- Nicole? frågade Justin och avbröt mina tankar. Han höll upp två brickor. - Ska du äta något idag eller?
- Förlåt, jag var inne i mina egna tankar. Ja, det ska jag, tack, sa jag och tog ena brickan. Justin log och vi gick och satte oss med de andra i klassen.
Vi pratade på som vanligt, men jag kände att jag inte riktigt hängde med i snacket. Jag var okoncenterad och störde mig på något, men på vad vet jag inte. Plötsligt såg jag vad jag störde mig på, när jag vände blicken mot Simon's klass bord. Simon satt på sin gamla vanliga plats, vänd mot mig, med en blond tjej i sitt knä.



Jag satte mig tillrätta och blinkade till några gånger, för att sedan vända mig om och kolla mot Simons bord igen. Tjejen satt fortfarande i hans knä. Han hade armarna runtom hennes midja och de båda skrattade. Jag kände mig nästan spyfärdig, om jag ska vara ärlig. Jag vände mig om och stirrade rakt framåt.

- Nicole, vi går nu, hörde jag någon säga. Jag kollade upp och såg att nästan alla gått ifrån bordet, att det var bara jag, Justin, Ryan och Caitlin kvar. Det var Caitlin som pratade med mig.
- Aa, mumlade jag och reste mig upp. Jag kollade snabbt mot Simons bord, men de var inte kvar. Jag tog upp min bricka och gick iväg för att lämna den. Vi gick sedan upp till skåpen och vidare till lektionen.
Jag började känna mig snurrig och ganska så illamående, men jag bestämde mig för att ändå inte gå hem. Jag vet inte ens varför jag reagerade så här, det var säkert ingenting. Jag var nästan säker på att jag bara inbillade mig.
Jag gick in till lektionen och satte mig på samma plats som vanligt. Lektionen sattes igång.

Ju längre in på lektionen, desto sämre började jag må. Jag kunde inte koncentrera mig och kände mig allt mer och mer snurrig. Plötsligt såg, eller ja hörde, jag hur Justin började rota i sina papper. Han satt på bänkraden bredvid mig, men det var helt knäpptyst i klassrummet, så jag hörde det ganska tydligt. Han tog fram en papperslapp och skrev något på det, och kastade den sedan till mig, utan att läraren märkte det. Jag tog upp lappen.

"Nicole" var skrivet på utsidan av lappen. Jag vek upp den. "Mår du bra? Du ser ledsen ut" stod det med Justins handstil. Jag klottrade snabbt ner ett "ja" på pappret och kastade det till honom. Jag fick tillbaka lappen efter en stund.

"Säker?" stod det den här gången. Jag vände mig om mot Justin och han såg ganska orolig ut faktiskt. Jag nickade och han såg direkt mer lättad ut.

"Ja, jag är säker. Typ" skrev jag tillbaka och kastade den. Justin läste lappen och kollade upp på mig. Han såg först ganska ledsen ut, men log sedan. Jag log lite smått tillbaka.

Lektionen fortsatte, och när den var slut hade vi en håltimma. När jag var nere vid skåpen orkade jag inte längre, utan tog upp mobilen och skrev ett SMS.

*Vem är blondinen?* skrev jag och väntade på svar.

---

Superduperkort, jag vet - men jag hade bråttom. Förhoppningsvis får ni en till senare idag!! (förresten! jag varnar er, nästa kapitel är jättekonstigt. haha)

VEM TROR NI DET ÄR HON SMSAR? & VAD SVARAR PERSONEN?