltid fått för mig att hon varit lite småbitchig, även fast jag varit ett fan av henne, men hon var verkligen motsatsen! Hon påminde mig om Justin för det kändes inte som om man satt och pratade med en kändis.. Men jag antar att det kanske var för att både hon och Justin fortfarande var tonåringar och de kunde relatera lite lättare till sina fans än vad de äldre kändisarna kan.
- Så Jasmine, kommer du att följa med Justin till Sverige?
- Jo, jag tror det. Jag var ju inte med nu på Danmark-konserten för det krockade med andra saker.. men jag kommer att följa med på resten av turnén, och såklart på nästa - då vi ska till Sverige.
- Vänta lite.. Är inte hans turné för det här året slut redan?
- Haha, nejdå. Vi har Tyskland kvar! Vi åker ju om bara några dagar.
- Gör ni?
Jag kände hur jag dog inombords.

---

Superdupermegakort! Förlåtförlåtförlåt, igen.. Hellre korta och fler än långa och knappt någon uppdatering? Eller vad tycker ni?

Jag tog en ganska lång dusch men den avbröts snabbt då jag hörde en mobil ringa. Jag sprang ut ur badrummet med handduken runt midjan och såg Justin sova sött i soffan. Min mobil låg på soffbordet och då insåg jag att det var hans mobil, som låg på stolen utanför badrummet, som ringde. Jag kollade på displayen och det stod "Jasmine".



Jag väckte snabbt Justin och sa att Jasmine ringde honom. Hans ansiktsuttryck gick ifrån att se sådär gulligt ut till att vara helt seriöst. Han bad mig ge telefonen och han gick in i ett annat rum och pratade.
Det tog en sån tid så jag bestämde mig för att kolla lite på TV så jag satte mig i soffan och slog på MTV. Efter ett tag kom han tillbaka och satte sig bredvid mig.
- Förlåt om jag somnade förut, sa han och pussade mig på pannan.
- Det är lugnt. Men du, vem är den där Jasmine?
- Eh.. jo.. Det är en kompis.. Men alltså, du ska vara mitt största fan? Haha! Jasmine Villegas? Vet du inte vem det är? sa han och började småskratta lite nervöst.
- Jaha, Jasmine! Åh, hon. Såklart jag vet vem det är! Men.. vad ville hon då? frågade jag honom.
- Ja du vet. Saker. Vi sjunger ju 'Overboard' tillsammans just nu så vi ska ta och öva på den sen, tror jag. Hon är här i Danmark bara för det, så jag måste träffa henne..
- Gud vad coolt! När ska du träffa henne?
- Jag måste faktiskt åka ganska snart tror jag. Vill du följa med eller..?
- Skojar du? Gärna! svarade jag.
Jag är faktiskt ett fan av Jasmine. Jag har alltid gillat hennes låtar och förutom Justin så är hon en inspiration för mig..

Mitt hår hade självtorkat efter duschen så jag plattade igenom det lite snabbt och tog på mig kläderna jag haft innan - ett par mörkblåa jeans och en fin blus.
Justin ropade att det var dags att gå och vi mötte upp Usher innan vi gick emot en lokal, eller det kanske var en studio. Vi gick in i studion och Jasmine var redan där. Justin släppte handen runt min midja och hon ställde sig upp och vände sig mot mig och Justin. Hela hennes ansikte lyste upp och hon sprang fram och kramade Justin.
- Justin! Gud, det var jättelängsen.. vem är det här då? sa hon och kollade på mig.
- Jo, jag kanske ska presentera er. Jasmine, det här är min..
- Flic..
- Vän. Hon heter Claudia, sa han och Jasmine log mot mig och kramade mig lite löst. Varför sa han inte att vi var tillsammans? Jag tänkte inte mer på det.
- Och Claudia, som du kanske redan vet, så är det här Jasmine. Jag log mot henne.

Justin och Jasmine gick in i studion och började sjunga. De båda var hur duktiga som helst fast Usher och den andra killen som var där tyckte att de skulle göra om det.
- Där satt den! skrek Usher. Visst är de grymma tillsammans?
- Gud ja, de är verkligen hur bra som helst! sa jag och log mot mig.
När de övat klart så satt de kvar i det andra rummet medans jag satt på andra sidan glaset och pratade med Usher. Han sa att de kunde komma tillbaka in och precis då vände jag min blick mot de och såg hur de båda skrattade väldigt mycket, och Jasmine hade sin hand på hans axel. Det såg .. konstigt ut.. Men jag bestämde mig för att inte överreagera. Efter någon stund så kom de in igen.
- Shit, ni var verkligen asbra! sa jag till de båda.
- Åh tack Claudia, vad snäll du är. Ja, jag och Justin sammarbetar ganska bra, sa Jasmine och kollade på Justin.
- Tack, sa Justin till mig. Claudia, ska vi gå eller?
- Claudia, kan inte du och jag göra något? Jag skulle gärna vela känna dig lite bättre. Är det okej om jag snor henne eller? frågade Jasmine Justin.
- Eh, jo visst. Det går väl bra.. sa han och kollade lite oroligt på mig, med en blick som skrek "gör inget dumt".
Vi båda kramade Justin och Usher hejdå innan vi gick iväg tillsammans ut ur dörren..

---

Gudgudgudgud, ni förstår inte hur trött jag är - så ni får ursäkta denna dåliga episod! Jag improviserade lite, för jag vet vad jag ska skriva om längre fram i novellen, men just nu (i Danmark) så står det HELT still i huvudet. Några ideér? :)

Jag gick ut i köket och såg massor av mat uppdukat. Hade han gjort allt det här? Jag började hugga in när dörren öppnades och Justin kom in. Han hängde upp sin jacka och vände sig mot mig. Han såg inte allt för glad ut..



- Godmorgon världens underbaraste kille som gör världens godaste frukost! sa jag innan jag såg hans ansiktsuttryck. Justin, har något hänt?
- Godmorgon vet jag inte om det är.. Klockan är ju ändå två.. Nejdå, det har inte hänt någonting..
Jag kunde se på honom att han ljög. Han såg fortfarande lite småledsen ut och han höll på VÄLDIGT mycket med sitt hår, och försökte få luggen att täcka ögonen.
- Justin, du kan berätta för mig.
- Nej men det är ingenting. Jag är bara väldigt trött idag, sa han och fejkgäspade. Och jag har ont i huvudet! Men låt inte det förstöra vår dag. Han gick emot mig och ställde sig bakom mig med armarna runt mig. Vad ska vi hitta på idag då? frågade han.
- Jag har ingen lust att gå ut och shoppa, bada och sånt där idag, och du mår ju inte heller så bra.. Så kan vi inte bara stanna här och kolla på någon film?
- Jo, det låter mysigt.

När vi hade gjort oss iordning och Justin tagit på sig sin såkallade "förklädnad" (hood och solglasögon, fyndigt!) så gick vi iväg till videobutiken runt hörnet. Vi gick åt olika håll och efter ett tag kom han fram till mig med en romantisk film.
- Glöm det grabben! Vi ska se en skräckis! sa jag.
- Kom igen, den är jättebra. Jag lovar. Han såg så övertygande ut så jag sa:
- Okej. Vi tar båda.
Innan vi gick till kassan för att betala så plockade vi på oss lite godis. Jag tog fram pengar ur fickan men Justin stoppade mig.
- Jag betalar!
- Men..
- Inga men, jag betalar, sa han.

Vi gick därifrån och jag sa till Justin att jag bara skulle in och prata med Olga först. Hon mådde lite bättre, men fortfarande inte bra så hon fick stanna i sängen. Hon låg och beställde hem roomservice och kollade på TV när jag inte var där. Jag kände mig faktiskt lite elak som bara hade dumpat henne för Justin men när jag sa det till henne så sa hon att det var lugnt.

