När klockan närmade sig tolv på natten så kände jag att jag blev jättehungrig, så jag tassade ut i korridoren och gick till godisautomaten. Jag försökte köpa en Pepsi och lite godis, men automaten vägrade ta emot mina pengar. Jag hörde någon komma upp bakom mig och jag antog att det var Olga som vaknat eller något.
- Fungerar det inte? Här, du kan få pengar av mig, sa personen och höll fram en sedel.
- Tack, jag kan betala tillbaka senare, svarade jag och vände mig om. Vad var oddsen? Där stod..



JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag hade gått upp för att gå på toa och när jag var påväg därifrån så hörde jag någon svära och slå på godisautomaten, så jag bestämde mig för att gå dit. Väl där fick jag se en tjej försöka mata in en sedel i automaten som inte tog emot den, så jag plockade upp lite pengar ur fickan och sträckte fram till henne. När hon vände sig om så såg jag vem det var, och jag blev inte lite chockad. Vad gjorde hon här?

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
Justin. Eller var det verkligen han? Jag gnuggade mig i ögonen och kollade igen, och det var verkligen han! Vad var oddsen på att jag skulle få vara hans OLLG, träffa honom backstage OCH bo på samma hotell. Vad gjorde han här förresten? Bodde inte såna som han på värsta lyxhotellen?
- Claudia! Jag såg inte att det var du, sa han och samtidigt som han log så lyste hans ögon sådär fint. Vad gör du här?
- Jag köper godis, svarade jag.
- Haha, det förstår jag. Men jag menade, vad gör du här, på hotellet? Han skrattade.
- Åh, jahaa! Jag bor här. Du vet hotellet vid arenan, det var fullt.. så jag och Olga fick bo här istället. Men vad gör DU här?
- Jo men det är så att jag också bor här. Vi kan ju inte bo på det enda hotellet i huvudstaden, det listar ju varenda person ut. Då skulle alla fans vara galna och jag och mitt team skulle inte få vara ifred! Det är mycket skönare här, ingen förutom du och personalen vet att vi bor här så allt är mycket lugnare.
Jag hade verkligen haft världens bästa dag idag. Jag kunde fortfarande inte förstå att allt detta hade hänt mig, att jag - förmodligen världens största Belieber - hade fått träffa Justin så många gånger. Okej, vissa hade varit lite mer galna och inte kunnat vara så lugna som jag var, men innerst inne ville jag bara hoppa runt och gråta av glädje. Det sista var precis vad jag gjorde. Jag gled mot väggen ner mot golvet och började gråta lite smått.
- Claudia! Vad hände? Sa jag något fel eller så? Justin bara stod där och såg helt vettskrämd ut.
- Heh, nej då Justin.. Det är bara .. Att jag är så jävla glad. Du förstår inte! Jag har suttit och drömt om att få träffa dig så länge, dig är det enda jag pratar om och varje ledig sekund går till att kolla din Twitter och olika fanbloggar. Att jag nu sitter här och du står framför mig är helt sjukt. Jag förstår inte varför jag inte flippar ur?
Justin sjönk ner bredvid mig.
- Tjejen, utan drömmar skulle vi inte kunna leva. Drömmar är till för att bli sanna. Man ska aldrig, aldrig, förlora hoppet. Aldrig låta någon trycka ner en eller bestämma över en, sa han.
- Never say never, svarade jag.
- Precis. Om jag inte hade haft det mottot hade jag inte kommit någonstans i livet, då hade jag bara gett upp och inte varit var jag är idag. Du förstår nog inte heller hur det känns för mig att ha så många beundrare! Folk gör vad som helst för att få träffa mig, sjuka barn har som önskan att få möta mig och.. Det är bara så otroligt, att ha alla dessa människor som stöttar mig. Men det är också jobbigt, för jag har en sån press på mig! Jag får inte heller något privatliv, och jag vill inte göra mina fans besvikna..

JUSTINS PERSPEKTIV:
Vi bara satt där och snackade, jag vet inte hur länge. Vi båda öppnade oss för varandra och det var skönt att prata med henne. Hon verkade inte vara galen och jättebesatt av mig och jag sa det till henne, men hon förklarade att hon faktiskt var det - men att hon på något sätt kunde hålla sig lugn. Hon var så söt när jag satt och babblade på och hon bara satt och lyssnade. Jag såg på henne att hon verkligen brydde sig! När jag tänkte efter kändes det jättekonstigt att jag satt och snackade såhär med en främling. Jag kände henne knappt. Men ändå, det kändes som om jag känt henne hela mitt liv.
Det började bli väldigt sent men jag var inte ett dugg trött, men jag såg på Claudia att hon kämpade på för att hålla sig vaken.
- Justin, jag börjar bli jättetrött.. Jag måste sova. Är det okej? sa hon medans hon kollade på mig med en trött blick.
Ja, det var okej. Eller nej! Jag kände mig inte alls trött, jag hade kunnat sitta där hela natten och prata och det var exakt det jag ville göra.
- Jo, men det är okej.. Jag är också ganska trött, svarade jag och fejkgäspade. Jag ställde mig upp och följde med henne till hennes hotellrum. Jag kramade om henne innan jag gick iväg.

Nästa morgon..
Jag vaknade ganska så tidigt och gick ner till hotellfrukosten och åt. Jag kollade runt efter Claudia men såg henne inte, istället såg jag mamma, Kenny och Scooter sitta och äta frukost så jag gick dit och satte mig.
- Godmorgon min lilla sockertopp, sa mamma och kramade om mig.
- YO JB! skrattade Scooter och Kenny.
Jag satte mig ner vid bordet och började käka mina flingor.
- Så, Justin, vad är planerna för idag? frågade mamma.
- Vet faktiskt inte, jag vill nog bara vara ifred. Är det okej för er? svarade jag och kollade runt på mamma, Kenny och Scooter. De alla nickade, men föreslog att jag kanske skulle ha med mig Kenny om jag skulle ut på stan.
Efter ett tag, när vi hade suttit och snackat en stund, så hade alla förutom jag ätit upp. Jag skyndade mig men de bestämde sig för att lämna mig, haha. När jag var klar lämnade jag bordet och sprang in i hissen. Vad skulle jag göra idag? Klockan var runt 11. Skulle jag bara sitta på hotellrummet eller ut och shoppa? Nä, var inte riktigt på humör för det. Jag skulle nog bara stanna hemma på rummet ändå..