Jag såg henne direkt när hon kom tillbaka till sin plats. Hon och hennes kompis pratade om någonting och sedan kramades de, länge. Jag började sjunga och hade hela tiden min blick fäst på henne. Precis vid den låtraden som jag ville att hon skulle kolla upp på mig, så gjorde hon det. Jag log mot henne, och hon mot mig. That beutiful smile.


Justin under 'U Smile'

När jag hade sjungt klart, tackat alla underbara fans och scenen släckts ner så pratade jag med Scooter och sa att jag skulle vara på mitt rum ett tag. Han sa att det var okej och att allting skulle fixas, att jag hade vart jätteduktig idag och sånt där. Jag tackade honom och halvsprang till mitt rum, eller ja.. där jag byter om och sådär.
Jag satte mig i soffan men hoppade snabbt upp där ifrån och ställde mig istället framför spegeln. Jag började fixa håret och sen satte jag mig ner i soffan igen. Skulle jag bara sitta där och vänta tills hon kom? Skulle jag sitta kvar när hon kom? Eller skulle det se ut som om jag väntat på henne då? Varför var jag så nervös?! Jag kunde verkligen inte bestämma mig så jag bestämde mig för att gå på toa istället, så jag gick in till toaletten och stängde dörren.

CLAUDIAS PERSPEKTIV:
Jag gick emot rummet som jag Kenny visat mig till förut och knackade löst, men ingen öppnade. Jag provade istället dörrhandtaget och det var öppet, så jag bestämde mig för att kliva in - han hade ju ändå sagt att vi skulle ses här. Jag bad Olga vänta utanför i bara några minuter.
När jag kom var ingen där så jag satte mig i soffan som fanns i rummet och började sedan kolla runt lite i rummet. Plötsligt öppnades dörren ifrån toaletten och ut kom Justin. Han gjorde en såkallad hairflip. Det var första gången jag såg en 'live' och jag höll på att smälta.
- Tjenare tjejen! skrattade han och gick emot mig för att sätta sig bredvid mig.
- Jo, hej.. på dig.. med.. svarade jag. Jag hade aldrig varit bra på att snacka med killar, och nu satt jag framför världens kändaste tonårskille och var inte alls lika nervös som jag brukar vara, fast jag måste säga att jag ändå var väldigt nervös! Jag kom på mig själv med att ha suttit och stirrat på honom ett tag. Allt med honom var så perfekt. Ögonen, munnen, håret.. Allt. Jag hade inte tänkt på att det blivit lite av en pinsam tystnad mellan oss nu och jag kände verkligen att jag behövde bryta den..
- Är det okej om jag släpper in min kompis? Hon har väntat där ute ett tag nu, fick jag ur mig.
- Jodå, det går bra! Ska vi överraska henne? Jag kan öppna dörren?
- Haha, det låter superbra. Det skulle hon älska!

JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag kollade på henne innan jag gick emot dörren och öppnade. En blond, ganska kort tjej, vände sig om och suckade:
- ÄNTLIGEN! Jag vill ju också träffa Mr. Dreamboy!
Jag kunde inte hjälpa att jag började skratta. Vadå Mr. Dreamboy? Menade hon mig?
- Menar du mig eller? sa jag och skrattade ännu mera. Jag gick emot henne och kramade henne. Jag kan ju inte påstå att jag fick någon kram tillbaka, det var som att krama en stel pinne. Tjejen jag hade sjungt för ställde sig upp snabbt och knäppte ett kort. Hon kollade på det och skrattade till.

Vi alla satte oss i soffan.
- Konserten var grym! Den bästa jag gått på, verkligen! sa tjejen jag hade sjungt för.
- Åh, så du har gått på fler av mina konserter? Konstigt, jag har aldrig sett dig på någon konsert förut, svarade jag och log mot henne.
- Eller nej! Det här var min första.. men förmodligen inte den sista heller! skrattade hon till. Tjejens kompis satt stelt och bara stirrade på mig, det var faktiskt lite läskigt.
- Sååå.. Vart är ni ifrån då? frågade jag dem.
- Sverige! sa de i mun på varandra och skrattade.
- Jaha okej, vad gör ni här då?
- Alltså, du ställde ju in konserten i Sverige? Så vi var tvungna att åka hit? sa den blonda kompisen lite småsurt.
- Oj, ni verkar ha missuppfattat! Inga datum är bestämda, men jag tror faktiskt att vi kommer att åka till Sverige nästa år, svarade jag henne. De båda vände ansiktena mot varandra och log, innan de kramade om varandra.
- Justin, sa hon. Jag och Olga måste tillbaka till hotellet nu.. Men vi undrar om vi skulle kunna få en autograf och en bild?
- Jo, jag måste också snart gå. Men det kan ni få! Jag skrev en varsin autograf till de på bilder och en varsin på deras armar. Vi tog också några bilder.

De vände sig om för att gå och vinkade till mig, och jag vinkade tillbaka. Strax efter det ropade jag tillbaka tjejen, utan hennes kompis Olga.
- Du sa aldrig vad du hette.
- Claudia, svarade hon. Och du?
- Fint namn. Men va? Du vet väl vad jag heter, haha?
- Tack, sa hon och rodnade. Du, jag ville bara tacka för att jag fick vara din OLLG idag och för att jag fick snacka med dig. Det är dröm som går i uppfyllelse!
- Det var så lite så, det var bara roligt. Hon började gå iväg mot Olga och vände sig om och log.
- Vi ses! ropade jag.