Jag gick därifrån och istället in till Justins rum. Dörren var öppen så jag gick in och satte mig i soffan, för Justin var inte där. Helt plötsligt hörde jag något inifrån badrummet.
- Helvetes jävla skit! Jag kunde höra att det var Justin.
Efter bara några minuter så kom han ut och han såg ut som han hade gjort imorse.
- Justin, är du säker på att det inte är något du vill berätta? frågade jag.
- Nej gumman, det är ingenting.
- Varför skrek du då?
- Åh, du hörde det? Ehm.. Jag hade precis duschat och jag halkade. Så jag skrek!
Jag såg på honom att han ljög, men bestämde mig för att inte göra någon stor deal av det. Nu skulle vi bara ha det mysigt. Vi gosade ner oss i soffan och började kolla på den romantiska filmen som Justin hade valt. Den hette "The Notebook" och jag hade aldrig sett den förut, men Justin sa att den var väldigt bra.
Redan halvvägs in i filmen så satt jag där och bölade med Justins arm runt mig. Filmen var nog den bästa jag sett! När den var slut så satt vi fortfarande under filten och jag kunde inte sluta gråta. Jag såg även hur Justin hade lite tårar i ögonen.
- Visst var den bra? Jag sa ju det..
- Det var nog den bästa film jag sett, snyftade jag fram. Jag vill absolut inte se någon skräckfilm nu.. är det okej?
- Jag hade inte heller nån lust med det, sa han och tryckte mig mot honom och pussade mig på pannan.
Vi satt bara och myste ett tag i soffan och jag kände Justin började andas tyngre och efter ett tag märkte jag att han hade somnat. Jag var inte alls trött så jag bestämde mig för att ta en dusch istället. Jag tog en ganska lång dusch men den avbröts snabbt då jag hörde en mobil ringa. Jag sprang ut ur badrummet med handduken runt midjan och såg Justin sova sött i soffan. Min mobil låg på soffbordet och då insåg jag att det var hans mobil, som låg på stolen utanför badrummet, som ringde. Jag kollade på displayen och det stod "Jasmine".

- Du är det finaste jag vet.. mumlade han.
- Du är finare, svarade jag..



CLAUDIAS PERSPEKTIV:
Jag la mig ner i hans knä och han pillade lite med mitt hår. Där låg vi och myste. Det kändes precis lika perfekt som på filmer ni vet? Jag ville aldrig att det skulle ta slut.
När vi hade suttit där ett tag och myst så satte vi oss mot varandra.
- Justin, det är en sak jag alltid undrat..
- Ja? Vadå? sa han och såg ganska spänd ut.
- Hur säger man det här på engelska? sa jag och höll upp en toffel. Han började skratta.
- Haha, jag trodde det var något om mig eller så! Det heter 'slippers'. Eller, det är iallafall alltid vad jag brukar säga..  En hårslinga föll ner i mitt ansikte och han satte den bakom mitt öra. Nu får du lära mig något på svenska, sa han. 
- Okej.. Säg 'puss', svarade jag.
- Pouss! 
- Nej, inte riktigt sådär. P-u-s-s! 
- Puss? 
- Ja, precis, sa jag och log. 
- Men.. vad betyder det? 
- Jag kan visa dig, sa jag och böjde mig fram och gav honom en lång kyss.
- Det ska jag komma ihåg. Mer Puss! sa han och skrattade. Jag gav honom en snabb puss på munnen.
- Vill du lära dig en till sak? Säg 'Jag älskar dig'.
Efter ett tag fick han till det och återigen så frågade han vad det betydde. Det var en sak att säga det på mitt språk då han inte förstod, men att säga det "på riktigt" på hans språk var lite mer nervöst..
- Det betyder 'I love you' mumlade jag och kollade ner i madrassen.
- I love you too, sa han och lyfte upp min käke och kysste mig. Puss! utbrast han och jag började garva.

Den natten somnade jag i hans säng, tätt bredvid honom. Olga som fortfarande var sjuk sa att det inte gjorde något, bara hon fick tillbaka den stulna tiden med mig någon gång. Det lovade jag henne.

Nästa morgon när jag vaknade så låg inte Justin bredvid mig utan jag hittade en lapp som låg på nattduksbordet. På den stod det:
*Jag gick bara ut för att fixa en sak om jag inte är här när du vaknar. Jag har gjort frukost, så börja ät. Jag kommer snart!*
Jag gick ut i köket och såg massor av mat uppdukat. Hade han gjort allt det här? Jag började hugga in när dörren öppnades och Justin kom in. Han hängde upp sin jacka och vände sig mot mig. Han såg inte allt för glad ut..

---

Förlåt för korta och tråkiga kapitel. Eller, vet ju inte riktigt vad ni tycker om dom.. KOMMENTERA!

- Claudia, jag vill bara säga att.. Jag gillar dig. Ganska mycket, faktiskt. Jag kan vara mig själv med dig och jag älskar det! sa jag samtidigt som jag kramade om henne och kysste henne lite snabbt.
- Jag gillar också dig. Mycket, sa hon och besvarade kyssen.


Justin i poolen, höhö

Vi avbröts när poolvakten kom in och sa åt oss.
- Tänkte väl att jag hörde några här! Förlåt, men jag måste tyvärr avbryta er. Poolen får inte andvändas efter klockan åtta, och man får inte heller bada med kläder på, sa han och skrattade till. Jag och Claudia kollade på varandra och började skratta. Han sa åt oss att gå upp ur poolen och det gjorde vi. Man fick tydligen inte heller springa runt på hotellet såhär sent om man var ett barn, så han följde med oss till hotellrummet och lämnade av oss.
- Claudia, kan inte vi bara vara på mitt hotellrum ett tag? frågade jag henne.
- Jo visst, men delar inte du med Pattie?
- Nej, jag ville vara ifred så jag fick ett eget rum. Mamma bor där borta, sa jag och pekade på en dörr. Claudia nickade och följde med in på rummet.
- Du ser ganska blöt ut, vill du låna en kläder? frågade jag.
- Hehe, jo gärna..
Jag plockade fram ett par mjukisbyxor och en tröja till henne, och även torra kläder till mig. Jag slängde över allt på henne och började dra av mina byxor och min tröja. Hon stod bara och stirrade på mig.
- Tar det som ännu en komplimang? sa jag och skrattade. Vill du att jag ska vända mig om när du byter om?
Hon tog upp tröjan jag slängt till henne och kollade på den.
- EGO! Är du seriös? Har du verkligen tröjor med dig själv på? Hon började skratta så mycket att hon knappt kunde stå upp.
- Hahaha! Jag gillar faktiskt att ha tröjor på mig själv i garderoben..
Hon började skratta ännu mer.
- Hahah .. Justin, nej, du behöver inte vända dig om, om du inte vill det förstås, sa hon och började ta av sig de blöta kläderna. Nu stod hon där i bara underkläder och damn, hon var så snygg. När hon hade tagit på sig alla kläderna så satte hon sig i min säng. Jag gick fram till henne och satte mig bredvid.
- Alltså.. Det är lugnt om du .. skulle känna att du inte vill ha på dig den där tröjan.. Jag skulle nog kunne överleva om du gick runt utan någon tröja.. sa jag och blinkade lite flirtigt.
- Men Justin! Jag fryser.. brr!
Jag satte mig ännu närmre henne och höll armen om henne. Laptopen som låg på nattduksbordet tog jag upp i knät. Jag loggade in på Twitter och kollade runt lite innan jag twittrade. Jag vände datorn bort från Claudia och skrev: "Jag har hittat min One Less Lonely Girl" men raderade det snabbt. Tänk om hon gillar mig lika mycket som jag gillar henne? Jag hade vågat säga sanningen nere i poolen och hon hade ju sagt att hon gillade mig med .. Men var hon kär i mig? Lika kär som jag var i henne?
Jag bestämde mig för att skriva något annat och skrev "When I see your face there's not a thing that I would change cause you're amazing just the way you are" - från Bryno Mars låt 'Just The Way You Are'. Jag visste att hon gillade den för jag hade sett den på hennes mobil, och den stämde ju bra in på henne. Direkt efter det bestämde jag mig också för att skriva "Her lips.. I could kiss them all day if she'd let me". Nu hade Claudia sett vad jag skrivit och jag hörde henne säga ett litet tyst 'aww' innan hon pussade mig på munnen. 
- En av mina favoritlåtar, förutom dina då, sa hon. Du, är det okej om jag lånar datorn lite snabbt?
Hon tog ifrån mig datorn och jag såg hur hon loggade in på Twitter.
- Har du Twitter? frågade jag. Jag visste inte det!
- Det är mycket du inte vet om mig, sa hon och fortsatte skriva. Jag kollade lite snabbt vad hon hette och loggade in på mobilen och följde henne.
- Oj, du var snabb du, sa hon när hon sett att jag följde henne. Jag började skratta lite tyst. När hon var klar med datorn så kollade jag på mobilen och såg vad hon twittrat.. "It's hard to believe, where we are now. Your hand in mine, babe, feels right somehow.." och "You're something special babe and you don't even realize that your my hearts desire".
- Gillar du Nick Jonas musik?
- Yes. Somsagt, det finns mycket du inte vet om mig..
- Berätta då! Berätta något för mig som du i vanliga fall inte brukar berätta någon annan..
- Hm, okej. Jag är halvamerikan och halvsvensk, bor i Sveriges huvudstad Stockholm.. Jag gillar inte fisk, jag har två hundar, två marsvin och en häst.. Och ja, jag älskar hästar. Jag har varit, eller nej, jag är nojig över saker. Jag tar jättelätt åt mig saker som folk säger. Jag har kämpat så mycket med min vikt, mitt utseénde och sånt där..
Jag avbröt henne.
- Ursäkta, men VAD pratar du om? Du? Du är perfekt, så som du är. Det är inget fel på dig. Alla tjejer borde se ut som du gör.. eller förresten, nej. Om de gjorde det så skulle jag förmodligen aldrig ha upptäckt dig, då hade inte du stått ut från de andra..

