- Vart ska vi?
- Först ska vi till ett ställe som heter Skansen och sen.. Gamla stan! Sen vet jag inte, vi kan väl bara vandra runt? - Visstvisst, det är du som bestämmer. Måste vi ha Kenny med oss?
- Nej, eller jag vet inte. Om du är maskerad kanske vi inte behöver det? Eller jo förresten, ha med honom för säkerhetsskull.
Jag ringde upp Kenny som skulle möta upp oss, så att vi kunde åka till det här "Skansen" stället.



Claudias perspektiv:
- Hej Claudia, det var ett tag sen, sa Kenny och gick fram till mig och kramade om mig.
- Haha, ja det var det! Hur mår du?
- Det rullar på, hur mår du själv?
- Jag mår toppenbra!
- Bra. Jag kommer att gå lite i bakgrunden men ändå nära, men ni ska självklart få vara för er själva, sa han och kollade menande på Justin.

Han hoppade in i bilen igen och vi satte oss där bak. Justin satte sig nära fönstret och jag flyttade mig närmare honom. Han kollade upp på mig och log och tog min hand. Vi fortsatte att kolla på varandra och hans huvud närmade sig mitt och vi kysstes, länge.
Kenny harklade sig och kollade på oss i backspegeln, och jag kunde höra hur han mumlade "turturduvor". Vi kollade på varandra och började fnissade och Justin fortsatte kolla ut genom fönstret.
- Det är vackert..
- Det är helt okej, svarade jag och log.
- Är vi framme snart? frågade Justin Kenny, och Kenny kollade frågandes på mig.
- Ehh.. Jag tror det, sa jag och försökte kolla ut genom fönstret vart vi var. - Vänta Kenny! Du har kört förbi! 
Han fick köra värsta omvägen och vi skrattade hela vägen, för att han blev så sur över det.
- Nu är vi framme! skrek jag och Kenny stannade bilen på parkeringen och vi gick ut. Justin satte på sig sin luvtröja och solglasögon. Om man var ett Bieberfan och kände igen Kenny skulle man kanske misstänka något, men annars så lyckades han dölja det ganska bra.
- Kom! skrek jag och drog med honom till ingången där vi betalade och gick in. Jag hade inte varit här på Skansen på flera år så jag hade faktiskt glömt bort hur det såg ut här, så jag gick direkt fram till den stora kartan.
- Vi går hit, sa Justin och pekade på en bild med hästar. - Du gillar ju hästar?
- Haha, visst, sa jag och vi tog en minikarta så att vi inte skulle tappa bort oss. Vi började gå mot hästarna.

- Åh, kolla vad söt den är! sa jag och klappade en liten shettis (en liten hästras) som stod i en hage. - Kom igen Justin, klappa den!
Han sträckte fram handen men drog snabbt tillbaka den.
- Eh, aa.. fast nej.
Jag vände mig om och kollade på honom med en seriös blick.
- Skojar du? Är du rädd för hästar? Den här lilla saken? sa jag och nickade mot den lilla söta hästen som var mer lik en hund än en stor häst.
- Kanske det kanske, vad spelar det för roll? Kan vi inte gå nu? Det finns massor av andra djur ju.. mumlade han och drog bort mig ifrån hästarna.
- Visstvisst, men tro inte att du kommer undan så lätt. Jag ska bota din hästfobi!
- Hästfobi? Vad snackar du om? De är bara .. väldigt stora..
- Ja men vi säger så! Kom, vi drar till Lillskansen nu! Där kommer du trivas, sa jag retsamt och boxade till honom på armen.

Vi vandrade vidare till Lillskansen - där alla små kattungar, kaniner, fåglar, getter och annat gulligt finns. Där verkade Justin faktiskt trivas, haha. Han sprang runt och pekade på alla söta djur och skrek hur söta de var. "Åh, kolla vilken söt kattunge! Kolla den där kaninen! Aw, vad söt kyckling!" Jag skrattade för mig själv.
Efter ett tag gick vi vidare till en glasskiosk. Jag köpte en strut och när det var Justins tur att köpa så förvrängde han sin röst jättemycket, så att den helt plötsligt blev superljus. Jag böjde mig fram och viskade till honom;
- Justin, jag tror inte det där behövs. Ifall du inte märkt det så är det bara barnfamiljer här.. och jag tror inte de bryr sig om din röst eller om vem du är. Fast det betyder ju inte att du måste ta av dig din förklädnad. Han kollade på mig och skrattade. När han tackade tjejen som jobbade i kiosken för glassen så bytte han plötsligt till sin vanliga röst och hon kollade konstigt på honom när vi gick därifrån.
När vi ätit upp så tog Justin upp sin karta ur fickan.
- Kan vi inte gå hit? sa han och pekade på ett ställe med nordiska djur.
- Visst, vi går dit nu på direkten.
Det låg inte så långt ifrån där vi var så det gick snabbt att gå dit. Väl där så gick vi till vargarna, lodjuren, björnarna och slutligen till älgarna. När Justin såg älgarna började han skratta så mycket att han nästan låg på marken, och när jag såg honom sådär kunde jag inte heller hålla mig för skratt - så alla som gick förbi oss måste ha trott att vi var några galningar, haha!
- Men seriöst Justin, vad är det som är roligt?
- Formen på älgarna! Jag har sett älgar förut men Sveriges älgar är ju missbildade.. Har du inte sett deras kropp?! skrattade han fram.

Efter Skansen, Gamla Stan osv. På kvällen:
- Fy vilken härlig dag det var! sa Justin och la armen om mig.
- Ja, speciellt när den där vakten sa åt oss att man inte fick bada i fontänen! Haha!
- Haha, ja det var kul.. sa han och pussade mig på pannan. - Jag har faktiskt inte haft så här roligt på evigheter, men med dig har jag alltid roligt.
- Justin, får jag fråga dig något?
- Visst, du kan prata med mig om allt. Det vet du.
- Vad händer när du åker iväg nu till USA nästa gång?
Det var en jobbig punkt för oss båda men jag behövde verkligen ha svar på detta. När jag ställde frågan såg jag hur Justin's ansiktsuttryck helt plötsligt blev allvarligt.
- Hm, ingenting? Jag menar, vår relation fortsätter väl? Nu har jag upplevt det här underbara landet Sverige och jag är villig att åka hit bara för att få träffa dig. Anytime baby! För du vet väl att jag älskar dig?
- Jag älskar dig också. Jag har en annan fråga också.. varför har du valt mig? Mig av alla hundraziljardtals tjejer?
- För att du är speciell. Din kärlek värmer mig när jag är kall, tröstar mig när jag är ledsen och får mig att skratta när jag ler. Med dig kan jag vara mig själv och jag vet att du älskar mig för den jag är. Och du är världens finaste tjej. End of story, that's why.
Jag kände hur ögonlocken blev tyngre och tyngre och jag kunde känna Justins lugna andetag bredvid mig när jag somnade den kvällen. Jag hade verkligen hittat världens bästa kille. Det fanns inga ord att beskriva hur mycket han betyder för mig.

---

Åhh :') Inte så jättespännande just där, men ni ska veta att det kommer bli lite mer drama snart. Men just nu i Sverige, kommer allt förmodligen vara "frid och fröjd"! :)

Har ni några idéer på vad som ska hända? Kommentera!