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
Åh, jag hade verkligen träffat världens finaste kille. Ingen kan nog förstå vad jag gått igenom med mitt utseénde. I flera år har jag blivit mobbad för att mina lår går ihop, för att mina tänder är snea, för att mitt hår är fult, jag har fula bröst och allt sånt där skit.. Men när Justin sa alla de där saker, det träffade mig verkligen rakt i hjärtat - på ett bra sätt. Jag började gråta lite smått och Justin torkade bort mina tårar. Jag la huvudet på hans axel och han kysste mig i håret.
- Du är det finaste jag vet.. mumlade han.
- Du är finare, svarade jag..

När vi var framme vid hotellet så gick vi in bakvägen och tog hissen upp. Vi gick tillsammans till hennes hotellrum. Vi kramade om varandra ganska länge men när jag kände att hon ville släppa så kramade jag henne lite extra hårt innan jag själv släppte.
- Hejdå, sa hon och gick in i rummet. Jag stod kvar i korridoren ett tag innan jag själv gick iväg..



CLAUDIAS PERSPEKTIV:
När jag kommit in på rummet så ställde jag mig mot väggen innan jag skrek lite och hoppade av glädje.
- Claudia, är det du? Jag hörde Olga ropa lite oroligt från sovrummet. Jag sprang in dit och satte mig på hennes säng.
- Du har absolut ingen aning om vart jag varit. Du kommer förmodligen inte att tro mig när jag säger det men..
- Jo, men säg bara! avbröt hon mig.
- Justin bjöd med mig till stranden. Så vi satt där och pratade och hade det mysigt i flera timmar. Olga bara satt där och gapade.
- Skojar du? Åh, jag är så glad för dig. Jag visste nästan att han skulle göra det, jag så hur han kollade på dig igår. Men.. hur visste han att du bodde här? frågade hon.
- Gjorde han? Jag kände hur mina kinder blev röda som tomater. Eh.. Alltså.. Han bor här. Jag hade inte heller någon aning om det förrens igårkväll, men jag lovar att jag skulle berättat för dig om du inte hade sovit.. Men blir du inte sur på mig? Du gillar ju också honom.
- Vadå sur? Visst, jag har fortfarande en enormt stor Bieberfever men jag har hittat en ny kärlek. Du vet Justins kompis Christian? Han verkar ju hur gullig som helst!
Jag himlade med ögonen åt henne. Hon var ju helt galen i killar! Det var skönt att hon inte var kär i Justin, för jag har aldrig velat att en kille ska förstöra emellan oss. Det var också skönt att hon inte mist sin Bieberfever, för vem skulle jag annars prata om Justin med? Haha!

FRAMSPOLNING; senare på kvällen (fortfarande Claudias perspektiv)
Precis när jag skulle gå och lägga mig så fick jag ett SMS.
*Möt mig vid hotellets pool om 10 minuter. Förresten, det är Justin*
Var det verkligen han? Jag kollade upp numret men jag hade det inte. Visst, jag undrade ju hur han hade fått mitt nummer men just nu var jag nog mer orolig för mötet vid poolen. Tio minuter. Jag förklarade snabbt för Olga och hon sa att hon var glad för min skull. Jag sprang in i badrummet och släppte ut håret. Tack och lov så hade det blivit lite lockigt efter flätan jag haft tidigare idag, så det såg inte allt för hemskt ut. När det hade gått ungefär tio minuter så skyndade jag mig ut till hissen och tryckte upp den. Då, då insåg jag vad jag hade på mig. Pyjamas. Ett par shorts och en JB-tröja. Jag tror inte vi skulle göra något speciellt så jag tror inte heller att han skulle bry sig om vad jag hade på mig, fast det var ju ändå lite pinsamt att gå dit i pyjamas.

JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag stod nere vid poolen och väntade på henne, men hon verkade inte komma. Hade jag fått fel nummer? Jag hade gått upp till Claudias hotellrum medans hon var ute och köpte mat, så jag hade frågat Olga om min numret och om min plan var bra. Jag tror inte direkt att hon skulle ge mig fel nummer.. Mina tankar avbröts när hon kom ner för trappan. Även fast hon inte var sminkad eller fixad och sådär, så var hon hur fin som helst.
- Justin, ska jag gå upp och byta om? frågade hon. Då insåg jag att hon hade pyjamas på sig.
- Haha, snygg tröja! Nja, inte vad jag tycker. Fast en bikini vore nog bra att ha på sig.
- Det har jag redan under, sa hon och log.
- Bra, svarade jag och log tillbaka.
Jag tog hennes hand och ledde henne iväg till poolen. Vi satte oss vid poolkanten. Vi sa ingenting. Jag bara satt och kollade på henne, och det hade jag kunnat göra hela dagen. Hon satt och sparkade med fötterna i vattnet och kollade ibland upp på mig med, men nu stannade hon med blicken. Vi närmade oss varandra och jag tog mina händer runt henne och förde henne mot mig. Hennes kalla händer närmade sig min nacke och vi kom ännu närme varandra. Jag tog initiativet och kysste henne och hon kysste mig tillbaka, och kyssen varade väldigt länge.
- Wow. Det där var.. började jag.
- Underbart, fyllde hon i.
- Minst. Den bästa kyssen jag någonsin fått, tror jag faktiskt.
Vi satt bara och log mot varandra ett tag och jag hade armen runt om henne.
- Får vi bada tror du? frågade hon.
- Nej.. But let's do it! sa jag och puttade i henne med armen samtidigt som jag själv hoppade i.
- Haha, vad hände med freden mellan oss?!
- Den försvann, svarade jag. Hon började skvätta vatten på mig medans hon simmade iväg och jag simmade efter. När jag simmat ikapp så ställde jag mig framför henne och kysste henne, igen. Vi fortsatte att kyssas ett tag.
- Claudia, jag vill bara säga att.. Jag gillar dig. Ganska mycket, faktiskt. Jag kan vara mig själv med dig och jag älskar det! sa jag samtidigt som jag kramade om henne och kysste henne lite snabbt.
- Jag gillar också dig. Mycket, sa hon och besvarade kyssen.

- Vet du vad? När jag pratar med dig.. Det känns som om jag känt dig i evigheter. Det känns inte heller som om du är världens kändaste tonåring, utan bara en vanlig människa, sa hon.
Det hon sa fick mig verkligen att bli glad, jag smälte nästan!
- Jag är bara en människa, sa jag och log. Hon log tillbaka. Det är många som inte kan prata med mig normalt och visst, ibland är det smickrande, men det är också jobbigt. Det är skönt att du inte är så. Även fast vi bara känt varandra i typ två dagar eller något.. så känns det som om vi ha varit bästa vänner hur länge som helst.
Vi fortsatte att prata om allt möjligt, allt från varandras problem och kärlek till husdjur och mat. Hon satt där och log mot mig och lyssnade verkligen på allt jag sa. Då insåg jag vilken fin tjej hon faktiskt var...


Tänk er att det är Claudia och Justin..

Klockan började närma sig kväll och jag kunde höra hur Claudias mage kurrade emellanåt.
- Är du hungrig? Klockan är ju middagsdags. Ska vi käka något? frågade jag henne.
- Gärna! Eller nej, mumlade hon och kollade ner på sin klocka. Olga blev sjuk igår eller ja, inatt, så jag måste hem till henne. Förlåt, men jag lovade henne det.
- Jaha, men det är lugnt. Vi kanske kan ses någon annan gång?
När jag sa det såg jag hur hela hennes ansikte lyste upp och jag blev varm i hela kroppen av att se hennes fina leende.

Kenny, som hade suttit på ett café på andra gatan och haft koll på oss mötte upp oss när vi skulle gå hem. Ibland känns det lite jobbigt att man inte ens får ha en liten stund privat med en tjej, men jag visste att det var för mitt bästa och det var skönt att Kenny förstod att det kunde vara jobbigt. Nu gick han några meter bakom oss.
Vi sa inte så mycket när vi gick hem. Vi gick bara väldigt nära varandra. Ibland snuddade min hand till vid hennes och jag kan erkänna att det inte var av misstag. Claudia hade med sig sin iPod så vi tog en varsin hörlur. Hon satte på någon låt som jag inte kände igen, men den var ganska fin. Hon gick mest och kollade ner i marken och då och då kollade hon upp på mig, men kollade snabbt ner igen när hon mötte min blick.

När vi var framme vid hotellet så gick vi in bakvägen och tog hissen upp. Vi gick tillsammans till hennes hotellrum. Vi kramade om varandra ganska länge men när jag kände att hon ville släppa så kramade jag henne lite extra hårt innan jag själv släppte.
- Hejdå, sa hon och gick in i rummet. Jag stod kvar i korridoren ett tag innan jag själv gick iväg..

---

Kort och tråkig igen, jag vet. 11 kommer snart upp!

- Claudia! flåsade han. Vart är du påväg?
- Vet inte riktigt. Ut på stan för nya äventyr, antar jag!
- Coolt. Vill du hänga med till stranden? 
- Gärna, om det är okej för dina kompisar, svarade jag. Jag hade ju inte riktigt förstått om det bara var vi eller om hans kompisar skulle med. Oavsett vad så var det helt weird att han bjöd med mig, jag förstod inte riktigt om jag levde i en dröm eller inte.
- Nej men det blir nog bara vi två, om inga fans följer efter. Jag har inga kompisar här i Danmark, de är ju kvar i USA!
- Okej, jag ska bara in och hämta min bikini. Vänta lite! sa jag och sprang in i rummet och tog plockade snabbt upp en bikini. Olga frågade vart jag skulle och jag sa att jag berättade sen. Hon skulle inte palla ta det nu när hon mår så dåligt, så det ska få bli lite av en överraskning ikväll.



JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag visste inte riktigt vad jag hade gjort när jag bjöd med Claudia till stranden. Båda Usher och Scooter hade sagt att det bästa var om jag inte umgicks med fans, och i vanliga fall hade jag inte ens tänkt tanken på att umgås med ett fan en hel dag! Men med Claudia.. det kändes liksom.. annorlunda. Jag tror hon aldrig skulle kunna springa till pressen och skvallra om allting jag sagt till henne, fast ändå, jag försökte att inte avslöja mina "djupaste hemligheter".
Jag stod ute i korridoren och väntade på henne när hon sprang in tillbaka till hotellrummet för att hämta sin bikini, och på bara några sekunder var hon tillbaka ute igen.
- Okej, I'm ready! Ska vi åka? sa hon och gav mig ett snabbt leende.
- Jag hade tänkt att vi kunde gå, är det lugnt? svarade jag och gjorde en gest mot hissen. Damerna först!
- Haha, tack så mycket. Men behöver inte du ha med dig Kenny? Blir inte fansen galna om de ser dig?
- Han kommer att möta oss där, och vi får nog bara vara lite försiktiga tills vi är framme. Eller, om du hellre vill åka så kan jag säkert få hit honom.. Jag kollade lite oroligt på henne.
- Nej jag går hellre. Det är mysigt med promenader! sa hon och gick in i hissen. Jag följde efter henne.

FRAMSPOLNING (fortfarande Justins perspektiv)
Vi hade gått förbi en strand som var helt fullpackad så vi fortsatte att gå och kom till en lite mindre men mysigare strand. Det var nästan ingen där förutom några gamlingar, så jag kunde ta av mig min förklädnad, haha.
- Wow, sa Claudia. Jag visste inte att det fanns såna här fina stränder i Danmark.
- Yeah.. Det är jättefint.. Har ni inte så här fint i Sverige eller? frågade jag och kollade undrande på henne.
- Njae, jag vet faktiskt inte, skrattade hon.
- Ditt skratt är gulligt. Jag kollade på henne. Hon rodnade och kollade ner i sanden, sparkade lite med fötterna. Jag närmade mig sakta henne så att vi gick ganska tätt.

Det började bli ganska varmt, inte lika varmt som hemma men ändå ganska varmt jämfört med förut, så vi bestämde oss för att bada lite. Jag hade redan mina badshorts på mig och slängde av mig den vita v-ringade tröjan lite snabbt. Jag märkte hur Claudia stod och stirrade på min mage.
- Jag tar det som en komplimang, sa jag och gjorde en liten flörtig blink med ögat. Jag märkte hur hon började rodna igen..
- Du Justin, skulle inte du bara kunna kolla bort i någon sekund medans jag tar av mig shortsen och sätter på mig min bikiniöverdel? frågade hon.
- Jo visst, sa jag och vände mig om. Jag kunde i ögonvrån se hur hon slängde jeansshortsen till samma hög som min tröja låg i. Jag vände mig om och sneglade lite på henne, och där stod hon med armarna i kors och hade redan på sig sin bikiniöverdel. Hur fan? Hur hann hon?
- Vad hände med att du skulle vända dig om?
- Öhm, asså.. ehh.. Jag ville bara att vi skulle vara kvitt! Jag menar.. ehh.. Du såg ju mig i kalsonger. OCH du stirrade på min mage.
Hon började skratta och gick iväg och ställde sig mot strandkanten. Jag gick dit och ställde mig bredvid henne.

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
Justin doppade foten i vattnet.
- Helvete! Fan vad kallt det är! svor han.
- Är det? Bra.. sa jag och nu skulle verkligen min plan fungera. Han kollade lite undrande på mig och förstod ingenting.
- AKTA DIG FÖR NINJAN! skrek jag och hoppade på hans rygg så att han ramlade ner i vattnet. Hans ansiktsuttryck blev snabbt väldigt chockat och han såg jätterädd ut, så jag kunde inte göra annat än att börja asgarva.
- Vad gör du?! Vad tänker du med?! Tänk om jag hade dött?! Han satt ner i vattnet, helt blöt, och skrek på mig samtidigt som han såg jätterädd ut. Jag kunde inte hålla mig för skratt och nu nästan grät jag för att jag garvade så mycket.
Han ställde sig snabbt upp och skrek:
- HÄMND! DU BORDE NOG BÖRJA SPRINGA!
Jag såg att han menade allvar och snabbt var jag uppe på benen och började springa. Jag kollade bak och såg hur Justin närmade sig så jag försökte öka takten litegranna. Jag vände mig om igen medans jag sprang och helt plötsligt hoppade han på mig, så jag hamnade under honom. Han satt över mig med världens bredaste flin och jag bara stirrade in i hans fina ögon.. Han gjorde en hairflip så att jag fick massa vatten i ansiktet.
- Phfft. Fred? frågade jag.
- Visst tjejen.. om du nu tror att det kommer att bli så. Det sista sa han lite tystare medans han skrattade för sig själv.

Vi ställde oss upp och kollade på varandra. Vi började gå längst stranden och pratade. Jag kände hur han gick närmare och närmare mig och det var mysigt, så jag tryckte mig själv lite mot honom.
Vi kom fram till något som liknade ett miniberg så vi satte oss på det och kollade ut över havet. Det var verkligen en fin dag. Där satt vi och pratade, och jag vet inte hur länge vi pratade.

JUSTINS PERSPEKTIV:
- Vet du vad? När jag pratar med dig.. Det känns som om jag känt dig i evigheter. Det känns inte heller som om du är världens kändaste tonåring, utan bara en vanlig människa, sa hon.
Det hon sa fick mig verkligen att bli glad, jag smälte nästan!
- Jag är bara en människa, sa jag och log. Hon log tillbaka. Det är många som inte kan prata med mig normalt och visst, ibland är det smickrande, men det är också jobbigt. Det är skönt att du inte är så. Även fast vi bara känt varandra i typ två dagar eller något.. så känns det som om vi ha varit bästa vänner hur länge som helst.
Vi fortsatte att prata om allt möjligt, allt från varandras problem och kärlek till husdjur och mat. Hon satt där och log mot mig och lyssnade verkligen på allt jag sa. Då insåg jag vilken fin tjej hon faktiskt var...

- Så, Justin, vad är planerna för idag? frågade mamma.
- Vet faktiskt inte, jag vill nog bara vara ifred. Är det okej för er? svarade jag och kollade runt på mamma, Kenny och Scooter. De alla nickade, men föreslog att jag kanske skulle ha med mig Kenny om jag skulle ut på stan.
Efter ett tag, när vi hade suttit och snackat en stund, så hade alla förutom jag ätit upp. Jag skyndade mig men de bestämde sig för att lämna mig, haha. När jag var klar lämnade jag bordet och sprang in i hissen. Vad skulle jag göra idag? Klockan var runt 11. Skulle jag bara sitta på hotellrummet eller ut och shoppa? Nä, var inte riktigt på humör för det. Jag skulle nog bara stanna hemma på rummet ändå..

Jag gick tillbaka till rummet och satte mig på sängen. Jag tog upp laptopen, loggade in på Twitter och twittrade: "Grym show Danmark! Jag längtar redan tills nästa gång jag ska hit!" och efter bara några sekunder hade jag fått över tusen meddelanden och mentions. Några skrev att de hade varit på konserten så jag bestämde mig för att följa dem, och jag kunde se på vad de twittrade att de blev så otroligt glada. Det var verkligen helt galet att jag, genom att klicka på en liten knapp, kan göra någon glad för i över ett år! Efter en stund så loggade jag ut och la mig ner på sängen, jag kände mig helt plötsligt jättetrött och somnade till..

När jag vaknade så var klockan ett och jag kände mig väldigt ofräsch, så jag tog en dusch och tog på mig rena kläder. Håret orkade jag inte fixa en gång till så jag fönade det torrt och rufsade till det istället. Ibland är ändringar bra! 
Jag hade verkligen ingenting att göra och jag orkade inte gå ut på stan, så jag tänkte dra till stranden istället. Jag ringde Kenny.
*Kenny! Är du upptagen? Jag vill dra till stranden. Eller heter det hav här? Jag vill iallafall till någon lite mer avlägsen..*
*Nej, jag är inte upptagen så jag kan skjutsa dig och sen vakta dig!" Han började skratta.
*Haha, KUL.. Nej men jag går nog dit. Men vi möts där vid två eller nåt, okej?*
*Var försiktig bara*

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
När jag vaknade var klockan ett och jag gick in till Olgas rum, och hon var inte där. Jag ropade på henne och hörde något från badrummet så jag gick in dit där hon satt böjd över toaletten.
- Men gud Olga, vad har hänt?!
- Jag måste ha blivit magsjuk eller något.. Jag har feber också..
- Nej stackare. Vi som skulle ha shoppat idag!
- Förlåt, verkligen, men jag måste nog stanna inne..
- Gumman, det är lugnt, sa jag och följde henne tillbaka till sängen. Jag stoppade om henne och ställde en hink bredvid hennes säng, ifall hon skulle behöva spy. Hoppas hon blev bättre snart!
- Är det okej om jag drar ut en stund bara? Jag kan komma hem till middagen..
- Ja, jag vill inte förstöra den här resan för dig, sa hon lite besviket.
- Sluta nu, det gör du inte alls. Du kan inte hjälpa att du har blivit sjuk! Vi får bara hoppas på att du snart blir bra igen.

Hotellet hade slutat servera frukost men vi hade lite yoghurt och sånt där i kylen så jag åt det innan jag hoppade in i duschen. Jag tog en ganska kort dusch, satte upp håret och gjorde en fläta i håret. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra idag, men jag funderade på att bara gå runt på stan eller något.
Jag gjorde mig iordning för att gå och gick ut och tryckte upp hissen. Jag hörde hur någon kom springandes mot mig. Det var Justin och jag förstår inte hur jag inte svimmade i den där sekunden, han var så stört sexig. Han hade gjort något nytt med sitt hår, han hade inte den där vanliga 'Bieber-frillan' utan lite rufsigare. Det fick honom att se så otroligt snygg ut.
- Claudia! flåsade han. Vart är du påväg?
- Vet inte riktigt. Ut på stan för nya äventyr, antar jag!
- Coolt. Vill du hänga med till stranden? 
- Gärna, om det är okej för dina kompisar, svarade jag. Jag hade ju inte riktigt förstått om det bara var vi eller om hans kompisar skulle med. Oavsett vad så var det helt weird att han bjöd med mig, jag förstod inte riktigt om jag levde i en dröm eller inte.
- Nej men det blir nog bara vi två, om inga fans följer efter. Jag har inga kompisar här i Danmark, de är ju kvar i USA!
- Okej, jag ska bara in och hämta min bikini. Vänta lite! sa jag och sprang in i rummet och tog plockade snabbt upp en bikini. Olga frågade vart jag skulle och jag sa att jag berättade sen. Hon skulle inte palla ta det nu när hon mår så dåligt, så det ska få bli lite av en överraskning ikväll.

---

Kort och tråkig, jag vet.. haha. KOMMENTERA!

När klockan närmade sig tolv på natten så kände jag att jag blev jättehungrig, så jag tassade ut i korridoren och gick till godisautomaten. Jag försökte köpa en Pepsi och lite godis, men automaten vägrade ta emot mina pengar. Jag hörde någon komma upp bakom mig och jag antog att det var Olga som vaknat eller något.
- Fungerar det inte? Här, du kan få pengar av mig, sa personen och höll fram en sedel.
- Tack, jag kan betala tillbaka senare, svarade jag och vände mig om. Vad var oddsen? Där stod..



JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag hade gått upp för att gå på toa och när jag var påväg därifrån så hörde jag någon svära och slå på godisautomaten, så jag bestämde mig för att gå dit. Väl där fick jag se en tjej försöka mata in en sedel i automaten som inte tog emot den, så jag plockade upp lite pengar ur fickan och sträckte fram till henne. När hon vände sig om så såg jag vem det var, och jag blev inte lite chockad. Vad gjorde hon här?

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
Justin. Eller var det verkligen han? Jag gnuggade mig i ögonen och kollade igen, och det var verkligen han! Vad var oddsen på att jag skulle få vara hans OLLG, träffa honom backstage OCH bo på samma hotell. Vad gjorde han här förresten? Bodde inte såna som han på värsta lyxhotellen?
- Claudia! Jag såg inte att det var du, sa han och samtidigt som han log så lyste hans ögon sådär fint. Vad gör du här?
- Jag köper godis, svarade jag.
- Haha, det förstår jag. Men jag menade, vad gör du här, på hotellet? Han skrattade.
- Åh, jahaa! Jag bor här. Du vet hotellet vid arenan, det var fullt.. så jag och Olga fick bo här istället. Men vad gör DU här?
- Jo men det är så att jag också bor här. Vi kan ju inte bo på det enda hotellet i huvudstaden, det listar ju varenda person ut. Då skulle alla fans vara galna och jag och mitt team skulle inte få vara ifred! Det är mycket skönare här, ingen förutom du och personalen vet att vi bor här så allt är mycket lugnare.
Jag hade verkligen haft världens bästa dag idag. Jag kunde fortfarande inte förstå att allt detta hade hänt mig, att jag - förmodligen världens största Belieber - hade fått träffa Justin så många gånger. Okej, vissa hade varit lite mer galna och inte kunnat vara så lugna som jag var, men innerst inne ville jag bara hoppa runt och gråta av glädje. Det sista var precis vad jag gjorde. Jag gled mot väggen ner mot golvet och började gråta lite smått.
- Claudia! Vad hände? Sa jag något fel eller så? Justin bara stod där och såg helt vettskrämd ut.
- Heh, nej då Justin.. Det är bara .. Att jag är så jävla glad. Du förstår inte! Jag har suttit och drömt om att få träffa dig så länge, dig är det enda jag pratar om och varje ledig sekund går till att kolla din Twitter och olika fanbloggar. Att jag nu sitter här och du står framför mig är helt sjukt. Jag förstår inte varför jag inte flippar ur?
Justin sjönk ner bredvid mig.
- Tjejen, utan drömmar skulle vi inte kunna leva. Drömmar är till för att bli sanna. Man ska aldrig, aldrig, förlora hoppet. Aldrig låta någon trycka ner en eller bestämma över en, sa han.
- Never say never, svarade jag.
- Precis. Om jag inte hade haft det mottot hade jag inte kommit någonstans i livet, då hade jag bara gett upp och inte varit var jag är idag. Du förstår nog inte heller hur det känns för mig att ha så många beundrare! Folk gör vad som helst för att få träffa mig, sjuka barn har som önskan att få möta mig och.. Det är bara så otroligt, att ha alla dessa människor som stöttar mig. Men det är också jobbigt, för jag har en sån press på mig! Jag får inte heller något privatliv, och jag vill inte göra mina fans besvikna..

JUSTINS PERSPEKTIV:
Vi bara satt där och snackade, jag vet inte hur länge. Vi båda öppnade oss för varandra och det var skönt att prata med henne. Hon verkade inte vara galen och jättebesatt av mig och jag sa det till henne, men hon förklarade att hon faktiskt var det - men att hon på något sätt kunde hålla sig lugn. Hon var så söt när jag satt och babblade på och hon bara satt och lyssnade. Jag såg på henne att hon verkligen brydde sig! När jag tänkte efter kändes det jättekonstigt att jag satt och snackade såhär med en främling. Jag kände henne knappt. Men ändå, det kändes som om jag känt henne hela mitt liv.
Det började bli väldigt sent men jag var inte ett dugg trött, men jag såg på Claudia att hon kämpade på för att hålla sig vaken.
- Justin, jag börjar bli jättetrött.. Jag måste sova. Är det okej? sa hon medans hon kollade på mig med en trött blick.
Ja, det var okej. Eller nej! Jag kände mig inte alls trött, jag hade kunnat sitta där hela natten och prata och det var exakt det jag ville göra.
- Jo, men det är okej.. Jag är också ganska trött, svarade jag och fejkgäspade. Jag ställde mig upp och följde med henne till hennes hotellrum. Jag kramade om henne innan jag gick iväg.

Nästa morgon..
Jag vaknade ganska så tidigt och gick ner till hotellfrukosten och åt. Jag kollade runt efter Claudia men såg henne inte, istället såg jag mamma, Kenny och Scooter sitta och äta frukost så jag gick dit och satte mig.
- Godmorgon min lilla sockertopp, sa mamma och kramade om mig.
- YO JB! skrattade Scooter och Kenny.
Jag satte mig ner vid bordet och började käka mina flingor.
- Så, Justin, vad är planerna för idag? frågade mamma.
- Vet faktiskt inte, jag vill nog bara vara ifred. Är det okej för er? svarade jag och kollade runt på mamma, Kenny och Scooter. De alla nickade, men föreslog att jag kanske skulle ha med mig Kenny om jag skulle ut på stan.
Efter ett tag, när vi hade suttit och snackat en stund, så hade alla förutom jag ätit upp. Jag skyndade mig men de bestämde sig för att lämna mig, haha. När jag var klar lämnade jag bordet och sprang in i hissen. Vad skulle jag göra idag? Klockan var runt 11. Skulle jag bara sitta på hotellrummet eller ut och shoppa? Nä, var inte riktigt på humör för det. Jag skulle nog bara stanna hemma på rummet ändå..

- Du sa aldrig vad du hette.
- Claudia, svarade hon. Och du?
- Fint namn. Men va? Du vet väl vad jag heter, haha?
- Tack, sa hon och rodnade. Du, jag ville bara tacka för att jag fick vara din OLLG idag och för att jag fick snacka med dig. Det är dröm som går i uppfyllelse!
- Det var så lite så, det var bara roligt. Hon började gå iväg mot Olga och vände sig om och log.
- Vi ses! ropade jag.



CLAUDIAS PERSPEKTIV:
När vi gick därifrån så tänkte jag på vad han sa. Vi ses? Vad menade han med det? Om ett år eller, när han kommer till Sverige? Mina tankar avbröts av Olga.
- Gud, det här är helt sjukt. Kan du fatta att det precis hände? Vi pratade ju typ med honom som om han var normal?
- Olga, han ÄR normal. Och du menar att JAG pratade? Du satt ju bara där! 
- Jaja, men ändå. Det är helt sjukt ju? Fatta att det här händer oss?
- Jo.. jag vet.

Vi började gå mot hotellet igen. När vi kom tillbaka till hotellet så gick vi direkt in och la oss i våra sängar. Vi delade hotellrum, fast det var ett hotellrum med flera rum så vi hade ju ett varsitt sovrum.
Jag tog laptopen och loggade in på Twitter. Jag märkte att jag hade fått massor av nya followers och jättemånga meddelanden, allt från att jag var den lyckligaste på jorden (vilket jag var) eller att jag, en svensk, inte borde komma till Danmark och sno deras show. Jag skrattade till för mig själv och twittrade: "Det här var den bästa dagen i mitt liv. Jag är lyckligast på jorden" innan jag loggade ut.

Klockan var definitivt middags-tid men varken jag eller Olga orkade laga någon fin middag eller gå ut och äta, så jag tog på mig ansvaret och lagade Macaroni&Cheese till oss båda. Vi åt middagen och Olga kände sig så trött att hon skulle gå och lägga sig direkt efter middagen, och jag hoppades verkligen inte att hon höll på att bli sjuk för då skulle tiden vi hade kvar i Danmark inte kunna spenderas.
Jag loggade in på Twitter igen, men där hade inte speciellt mycket hänt. Jag ringde istället mamma och snackade lite, berättade vad som hänt och så. Mamma och jag hade alltid varit varandra väldigt nära, och jag har verkligen alltid kunnat berätta allt för henne.

När klockan närmade sig tio på kvällen så bestämde jag mig för att duscha. För att inte väcka Olga bestämde jag mig för att andvända duschen som låg i korridorshallen. Jag klev in i duschen och stod där ett bra tag. Nu kunde jag tänka igenom allt jag upplevt idag och det kändes bara så overkligt, som en dröm. När jag duschat klart tog jag en morgonrock runt kroppen och gick runt hörnet för att gå tillbaka till hotellrummet.
Väl på hotellrummet klädde jag på mig myskläder och lät håret torka av sig själv. Jag var inte alls trött så jag satte mig vid datorn, återigen, för att spela lite spel. När klockan närmade sig tolv på natten så kände jag att jag blev jättehungrig, så jag tassade ut i korridoren och gick till godisautomaten. Jag försökte köpa en Pepsi och lite godis, men automaten vägrade ta emot mina pengar. Jag hörde någon komma upp bakom mig och jag antog att det var Olga som vaknat eller något.
- Fungerar det inte? Här, du kan få pengar av mig, sa personen och höll fram en sedel.
- Tack, jag kan betala tillbaka senare, svarade jag och vände mig om. Vad var oddsen? Där stod..

Jag såg henne direkt när hon kom tillbaka till sin plats. Hon och hennes kompis pratade om någonting och sedan kramades de, länge. Jag började sjunga och hade hela tiden min blick fäst på henne. Precis vid den låtraden som jag ville att hon skulle kolla upp på mig, så gjorde hon det. Jag log mot henne, och hon mot mig. That beutiful smile.


Justin under 'U Smile'

När jag hade sjungt klart, tackat alla underbara fans och scenen släckts ner så pratade jag med Scooter och sa att jag skulle vara på mitt rum ett tag. Han sa att det var okej och att allting skulle fixas, att jag hade vart jätteduktig idag och sånt där. Jag tackade honom och halvsprang till mitt rum, eller ja.. där jag byter om och sådär.
Jag satte mig i soffan men hoppade snabbt upp där ifrån och ställde mig istället framför spegeln. Jag började fixa håret och sen satte jag mig ner i soffan igen. Skulle jag bara sitta där och vänta tills hon kom? Skulle jag sitta kvar när hon kom? Eller skulle det se ut som om jag väntat på henne då? Varför var jag så nervös?! Jag kunde verkligen inte bestämma mig så jag bestämde mig för att gå på toa istället, så jag gick in till toaletten och stängde dörren.

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
Jag gick emot rummet som jag Kenny visat mig till förut och knackade löst, men ingen öppnade. Jag provade istället dörrhandtaget och det var öppet, så jag bestämde mig för att kliva in - han hade ju ändå sagt att vi skulle ses här. Jag bad Olga vänta utanför i bara några minuter.
När jag kom var ingen där så jag satte mig i soffan som fanns i rummet och började sedan kolla runt lite i rummet. Plötsligt öppnades dörren ifrån toaletten och ut kom Justin. Han gjorde en såkallad hairflip. Det var första gången jag såg en 'live' och jag höll på att smälta.
- Tjenare tjejen! skrattade han och gick emot mig för att sätta sig bredvid mig.
- Jo, hej.. på dig.. med.. svarade jag. Jag hade aldrig varit bra på att snacka med killar, och nu satt jag framför världens kändaste tonårskille och var inte alls lika nervös som jag brukar vara, fast jag måste säga att jag ändå var väldigt nervös! Jag kom på mig själv med att ha suttit och stirrat på honom ett tag. Allt med honom var så perfekt. Ögonen, munnen, håret.. Allt. Jag hade inte tänkt på att det blivit lite av en pinsam tystnad mellan oss nu och jag kände verkligen att jag behövde bryta den..
- Är det okej om jag släpper in min kompis? Hon har väntat där ute ett tag nu, fick jag ur mig.
- Jodå, det går bra! Ska vi överraska henne? Jag kan öppna dörren?
- Haha, det låter superbra. Det skulle hon älska!

JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag kollade på henne innan jag gick emot dörren och öppnade. En blond, ganska kort tjej, vände sig om och suckade:
- ÄNTLIGEN! Jag vill ju också träffa Mr. Dreamboy!
Jag kunde inte hjälpa att jag började skratta. Vadå Mr. Dreamboy? Menade hon mig?
- Menar du mig eller? sa jag och skrattade ännu mera. Jag gick emot henne och kramade henne. Jag kan ju inte påstå att jag fick någon kram tillbaka, det var som att krama en stel pinne. Tjejen jag hade sjungt för ställde sig upp snabbt och knäppte ett kort. Hon kollade på det och skrattade till.

Vi alla satte oss i soffan.
- Konserten var grym! Den bästa jag gått på, verkligen! sa tjejen jag hade sjungt för.
- Åh, så du har gått på fler av mina konserter? Konstigt, jag har aldrig sett dig på någon konsert förut, svarade jag och log mot henne.
- Eller nej! Det här var min första.. men förmodligen inte den sista heller! skrattade hon till. Tjejens kompis satt stelt och bara stirrade på mig, det var faktiskt lite läskigt.
- Sååå.. Vart är ni ifrån då? frågade jag dem.
- Sverige! sa de i mun på varandra och skrattade.
- Jaha okej, vad gör ni här då?
- Alltså, du ställde ju in konserten i Sverige? Så vi var tvungna att åka hit? sa den blonda kompisen lite småsurt.
- Oj, ni verkar ha missuppfattat! Inga datum är bestämda, men jag tror faktiskt att vi kommer att åka till Sverige nästa år, svarade jag henne. De båda vände ansiktena mot varandra och log, innan de kramade om varandra.
- Justin, sa hon. Jag och Olga måste tillbaka till hotellet nu.. Men vi undrar om vi skulle kunna få en autograf och en bild?
- Jo, jag måste också snart gå. Men det kan ni få! Jag skrev en varsin autograf till de på bilder och en varsin på deras armar. Vi tog också några bilder.

De vände sig om för att gå och vinkade till mig, och jag vinkade tillbaka. Strax efter det ropade jag tillbaka tjejen, utan hennes kompis Olga.
- Du sa aldrig vad du hette.
- Claudia, svarade hon. Och du?
- Fint namn. Men va? Du vet väl vad jag heter, haha?
- Tack, sa hon och rodnade. Du, jag ville bara tacka för att jag fick vara din OLLG idag och för att jag fick snacka med dig. Det är dröm som går i uppfyllelse!
- Det var så lite så, det var bara roligt. Hon började gå iväg mot Olga och vände sig om och log.
- Vi ses! ropade jag.

Precis när han hade lagt sin hand på min kind och böjt sig fram som om han skulle kyssa mig släktes hela scenen ner och jag såg ingenting, jag hörde bara hur alla tjejer skrek som om de vore galna. Någon, förmodligen Justin, böjde sig fram och viskade i mitt öra;
- Coolt va? Vi ses backstage, tjejen. Om du vill kan du säga åt din kompis att också följa med, men jag vill bara snacka med dig lite ensam först.. Ses där!



Jag hörde hur han sprang iväg och kort efter det kom en av hans dansare fram till mig och ledde mig bort från scenen. Det kanske låter konstigt, men allt kändes så normalt. All nervositet hade släppt och det kändes faktiskt inte alls konstigt att jag precis fått min dröm - att få vara Justin's OLLG - uppfylld. Inte heller att jag alldelles strax skulle träffa honom backstage kändes konstigt. Han hade ju sagt att jag kunde ta med mig Olga och jag vet hur glad hon skulle bli om hon fick träffa honom, så jag bestämde mig för att ta upp mobilen och smsa henne. Jag letade igenom alla mina fickor men hittade inte min mobil! Då kom jag plötsligt på att jag gett den till Olga innan jag gått upp på scen..

JUSTINS PERSPEKTIV:
Efter att jag sjungt 'One Less Lonely Girl' för den där tjejen hade jag sagt till Kenny att han kunde visa henne till mitt rum och det hade han lovat att han skulle göra. Det var liksom en tradition, att tjejen jag sjungt för skulle få träffa mig backstage och få en autograf, bild och kanske snacka lite. Men jag kan ju inte påstå att det var ofta tjejerna kunde snacka normalt med mig, de grät oftast eller stammade fram något enstaka ord. Men den här tjejen, hon kändes annorlunda. Hon varken grät eller var helt hysterisk när hon satt där på scen. Hon såg bara stencool och rätt så söt ut faktiskt! Jag var faktiskt lite osäker på om hon gillade det eller inte, för sådär brukar absolut inte tjejerna reagera.

Jag hade två eller tre låtar kvar innan konserten skulle avslutas, vilket jag inte tänkt på när jag sa åt tjejen att komma hit. Jag skulle strax ut på scen och hade varken bytt om eller något så jag blev lite stressad. Jag slängde av mig tröjan och bytte till min nya scentröja. Precis när jag fått av mig byxorna och bara står där i kalsonger så öppnas dörren. Jag vänder mig om och ser vem det är. Tjejen jag precis sjungt för. Oh crap.

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
Kenny hade visat mig till Justin's rum, eller loge kanske det heter? Han hade iallafall gått och sagt att jag kunde gå in och vänta på Justin om han inte varit där, så jag antog att det var fritt fram och jag öppnade dörren och klev in. Där fick jag se Justin stå i bara kalsonger medans han bytte om. Han vände sig om och vi båda blev väldigt generade, jag kände mig röd som en tomat!
- Ehm.. ehh.. Ehm.. alltså.. Jag går ut! utbrast jag
- Öhh.. ehm, joo.. Gör så! Eller nej! Vad säger jag?! Vänd dig om i bara några sekunder så tar jag på mig mina byxor.. ehh.. stammade han fram och jag vände mig om. Han fejkhostade och jag vände mig om.
- Voila, jag är klar! sa han med ett leende på läpparna. Ursäkta för det där, jag trodde inte du skulle komma nu. Det är faktiskt så att jag har två eller tre låtar kvar att uppträda innan konserten är slut, och du kanske inte vill missa det?
- Nej, det missar jag helst inte! svarade jag och log mot honom. Han log tillbaka.
- Vad bra! Då kan väl du komma tillbaka hit? Jag kan fixa det så att det inte blir något problem. Nu måste jag ut på scen, men vi ses här efteråt! nästan skrek han medans han sprang iväg.
Jag stod och stirrade på honom medans han sprang ut på scen.
- Ursäkta, men vill du gå ut tillbaka till din plats och se slutet av konserten? frågade Kenny som nu stod bredvid mig.
- Ja tack, gärna.

När jag kom tillbaka till min plats bredvid Olga så kändes det som om alla stirrade på mig, och inte på Justin som stod där uppe på scen. Några tjejer bitchblickade mig men de flesta log och många kollade på den stora buketten som jag hade i handen.
Justin började tacka för en superbra konsert och sa att han skulle avsluta med 'U Smile'. Olga stod och stirrade på mig och sedan tog hon mig på kinden och luktade på sin egen hand. Knasig tjej!
- Haha, varför stirrar du sådär på mig? Och varför snuddade du min kind och luktade på din hand?
- Hehe.. alltså.. Justin rörde ju din kind, och nu har jag rört den. Så jag har TYP rört honom ju! skrattade hon.
- Du är så jävla weird! Jag har en överraskning till dig.. nästan skrek jag till henne då Justin började sjunga och man inte hörde någonting.
- VAD?! skrek hon tillbaka
- Flippa inte ur nu, okej? Men vi ska träffa Justin efteråt för att.. Jag hann inte säga mer innan hon hoppade på mig och kramade mig.
- Du är världens bästa vän! Jag älskar dig massor!

Jag kollade upp mot Justin medans han sjöng. 
"If you need me I'll come running, from a thousand miles away. When you smile I smile. You smile I smile"
Jag bestämde mig för att försöka få honom att kolla på mig, men det behövdes inte. När jag kollade upp såg jag redan att han kollade på mig och han log. Jag log tillbaka.

JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag såg henne direkt när hon kom tillbaka till sin plats. Hon och hennes kompis pratade om någonting och sedan kramades de, länge. Jag började sjunga och hade hela tiden min blick fäst på henne. Precis vid den låtraden som jag ville att hon skulle kolla upp på mig, så gjorde hon det. Jag log mot henne, och hon mot mig. That beutiful smile.

---

Ganska långt kapitel! Vad tyckte ni? Vet att det kanske går lite snabbt framåt, men jag vill bara få hela "första gången de träffas"-perioden över om ni förstår vad jag menar. KOMMENTERA.

Efter han sjungt några fler låtar frågade han publiken vad vi ville att han skulle sjunga. En tjej bredvid mig skrek att han skulle sjunga 'One Less Lonely Girl'.
- Vad sa du sötis? sa han och skrattade. Han kollade ut mot publiken för att antagligen hitta den som ropade.
Han fortsatte att blicka ut över publiken och alla skrek som galningar och helt plötsligt viftade jag med händerna och ropade:
- SJUNG ONE LESS LONELY GIRL!
Hans blick stannade på min och han log. Han tog bort mikrofon och skrek något till Scooter som stod "behind-the-scene". Jag kunde inte höra vad det var eftersom att alla skrek. Jag visste inte heller vad jag skulle göra, jag ville bara börja gråta och skrika, hoppa av glädje. Justin log mot mig. Bara mot mig. Jag kände hans ögonkontakt.
Scooter nickade och Justin satte sig på plats igen. Han letade sig tillbaka till min blick och tog tillbaka mikrofonen.
- Honey, vill du vara min 'One Less Lonely Girl?'..



Han fortsatte att kolla på mig och log. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag bara stod där. Menade han verkligen MIG? Av alla tusentals skrikande tjejer så pratade han med mig? Jag vände mig om mot Olga som hade ett brett leende på läpparna. Hon mimade "Go for it" innan hon puttade fram mig till stängslet där en av säkerhetsvakterna lyfte över mig. Jag vände mig sakta om innan jag leddes upp bakom scenen. Jag hörde hur melodin till 'One Less Lonely Girl' började spelas och Justin började sjunga. En kille kom fram till mig och förklarade hur allt skulle gå till men jag tog inte in ett enda ord av vad han sa, allt åkte bara rakt igenom.

Plötsligt sprang Justin's dansare fram till mig och tog mina händer och ledde ut mig på scen. Där stod jag. Jag såg alla dessa tusentals tjejer skrika, gråta och sjunga med.
Dansarna sprang in med en stol som jag kunde sätta mig på och gav en stor bukett röda rosor till Justin. Jag satte mig försiktigt på stolen och följde Justin som stod ut och sjöng ut till publiken. Han vände sig om, fångade min blick och började gå emot mig. Han gav mig rosorna och ställde sig bredvid mig. Jag kunde inte göra annat än att stirra på honom och le, jag såg förmodligen ut som en idiot när jag satt där och log.

Låten började gå emot sitt slut och han ställde sig framför mig, la sin hand på min kind och kollade rakt i mina ögon medans han fortsatte sjunga; "I'm gonna put you first, I'll show you what your worth. If you let me inside your world.. there's gonna be one less lonely girl"
Jag visste ju sedan innan att han var den bästa sångaren i världshistorien, att han hade talang, och att han alltid gav 110%.. men det gick verkligen inte att beskriva ögonblicket när han kollade på mig med hans fina ögon och sjöng bara till mig. Det var som om inget annat existerade.
Precis när han hade lagt sin hand på min kind och böjt sig fram som om han skulle kyssa mig släktes hela scenen ner och jag såg ingenting, jag hörde bara hur alla tjejer skrek som om de vore galna. Någon, förmodligen Justin, böjde sig fram och viskade i mitt öra;
- Coolt va? Vi ses backstage, tjejen. Om du vill kan du säga åt din kompis att också följa med, men jag vill bara snacka med dig lite ensam först.. Ses där!